Lånar min egen knapp (vet inte ens om man behöver använda det uttrycket här mera, men för gammal vanas skull).
Jag blir knäpp.. Jag var ju på butiken XX på en liten intervju för snart två veckor sedan. Vi har pratat lite fram och tillbaka om olika alternativ. Den jag har pratat med säger att det är bättre att jag börjar göra praktik på heltid och jobbar extra hos dem, än att börja jobba extra medans jag jobbar på nuvarande arbetet. För att jag ska lära mig allting och få chans att jobba extra i hela butiken. Och personen tyckte att jag skulle säga upp mig från nuvarande arbetet, som är ett vikariat på 50%, för att göra denna praktik på heltid efter jul. Alternativt börja nu, och anpassa schemat efter nuvarande arbetet. Men sedan säga ifrån mig helt på nuvarande arbetet för att fortsätta den här praktiken efter jul. För att jag ska lära mig allt, och för att jag ska öka mina chanser att få jobba till sommaren.
Men va?!
Frågade personen vad som skulle vara annorlunda att jobba hos dem, än på butiken ZZ (inom samma koncern) som jag tidigare jobbat på. Men det tog såå lång tid att lära sig hela butiken hos dem, för allt är så annorlunda. Jag tycker inte att det låter rimligt alls! Hur fasiken gör de när de ska introducera nya sommarjobbare då? Måste de gå en praktik på 3 månader för att kunna jobba i den där butiken?
Personen sa att det inte spelar någon roll om man har 10 års erfarenhet, det tar ändå 6 månader att komma in i deras butik. Och ska jag göra praktik hos dem, kan jag inte jobba extra någon annanstans, för min egen skull. Men va? Igen. Jo, jobba heltid för 9000 kr (i a-kassa/aktivitetsstöd) och utöver det jobba extra för att tjäna mer pengar, då kommer jag att få jobba ihjäl mig till mindre än hälften av vad jag skulle ha tjänat heltid (om nu ett sådant jobb fanns tillgängligt).
För mig känns det mer som att de vill ha gratis arbetskraft än att göra mig en tjänst, som det låter på personen.
Alltså om att göra mig en tjänst. Tror personen att jag är född igår? Ok att de vill ha ett sådant upplägg på en person som har noll erfarenhet, men jag har mkt erfarenhet i bagaget! Och kassan känns som det område som tar längst tid att lära sig. Så nej, jag tänker inte sätta min fot där. För övrigt kan jag inte tacka nej till arbete, varken extraarbete eller vikariat/fast tjänst utan att bli straffad från a-kassan, och då kommer jag inte alls att ha någon ekonomi.
Hur tänker folk? Jag tycker att bemötandet var väldigt dåligt. Jag kunde erbjuda, som en fair deal, att jag kunde gå i två veckor parallellt med nuvarande arbetet för att lära upp mig genom att arbetsförmedlingen kunde stå för detta. Personen i fråga tyckte dock att jag skulle praktisera (eller arbetsträna som det heter) i flera månader för att
kanske få ett sommarjobb.
