Uppriktigt: jag förstår inte vad du far efter överhuvudtaget med trådstarten, eller med inlägget.
Ja, det finns ofta fler arter i en gammal skog. Men så enormt stor skillnad mellan en 70-årig - 80-årig tallskog och en 90-120 årig dylik är det inte.
Men skog är till skillnad från t.ex. berg inte statiskt. Det växer, det dör och för vår egen skull så skördar vi från skogen, för att bygga hus eller göra toalettpapper.
Kan du börja med att definiera ett "kalhygge"?
Medelstorleken för slutavverkningar är relativt liten, 3,2 hektar enligt 2022 års statistik. Det innebär i praktiken att det är en glänta som uppstår i skogen.
Enligt rådande ordning så får man inte ta bort vartenda träd när man som det kallas slutavverkas, utan refuger av olika slag ska lämnas för att området ska kunna återkoloniseras.
Var finns egentligen det där produktionslandskapet som du nämner? Är det norra Sveriges bolagsskogar du tänker på?
"Normala" skogsägare vårdar sin skog, och har områden som hålls orörda, och områden som sköts för att gynna biologisk mångfald.
Stora arealer med granplantager lyser oftast med sin frånvaro hos privata skogsägare, som i medeltal äger 40-50 hektar skog.
De största problemen med biodiversitet finns inte i skogen, förutom vad avser vindkraftsindustrierna, utan runt odlingslandskapet, där det sker en rekordstor ökning av rödlistade arter p.g.a. brist på naturbetesmarker, försvunna brynmiljöer, igenlagda diken och bortrationaliserade åkerholmar och stengärdesgårdar.
Har du besökt en vindindustri någon gång? Områden på kanske 10.000 hektar skövlas genom dikning, breda hårdgjorda vägar, bortsprängda bergknallar och enorma fundament.
Den förstörelsen är permanent och oåterkallelig.
Om man besökte bergslagen för 150 år sedan, så fanns mycket lite skog. Den hade blivit träkol till gruvindustrin. Idag finns stora arealer med relativt gammal skog på samma områden.
Svara gärna på frågorna, eller behöver jag omformulera för att de ska bli lättare?
Den mesta av dagens produktiva skog är upp till 60 år eller yngre. En 70- 80- eller 90-årig skog är inte verkligt gammal i biologisk mening. Den är inte heller gammal sett till riksskogstaxeringens definition. Inte heller enligt det riksdagsbeslutade miljökvalitetsmålet för levande skogar där gammal skog betecknas som över 140 år i boreala regionen (norra Sverige) och över 120 i boreonemorala och nemorala regionen (södra Sverige). Den är inte heller gammal sett till de ekosystemtjänster den är kapabel att leverera, där man räknar på att skogar över 120 år ger fler tjänster och i högre utsträckning än yngre. Sen är det inte alla "gamla skogar" som har höga naturvärden, men kommer man upp över säg 160 år så är det ju en skog som ofta har en del hotade arter just för att såpass gamla skogar är väldigt sällsynta idag. Så jo, det är ekologiskt en rätt så stor skillnad på verkligt gammal skog och en 70 eller 80-årig skog.
(Sedan kan det så länge det finns en kontinuitet i skogen förstås också finnas organismer som är äldre än de äldsta träden, så att bedöma en skogs ålder är inte heller så lätt som det först kan verka, vi har ju valt en subjektiv definition när vi räknar på trädens ålder. Men det duger i brist på en bättre eller mer komplett definition. Men kort sagt räcker det inte alltid för vissa arter att träden blir gamla om det saknas kontinuitet.)
Är trådstarten så otydlig att det inte går att förstå vad jag vill med den? Då är det bäst att jag förtydligar.
Om vi inte har några problem med det svenska skogsbruket, varför har vi då en pågående biodiversitetskris i skogen som är starkt knuten till skogsbruket? Det är inte bara jag som hävdar det, det går att läsa om det i forskning och rapporter såsom "Tillståndet i skogen" från artdatabanken, "Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer - rödlistade arter i Sverige", från artdatabanken. "Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål", rapport från naturvårdsverket. "Levande skogar Fördjupad utvärdering 2023" rapport från skogsstyrelsen.
Jag slänger in ett citat från miljömålet levande skogar (
https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-skogar/):
Når vi målet? Nej.
Åtgärder som genomförs ger positiva effekter, men är inte tillräckliga. Förlust av
naturvärden som inte går att återskapa är ett allvarligt problem. Att skapa en funktionell grön infrastruktur brådskar och klimatförändringarna gör arbetet extra viktigt. I dag saknas tillräckliga styrmedel för att säkerställa bevarad biologisk mångfald i skogen och för att vidmakthålla skogens ekosystemtjänster över tid. Utvecklingen i miljön är negativ.
Att utvecklingen i skogen är negativ är alltså inte bara något som jag påstår ur tomma intet, det finns fakta bakom.
Skogsstyrelsen har också kommit med förslag på flera åtgärder för att nå miljömålet i skogen (
https://www.skogsstyrelsen.se/nyhet...nte--skogsstyrelsen-foreslar-ny-affarsmodell/):
Biologisk mångfald: Regeringen behöver ge Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ett uppdrag att utreda och föreslå ekonomiska styrmedel och åtgärder med syfte att göra skogar med höga naturvärden till en lika naturlig del av marknadsekonomin som skogsprodukter.
Politisk styrning: Skogsstyrelsen ska undersöka möjligheten att göra en hemställan till regeringen om ett förtydligande av dagens motsägelsefulla signaler om hur skogar med höga naturvärden ska hanteras. Till exempel ska skogar med höga naturvärden inte avverkas. Samtidigt ska skogsägarens frivillighet utgöra grunden och äganderätten bör stärkas. Pengarna för att bilda områdesskydd är dessutom otillräckliga.
Finansiering: Regeringen bör avsätta pengar så att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket kan intensifiera arbetet med ta fram ett kunskapsunderlag om var det är hög sannolikhet för höga naturvärden i skogen. Det kan fungera stödjande för markägaren i ett tidigt besluts- och planeringsskede.
Det här är ju lite exempel på vad jag är ute efter att diskutera i trådstarten - varför når vi inte miljökvalitets- och biodiversitetsmålen och vad kan vi ändra på för att göra det? Om allt nu är så bra i skogsbruket redan behöver vi förstås inte ändra på något alls, men tillgänglig data tyder ju tyvärr på att det faktiskt inte är så bra.
Jag nämner i trådstarten även klimatkrisen. Skogen har potential att binda ganska stora mängder koldioxid och det finns rapporter från till exempel naturvårdsverket och skogsstyrelsen med förslag på hur man skulle kunna öka kolsänkorna i skogen, apropå näringslivets klimatomställning. Vi har som sagt också en juridiskt bindande klimatlag från EU-håll. Mycket tyder på att vi kan använda skogen på olika sätt för att nå klimatmålen vi åtagit oss att nå, eller för att missa dem. SLU hade en presentation under Almedalsveckan där man konstaterade att med dagens skogsbruk finns det en risk att vi inte når EUs mål för kolinbindning 2030, och så gav man alternativa scenarion där man beskrev det som mer sannolikt att nå det målet. Så skogens och skogsbrukets roll i klimatkrisen är ett aktuellt ämne som också tas upp på den politiska arenan.
Att det finns biodiversitetskriser på andra håll också (för det finns det absolut, och fragmenteringen av landskapet beror ju på flera faktorer varav skogsbruket är en) förändrar trots allt inte det faktum att det finns en i skogen. Anledningen till att tråden handlar om just skogen och skogsbruket är nog just för att slippa en whataboutism som eventuellt mynnar ut i att skogsbruket inte problematiseras överhuvudtaget. Skogsbruket är en kontroversiell fråga i Sverige. Därför tänker jag nog inte i någon större utsträckning diskutera jordbruk, vindkraft och gruvor i en tråd som handlar om skogsbruket. Men om du startar sådana trådar kan jag kanske dyka upp där med för det är mycket intressanta frågor det också. Visst är det lite ironiskt att det finns saker man inte får göra i skogsbruket men anlägger man en vindkraftspark verkar man kunna få göra det ändå. Flera av våra stora skogsbolag bygger också ut vindkraft på sin skogsmark så helt skilt från skogsbruket är det väl inte, men jag skulle nog ändå för enkelhetens och tydlighetens skull inte räkna in vindkraft under något slags brett skogsbruks-paraplybegrepp utan hålla tråden till skogsbruk mer specifikt.
Vad gäller påverkansfaktorer för andelen rödlistade arter så är avverkning den största i Norrland och Svealand (ca 50% gentemot igenväxning på ca 25% för Norrland och strax under 40% för Svealand), medan igenväxning är större i Götaland (ca 40% jämfört med avverkning på ca 35%). Ser man på andelen rödlistade arter i % per landskapstyp i förhållande till alla rödlistade i landsdelen så ligger skogen högst i alla regioner. Mellan 55-60% för Norrland och Svealand och strax över 40% för Götaland, medan jordbrukslandskapet ligger på strax under 40% för Svealand och Götaland och strax över 20% för Norrland. Så det varierar ju lite beroende på region, men skogen är en betydande miljö överallt för många rödlistade arter.
Men vill man diskutera skog och skogsbruk och bara fokusera på något annat än just problemen som finns så går det förstås också. "Inte alla skogsägare" är något som säkert kan vara angeläget att betona om man själv bedriver riktigt bra skogsbruk ur hållbarhetssynpunkt. Även om det för mig personligen som har ett mer ekologiskt intresse kanske är mindre intressant än att ta itu med de övergripande problemen (klimat, biodiversitet och så vidare) som fortfarande måste lösas. Hoppas detta gör trådstarten lite klarare.
Men jag känner väl också efter att ha skrivit detta långa svar att jag kanske i själva verket inte har tid att skriva i tråden.
