Ständigt grinig

Jag är mer eller mindre på dåligt humör jämt. Min to-do-lista känns som en kravlista. Jag känner mig som en human doing i stället för en human being. Katterna frestar på mitt tålamod också. Varje gång jag går till köket för att mata vedspisen så gnäller de.

Nyss fick jag påminnelse på mobilen att jag skulle vara på verkstan om tio minuter. Jag har alltså glömt det och inte satt i motorvärmarkabeln. Går ut ändå, men får inte upp någon bildörr fram. Den har frusit och jag har dragit sönder handtaget. Klockan tickar. 4 minuter kvar till jag ska vara på verkstan. Det tar 10 minuter att köra till verkstan så jag är sen. Då ringer telefonen. Det är psykiatrin. Jag får ett utbrott för jag har verkligen inte tid att prata med psykiatrin, samtidigt som det är kris och panik för jag har ingen kvällsmedicin kvar.

Varför ska allt hända samtidigt?

Jag kommer i alla fall överens med psykiatrin om att de ska ringa tillbaka om en halvtimme. Går sen in och avbokar tiden hos verkstan.

Jag är så jävla grinig och har så nära till utbrott precis hela tiden. Hur fan ska jag orka?
 

Tycker jag inte. Jag reagerade på den fysiska reaktion jag fick av medicinen.

Åter igen, lergigan verkar inte på några minuter, så den väldigt tidiga reaktionen var anspänningens klimax, när du väl tog tabletten efter flera timmars oro för att ta den.

Jobbigt ändå givetvis och förståeligt att du kopplar det till medicinen, även om den med 99.9% säkerhet inte var orsak.
 
Tycker jag inte. Jag reagerade på den fysiska reaktion jag fick av medicinen. Du fattar visst inte att det är det som är problemet?
Möjligen kan man säga att vi pratar om olika saker. Du pratar om effekten av din medicin, jag pratar om hur jag uppfattar att dina trådar fungerar för dig.
 
Åter igen, lergigan verkar inte på några minuter, så den väldigt tidiga reaktionen var anspänningens klimax, när du väl tog tabletten efter flera timmars oro för att ta den.

Jobbigt ändå givetvis och förståeligt att du kopplar det till medicinen, även om den med 99.9% säkerhet inte var orsak.
Alimemazin gör ju det så varför inte lergigan?

Jag menar alltså inte att någon av medicinerna ger full effekt på 10 minuter, bara att man börjar känna av dem då.
 
Av alimemazin blev jag lugnare. Lergiganet gjorde mig ostadig och svag i kroppen.
Jag har inte riktigt förstått varför du fick lergigan utskrivet (bara att du hade slut på alimemazin), var det tänkt som komplement till, eller testa om det fungerar bättre? Eller vill de helt enkelt att du ska sluta med alimemazin och ersätta med lergigan?
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Idag var jag för säkerhets skull uppe 9.45, då E (unge personen) från HV skulle komma 10.30 och hen har kommit 20-40 minuter tidigare...
Svar
0
· Visningar
621
Senast: IngelaH
·
Kropp & Själ Det finns ju massor av trådar om Corona men hur sjutton ska man veta vad man har? I förrgår började jag må lite dåligt, började bli...
9 10 11
Svar
203
· Visningar
25 490
Senast: Lillefrun
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Nej, att vara ny på ett jobb är verkligen inte min grej. Speciellt inte med den attityd mot en nyanställd som verksamheter har nu för...
Svar
13
· Visningar
3 150
Senast: Urigurien
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har egentligen i åratal längtat efter läget "bara vara", men hur kommer man dit? Allt är så inriktat på att "göra saker" och man är...
Svar
17
· Visningar
1 380

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp