Stora jobbsökartråden

Jag tänkte på det också, att de flesta stora ligger där i krokarna. :)

Kl

Jag var ju och träffade arbetsgivsren som var intresserad av mig idag, det var en provanställning som kunde leda till fast 50%. MEN, så jäkla dumma arbetstider att det inte kommer att löna sig eller ens gå kombinera med tehandeln.

Så här skulle arbetstiderna vara:

V1: Måndag - fredag 16-19.
V2: Måndag - fredag 16-19, Lördag 10-16, Söndag 11-15.

Jag har två mil dit och två mil hem. Verkligen superkonstiga tider. Annars tyckte jag om han som intervjuade mig. Men skulle de kunna göra om schemat på ngt sätt skulle jag ändå få jobba varje helg eftersom jag jobbar två helger i månaden på tehandeln.

Jävligt kast! Å andra sidan skulle jag kunna stå ut tills vikariatet är slut, men jag tvivlar på att de kan ge lämgre timmar och färre dagar :'(
 
Huh. Jag ska visst på rekryteringsträff imorgon och känner mig just nu övertygad om att någonting kommer gå tokigt jättefel. Har inte heller fått tag på "min" person på arbetsförmedlingen, så det känns som om jag har noll koll på läget just nu.

Så... Om någon bukefalist hinner läsa det här innan kl 10 imorgon: Vad ska jag tänka på? :D

Jag har iaf haft vett nog att ta bort mitt slitna nagellack, duschar imorgon när jag vaknar och ska leta fram några kläder som känns tillräckligt ordentliga och prydliga. Med viss risk för att jag känner mig som en utspökad clown. Slitna jeansshorts och sönderklippta bandtröjor är min melodi i vanliga fall, något som verkligen inte passar imorgon. Tyvärr. Hade jag åtminstone fått klä mig som jag brukar hade det kanske känts lite lugnare trots att jag har noll koll på läget. Huh. Jag tänker och funderar för mycket och på fel saker känns det som. Dumma nervöshjärna.
 
@Gimlan, absolut, det är en av de få saker jag kommer ihåg från mötet där jag fick veta om träffen. "Ta med CV och personligt brev". Måste bara skriva ihop något bra... Tur att jag har en deadline, annars hade det nog aldrig blivit klart :p
 
@Red_Chili Oj, vad jobbigt att du känner så!

Jag funderade på om man inte känner sig mer orolig för kläderna för att man är nervös? Alltså, jag kände mig jättenojjig inför min intervju förra veckan, angående kläderna nojade jag som fan. Men även om jag kände mig felklädd så gick det över så fort vi satt oss och började prata, när jag fick annat att tänka på. Men ja, rent spontant låter slitna jeansshorts och klippt bandtröja kanske inte helt rätt, men funkar det inte med jeans och någon top bara då? Beror såklart på vilka arbetsgivare som är med på träffen, men det kan ju vara rätt bekvämt det också?

Jag tror att det kommer att gå jättebra, lycka till! :)

Edit - och med anekdoten ville jag ha sagt att man nog ofta oroar sig för klädsel i onödan. :)
 
Behöver lite råd... *hej beslutsångest inför livet*
Fick ett mejl angående ett jobberbjudande här om dagen, kontorsjobb, mån-fre 15-20.
Ingen aning om lön, blir konsult genom ett stort studentkonsultföretag.
MEN, nuvarande jobbet har jag jobbat på (till och från) i flera år, både chefer och anställda känner varandra väl, det är relativt lätt att få ledigt inför prov eller intensiva pluggperioder och jag trivs väldigt bra ändå.
Dock halvtaskig lön, hårt fysiskt och psykiskt arbete och vid personalbrist så kan det bli att man helt plötsligt blir kvar under 12-timmarspass 6 dagar/veckan.
Jag har självklart bett om mer information om konsultjobbet, så intervju blir nog av framöver.
Men vill jag verkligen byta jobb?
Ja: Testa något nytt, ha fasta tider, bra på papper, inte behöva bli inringd på lediga dagar, alltid ledig helg, (kanske) bättre lön.
Nej: Fasta tider (detta faller in under båda), måste dra mig upp på mornarna för att plugga (nattmänniska), eventuellt svårt att ta ledigt inför prov och annat, kontorsjobb (tycker om att röra på mig), alltid sluta sent och inte kunna äta middag med sambon under vardagarna (stort negativt för mig), opersonligt på större företag.

Våga eller inte våga? Just nu känns det som att lönen är väldigt avgörande, måste ju räkna in att jag får rätt bra dricks på nuvarande arbetsplatsen med.
Hm... :nailbiting:
 
@Cydonia Vilka tider jobbar du nu?

Det är ju rätt pissiga tider, om inte din kille kan tänka sig att börja äta middag senare? Om han inte måste sova 21:30 för att han börjar jobba 04:00 så kan det inte vara ett så stort problem? Eller är det +1h resväg? Isf skulle jag tveka pga det, känns som lång resväg för bara 5 h jobb ändå.

Och varför måste du upp på morgonen för att plugga? Kan du inte plugga distans och plugga på kvällar/nätter efter jobbet? :)

Och jag håller inte med om att det nödvändigtvis är opersonligt att arbeta på ett större företag. Ofta har du ju ändå kollegor som du jobbar tillsammans med på ett eller annat sätt, som du kommer nära? Fördel med större företag: Du är inte lika beroende av att de du jobbar med är bra människor, du ka hitta andra att luncha med om din närmare kollega är dum i huvudet, det går ju inte om ni bara är två på jobbet, tex. Även om det kanske känns stort i början så lär man ju känna folk varefter.
 
@Mammas
Nej han skulle nog kunna tänka sig att äta senare, absolut, det är nog mest jag som nojjar över det där. hehe.
Jag jobbar på krog i nuläget, så det blir allt från 10-18 till 18-03 och allt däremellan, alltså väldigt varierande tider vilket på ett sätt får mig att inte bli uttråkad då jag är en sån person som får lite panik så fort det blir för mycket rutin i livet har jag märkt.. Frustrerande nog.
Men samtidigt så tar nuvarande jobbet mer tid än det bör göra iom att jag också studerar på heltid (dock distans) och vissa veckor hinns det helt enkelt inte med så mycket plugg som det behövs-så sömnen tar väldigt mycket stryk.
Men tiderna på det andra jobbet suger rejält, jo. Och jag kan troligen hitta bättre tider, om jag nu satte mig ner och faktiskt sökte nytt, så det här är väl också en liten fundering över ifall jag vill prova på något nytt nu vid sidan av studierna.. bara att erbjudandet satte tankarna i spinn.:D

Det opersonliga har jag fått erfara genom tidigare kontorsjobb på medelstort och större företag. Tyckte att folk var lite plastiga och just opersonliga, och klickade aldrig ordentligt med någon vilket också påverkade självkänslan på arbetsplatsen, medan jag på krog- eller hästrelaterade jobb har blivit vän med alla helt naturligt. Vet inte om det är en spärr i mig själv kanske..
Och plugget då; ja nattplugg är vad jag kör med i nuläget så självklart skulle jag väl kunna fortsätta med det, men jag har levt hela livet som en nattmänniska i själen men som försöker tvinga sig själv till att vara morgonmänniska. Med varierande resultat.:angel:
 
@Cydonia Men ska vi vara lite krassa - då äter du ju inte middag med din sambo idag heller, så kan han tänka sig att äta senare är det inte ett problem.

Och hmm, är det inte att jobbet i sig är omväxlande som gör att du inte blir uttråkad, snarare än tiderna? Det kan ju dock vara ett problem på nya jobbet, att det är för enformigt? Kom också på, kanske blir svårare att hitta folk att klicka med iom tiderna du har? Beror ju på upplägg också, om man jobbar i mindre lag på arbetsplatsen eller inte?

Men alltså, att jobbet tar för mycket tid i förhållande till studierna, är inte det något som har med tiden att göra, alltså att du jobbar mycket och pluggar heltid? Skulle det bli bättre med nya jobbet? Eller tänker du merlön, jobba mindre? För rent spontant är 5 h /dag rätt mycket om du också ska plugga heltid.

Fast alltså, är du nattmänniska är du. Du kanske inte behöver sitta uppe till fem på morgonen varje dag, det kanske sliter på kroppen, men sov mellan 2-10 typ? Det bästa av två världar tycker jag. :D
 
@Mammas
Haha, ja drömmen vore ju att börja runt elva och sluta vid fyra.
I dagsläget jobbar jag allt från 5 till 12-timmarspass, och det är väl just det jag menar med att fasta tider vore att föredra. Fem timmar per dag har funkat super samtidigt som plugget, och är väl egentligen vad jag *ska* jobba på nuvarande. Men ja, det blir inte ofta så.. ;)
Så ja, det är väl lite som det du skriver, att om jag får mer lön så "räcker det" med dessa fem timmar.
Samtidigt så har jag sökt ett YH-program till hösten (främst distans) så egentligen borde jag väl inte ens tänka på en ny jobbsituation just nu eftersom jag funderar på att faktiskt ta lån ifall jag *vågar inte hoppas för mycket..* skulle komma in där. Men som sagt, vågar inte hoppas för mycket så det är väl därför jag inte räknar med det.
Jag blir så trött på mig själv, haha..
 
@Cydonia Men du ska ju inte låta bli att byta jobb till ett som passar dig bättre för att du - kanske - ska byta skola till hösten? Alltså, om du kommer in så får du ta det, och ev uppsägning, då, du ska ju inte backa på ett bra jobb för att du kanske ska plugga senare. Alltså, jag säger inte att du ska ta jobbet, men väg inte in sånt, tänk om du tackar nej och sedan inte kommer in, då har du sumpat ett jobb i onödan. :)
 
@Red_Chili Oj, vad jobbigt att du känner så!

Jag funderade på om man inte känner sig mer orolig för kläderna för att man är nervös? Alltså, jag kände mig jättenojjig inför min intervju förra veckan, angående kläderna nojade jag som fan. Men även om jag kände mig felklädd så gick det över så fort vi satt oss och började prata, när jag fick annat att tänka på. Men ja, rent spontant låter slitna jeansshorts och klippt bandtröja kanske inte helt rätt, men funkar det inte med jeans och någon top bara då? Beror såklart på vilka arbetsgivare som är med på träffen, men det kan ju vara rätt bekvämt det också?

Jag tror att det kommer att gå jättebra, lycka till! :)

Edit - och med anekdoten ville jag ha sagt att man nog ofta oroar sig för klädsel i onödan. :)

Jag har tur, det är mycket kallare idag än igår, så ett par ordentliga jeans och t-shirt fungerar utan att bli för varmt, och nu ser jag nog prydlig och bra ut i allas ögon trots att jag känner mig bekvämt klädd ;) Nu ska jag ladda med en stor kopp te och fixa det sista med personliga brevet... Men jo, du har väldigt rätt i att man nog blir mer nervös för kläderna när man är nervös för annat. Kläderna går ju lätt att fokusera på till skillnad från det "stora" som egentligen är orsaken till nervositeten.
 
Nu har jag pratat med 5 olika arbetsgivare och det gick jättebra :D Ena stället antecknade lite stödord om de sökande i ett block och satte t.o.m. ett stort utropstecken före mitt namn för att jag var "absolut intressant!", de skulle höra av sig redan nu i veckan lovade de. En annan sa att jag hade absolut helt rätt tänk och något som jag i alla fall där och då tolkade som om de mest troligt ville ha mig till arbetsintervju sedan. Två verkade måttligt intresserade och en var lite halvintresserad. Meeen förhoppningsvis kan jag få lite jobb på något av de två första ställena iaf. De mest intresserade sa att det om inte annat alltid finns timvikariat och behov av personal vid semestrar osv. Så ja. Nu håller jag tummarna (och firar med pizza och choklad :p)
 
Härligt! Själv är jag på väg mot Stockholm och sommarjobbet. Börjar imorgon. Nervös, men inte på nått jobbigt sätt, mest bara spännande.
 
@Gimlan hoppas att du trivs och att det går bra! :)

@Red_Chili ska hålla tummarna att du får ett positivt besked snart! :)

För min del rullar det på och allt går bra, får jobba heltid fram till sista augusti vilket känns otroligt skönt! Trivs bra med dem boende, mina arbetskamrater och arbetsuppgifter, det enda negativa är att jag inte vet hur det blir efter sista augusti. De ska försöka hitta en fast tjänst till mig men om inte det går är jag fortfarande anställd som timvikarie vilket inte är helt fel, men det ger ingen stabil ekonomisk grund. Kan inte låta bli att stressa lite över det, men det kommer säkert bli bra i slutändan.
 
Så, nu har jag hängt här i kulisserna ett tag och hållt nånting för mig själv. Men nu kan jag berätta att jag fått jobb! :D Det känns så sjukt skönt! Precis som Gimlan är jag en sån som oroar mig för framtiden, fast det har blivit mycket bättre nu för tiden och en känsla av "det löser sig!" har intagit mitt liv. Just eftersom det tenderar att lösa sig..!

Så nu är jag på sommarjobb hela sommaren på annan ort, ägnar dagarna åt labbjobb och lite fältjobb ibland. Sen direkt efter detta blir det att åka hem, packa flyttlasset och åka tillbaka till min studentstad till min första riktiga tillsvidareanställning, som dessutom är inom mitt område. :D Idag finns det ingen Jante, bara stolthet!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hönstråden II
  • Tar jag rätt beslut att avliva?
  • Valp 2025

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp