Strövtåg i hembygden

Klockargården I Närkes Kil, 1.5 mil nv om Örebro. I lägenheten på bottenvåningen till höger, bodde jag januari 1966 - maj 1973, lokalen till vänster var bibliotek... där bodde jag från fyra års ålder och fick egen nyckel dit som sexåringen av "magister Wargert", som bodde i lägenheten till vänster en trappa upp. I lägenheten till höger en trappa upp, bodde skolans matbespisningstant Ester. Lilla stugan till höger var poststuga till 1971 och det var mormor som satt i "kassan" och makarna Blomgren som skötte postdelningen i distriktet.

 

[IngelaH]

Baksidan på Klockargården till höger, så kanske ni förstår hur nära jag och min bror hade till skolan våra första sex skolår.

 

[IngelaH]

Huset till vänster byggde min far 1973 och vi flyttade in valborg om jag inte minns fel och i november samma år, kom sladdisen... min lillasyster. Jag flyttade till stan 1984, mor och far sålde huset för 13 år sen om jag inte minns fel och flyttade till Hovsta.

Huset till höger tillhörde på ungdomstiden familjen Schön, som hade barn i samma ålder som oss.

 

[IngelaH]

Här bodde mormor och morfar. Där åts mycket kardemumma- och köttbullar kan tilläggas...

I huset till vänster, både min första skolfröken Lilian på övervåningen och på undervåningen var det distritskötersemottagning, med syster Karin.

 

[IngelaH]

Här är vackra Närkes Kils Kyrka, där min morfar var kyrkvaktare i många många år, samtidigt som han var skolvaktmästare, där han kallades vaktpelle av alla ungar, ända tills vi kom till skolan och började säga morfar. Då blev han morfar med hela skolans barn.

 

[IngelaH]

Nu kommer vi till den allvarliga delen av dagen, det var dags att ge pappas urna sin viloplats.

 

[IngelaH]

 

[IngelaH]

Nu vilar pappa fint i asklunden, bredvid vår granne. De var jämngamla och jag hoppas de får många fina pratstunder över en kopp kaffe, under tiden pappa petar till vår gamla huskatt Linus lite leverpastejsbitar, innan han slantar lite morötter som han går ut på ängarna och bjuder Fatima, Balett, Rocky, Sorella och alla andra fina fyrbenta vänner jag varit i kontakt med.

 

[IngelaH]

Min lillasyster fick sänka urnan och mamma sjöng vackert för pappa om skogen och naturen som han älskade.

 

[IngelaH]

Det är inte svårt att förstå varför Kilsbergen kallas "de blå bergen i väst"

 

[IngelaH]

 

[IngelaH]