Stark könsdrift, känner mig maktlös....

[Delfinarie]

Vi har en jämthund på snart 11 månader som senaste veckorna har upptäckt att det finns ett motsatt kön som heter tikar.....Det som är lite jobbigt är att vi på vårt område har mycket hundar och uteslutande tikar i 9 fall av 10. Vår fina kille har det jättejobbigt just nu. Han bara vandrar runt inne, har slutat att äta och vill bara uuuuuuut!

Är det någon annan med samma erfarenhet av kär kille som kan dela med sig av några tips eller råd som har hjälp er och er kärlekskranke vän? Naturligtvis förstår jag att det som fungerar för en kär kille kanske inte fungerar för en annan kille, man just nu känner jag mig så maktlös när jag på inget vis kan hjälpa vår kärlekskranke familjemedlem så att livet för honom kan bli lite lugnare ♥

Tacksam för lite tankar ang hur jag kan underlätta för mitt fina lilla-♥

 

[Raderad medlem 94602]

Jag är den siste att förespråka kastrering men tycker det är ok av medicinska skäl. Och detta hör dit. I ett läge där hunden inte mår bra pga att den inte kan hantera sin könsdrift är det bättre att kastrera.

 

[russinbulle]

Jag är den siste att förespråka kastrering men tycker det är ok av medicinska skäl. Och detta hör dit. I ett läge där hunden inte mår bra pga att den inte kan hantera sin könsdrift är det bättre att kastrera.

En 11-månaders hane som är full med tonårshormoner

 

[Delfinarie]

Jag är den siste att förespråka kastrering men tycker det är ok av medicinska skäl. Och detta hör dit. I ett läge där hunden inte mår bra pga att den inte kan hantera sin könsdrift är det bättre att kastrera.

Vi är inne på den tanken, har han hundar sedan tidigare och ingen av dom har haft det så här jobbigt. Att bara vandra runt inne, gnälla, tappa matlusten och allmänt vara stressad känns inget bra i mattehjärtat. Nu är han ju så ung så tanken har farit genom mitt huvud att det kanske blir lättare med tiden. Är det ngn som har erfarenhet av att det så att säga "ger sig" med åren, eller blir det bara jobbigare ?

 

[AraSlei]

Jag har en labrador i samma stadie hemma just nu Min tik gick in i höglöp häromdagen, och i förrgår var han hemsk! Det enda som fungerar för honom är att boxa in honom - arbeta ur honom ordentligt fysiskt och att han inte får ta några egna initiativ som främjar löpstressen (dvs inget vankande, inget gnyende).
Han är drygt 2 år, och det var först på hennes vårlöp i år som han blev helknäpp.
Detta löpet har han hanterat så mycket bättre, men nu i höglöp så var det kämpigt för honom. Förhoppningsvis är det helt över till nästa löp.

I förrgår hade han svårt att komma till ro, så då gick vi en lång promenad där han först fick rasta av sig och sedan fick gå fot (jaktfot) i typ 4km, varvat med sökjobb (kastade ut tennisbollar i ett par områden på vägen ut, han fick söka efter dem på vägen tillbaka).
Igår var han mycket mer harmonisk redan, och fick ett par stora, ospårade sök med tennisbollar i jobbig terräng (nyröjd björk) och sedan var han lugn och behaglig
Vi har haft dem inne men åtskilda innan höglöpet, nu växlar vi så att de aldrig möts nos mot nos utan varvar med att ha dem inne/i hundgården.

 

[Delfinarie]

En 11-månaders hane som är full med tonårshormoner

Absolut, det förstår jag Men det jag undrar över är om någon har några tips på hur jag kan, om det går, underlätta lite för min vän. Har aldrig vare sig själv eller någon i min omgivning som haft en kille med så oerhört stark drift. Känner mig som sagt lite vilsen i detta, därav min frågeställning om tips och råd

 

[Delfinarie]

Absolut, det förstår jag Men det jag undrar över är om någon har några tips på hur jag kan, om det går, underlätta lite för min vän. Har aldrig vare sig själv eller någon i min omgivning som haft en kille med så oerhört stark drift. Känner mig som sagt lite vilsen i detta, därav min frågeställning om tips och råd

Såg nu att du svarat en annan, så mitt svar blev nog lite fel. Ber om ursäkt om jag gjorde något galet

 

[Raderad medlem 94602]

En 11-månaders hane som är full med tonårshormoner

Ja, om hunden är riktigt ordentligt påverkad så den inte ens äter så tycker jag kastrering kan vara en tanke för framtiden.

En sån jakthund kan knappast släppas lös på jakt ändå.

 

[Delfinarie]

Jag har en labrador i samma stadie hemma just nu Min tik gick in i höglöp häromdagen, och i förrgår var han hemsk! Det enda som fungerar för honom är att boxa in honom - arbeta ur honom ordentligt fysiskt och att han inte får ta några egna initiativ som främjar löpstressen (dvs inget vankande, inget gnyende).
Han är drygt 2 år, och det var först på hennes vårlöp i år som han blev helknäpp.
Detta löpet har han hanterat så mycket bättre, men nu i höglöp så var det kämpigt för honom. Förhoppningsvis är det helt över till nästa löp.

I förrgår hade han svårt att komma till ro, så då gick vi en lång promenad där han först fick rasta av sig och sedan fick gå fot (jaktfot) i typ 4km, varvat med sökjobb (kastade ut tennisbollar i ett par områden på vägen ut, han fick söka efter dem på vägen tillbaka).
Igår var han mycket mer harmonisk redan, och fick ett par stora, ospårade sök med tennisbollar i jobbig terräng (nyröjd björk) och sedan var han lugn och behaglig
Vi har haft dem inne men åtskilda innan höglöpet, nu växlar vi så att de aldrig möts nos mot nos utan varvar med att ha dem inne/i hundgården.

Så skönt att det blev bättre då för din vän Det som ställer till det ordentligt för oss är att han i morgon ska göra en artroskopi i armbågsleden så han är för tillfället i sånt skick att det går att "jobba" honom lugn. Till viss del gör vi det med olika arbetsmoment inomhus, men det räcker inte på länga vägar. Och sedan har vi en rehabiliteringsperiod på flera månader så just nu känns det som om allt kliver mig över huvudet tyvärr.

Är det någon som har erfarenhet av "lugnande" sprayer/örter som kan dela med sig av sin kunskap ? Som sagt jag griper efter varje halmstrå just nu

 

[Snurrfian]

Vi har en jämthund på snart 11 månader som senaste veckorna har upptäckt att det finns ett motsatt kön som heter tikar.....Det som är lite jobbigt är att vi på vårt område har mycket hundar och uteslutande tikar i 9 fall av 10. Vår fina kille har det jättejobbigt just nu. Han bara vandrar runt inne, har slutat att äta och vill bara uuuuuuut!

Är det någon annan med samma erfarenhet av kär kille som kan dela med sig av några tips eller råd som har hjälp er och er kärlekskranke vän? Naturligtvis förstår jag att det som fungerar för en kär kille kanske inte fungerar för en annan kille, man just nu känner jag mig så maktlös när jag på inget vis kan hjälpa vår kärlekskranke familjemedlem så att livet för honom kan bli lite lugnare ♥

Tacksam för lite tankar ang hur jag kan underlätta för mitt fina lilla-♥

Min förra var sån de första åren, vi körde med kemisk kastrering under några år, sen behövdes det inte längre. Det man bör vara medveten om med kemisk kastrering är att de blir värre under några veckor för att sedan lugna sig. Mycket motion och hjärngympa underlättar för dem!

 

[AraSlei]

Så skönt att det blev bättre då för din vän Det som ställer till det ordentligt för oss är att han i morgon ska göra en artroskopi i armbågsleden så han är för tillfället i sånt skick att det går att "jobba" honom lugn. Till viss del gör vi det med olika arbetsmoment inomhus, men det räcker inte på länga vägar. Och sedan har vi en rehabiliteringsperiod på flera månader så just nu känns det som om allt kliver mig över huvudet tyvärr.

Är det någon som har erfarenhet av "lugnande" sprayer/örter som kan dela med sig av sin kunskap ? Som sagt jag griper efter varje halmstrå just nu

Ajdå, då förstår jag att det är svårt...
Kanske är det till viss del understimulans som spelar in också då?

Kan ni göra nosarbete inomhus, typ nosework?

 

[Delfinarie]

Just nu har jag honom instängd i köket med kompostgaller för att begränsa honom så att han blir mer stilla, inge optimal lösning, jag vet, men hittar ingen annan lösning för att få honom lite still i alla fall

 

[Delfinarie]

Ajdå, då förstår jag att det är svårt...
Kanske är det till viss del understimulans som spelar in också då?

Kan ni göra nosarbete inomhus, typ nosework?

Tror att du är helt rätt ute, det är blandad kompott här tyvärr. Jo vi jobbar mycket inne med att leta rätt på saker vi gömt, mycket lydnad och trick träning. Men det verkar bara accelerera Hoppas bara att det inte triggat igång någonting nu när han fått en sådan jobbig start med sin könsdrift så att det blir samma lika varje gång. Skulle underlättat om vi hade bott mer på landet med mindre fina flickor runt knuten

 

[Delfinarie]

Min förra var sån de första åren, vi körde med kemisk kastrering under några år, sen behövdes det inte längre. Det man bör vara medveten om med kemisk kastrering är att de blir värre under några veckor för att sedan lugna sig. Mycket motion och hjärngympa underlättar för dem!

Vi har funderat runt kemisk kastrering och att dom får göra det när han ändå är sövd för artroskopin för att "lugna" ner honom lte under rehabiliteringen. Men det skrämmer mig lite ang detta att det verkar bli värre de första veckorna tyvärr. Mycket att fundera på nu

 

[AraSlei]

Tror att du är helt rätt ute, det är blandad kompott här tyvärr. Jo vi jobbar mycket inne med att leta rätt på saker vi gömt, mycket lydnad och trick träning. Men det verkar bara accelerera Hoppas bara att det inte triggat igång någonting nu när han fått en sådan jobbig start med sin könsdrift så att det blir samma lika varje gång. Skulle underlättat om vi hade bott mer på landet med mindre fina flickor runt knuten

Kanske behöver du göra det ännu svårare?
Jag förstår att det inte är lätt dock!
Ni har ingen ni kan lämna bort honom till tillfälligt?
Det är ju så klart inte roligt att lämna bort en hund som kräver rehab heller i och för sig..

 

[Delfinarie]

Kanske behöver du göra det ännu svårare?
Jag förstår att det inte är lätt dock!
Ni har ingen ni kan lämna bort honom till tillfälligt?
Det är ju så klart inte roligt att lämna bort en hund som kräver rehab heller i och för sig..

Får nog tänka till ännu mer och öka svårighetsgraden så han får jobba ordentligt Förhoppningsvis kommer dessa månader att bygga ett starkt band mellan oss som vi har glädje av när allt är över

Nej tyvärr, önskar att vi hade någon utanför stan som vi kunde prata med om en tillfällig flytt, åtminstone det första 14 dagarna när han bara får typ ligga still ( vilket ju i dagsläget är oerhört jobbigt )

Tack alla för er omtanke och tips, värmer mattehjärtat att få bolla lite med andra

 

[attheedge]

Får nog tänka till ännu mer och öka svårighetsgraden så han får jobba ordentligt Förhoppningsvis kommer dessa månader att bygga ett starkt band mellan oss som vi har glädje av när allt är över

Nej tyvärr, önskar att vi hade någon utanför stan som vi kunde prata med om en tillfällig flytt, åtminstone det första 14 dagarna när han bara får typ ligga still ( vilket ju i dagsläget är oerhört jobbigt )

Tack alla för er omtanke och tips, värmer mattehjärtat att få bolla lite med andra

Är det tänkt att han ska jaga i framtiden?

Spårar ni något? Kluriga spår på asfalt, gräs, jord, grus etc. behöver inte vara så långa för att tömma ur huvudet. Lägga spår med en bit älgskinn eller klöv, är tanken att han ska jaga vildsvin så fungerar vildsvinsskinn eller klöv också. Här går det att lära hunden att inte ligga på utan spåra lugnt och metodiskt och på så sätt kanske inte förstöra armbågen och rehaben. De här spåren går att försvåra jättemycket genom underlagsbyten, längd, tid, störningar mm. och oftast har det sedan en väldigt positiv effekt i senare jaktarbete.

Jag upplever att det oftast inte bara går att tömma ur dom mentalt utan att de ibland måste tömma sig fysiskt också. Är simning eller vattentrask tänkt att använda i rehaben?

 

[Migo]

Du skriver att det sammanfaller med att ni har sänkt aktivitetsnivån i samband med rehab? Då hade jag absolut inte dragit på för stora trummor, utan antagit att det är en kombination av unghundshormoner och understimulans - dvs det kommer med all sannolikhet att gå över.

 

[Snurrfian]

Vi har funderat runt kemisk kastrering och att dom får göra det när han ändå är sövd för artroskopin för att "lugna" ner honom lte under rehabiliteringen. Men det skrämmer mig lite ang detta att det verkar bli värre de första veckorna tyvärr. Mycket att fundera på nu

Fast de behöver inte vara sövda för en kemisk kastrering, det är bara en spruta, ungefär som när de sätter ett chip.
Men ja det är problematiskt med rehab, jag hoppas att ni får möjlighet att gå på vattentramp/simning, det var räddningen för mig. Vi fick även snöpulsa när vi hade kommit en bit, det var bra grejer!!

 

[bollen__]

Ja, om hunden är riktigt ordentligt påverkad så den inte ens äter så tycker jag kastrering kan vara en tanke för framtiden.

En sån jakthund kan knappast släppas lös på jakt ändå.

Jag förstår nog inte vad det är som säger att den inte kommer kunna jagas med i framtiden bara för att den har det kämpigt nu? Det kan ju mycket väl vara så att han inte alls kommer vara såhär påverkad i framtiden och han kanske inte heller är påverkad när han får/kan jaga. Tycker det känns lite bråttom att kastrera en 11 månaders...