Svenska skogen och skogsbruket

[ginnies]

Källor på att små skogsägare får större vinster med alternativa metoder?

Det tror inte jag på alls, vi kör alternativt , på det mesta ska tilläggas, det är manuellt hårt arbete och mindre i plånboken.

 

[ginnies]

Det är ingen nyhet att vid en inventering så ligger det i skogsägarens intresse att den görs så inga skyddsvärda arter ska hittas, det lärs till och med ut hur man gör för att inventeringen ska visa fel genom att inventera vid "rätt" tillfällen på året och på "rätt" plats.

Men om någon tar ner en granindustriskog med enbart gran som inte är så gammal utan bara avverkningsbar då finns det som regel inget skyddsvärt där, det är redan förstört.

 

[Mia_R]

Men om någon tar ner en granindustriskog med enbart gran som inte är så gammal utan bara avverkningsbar då finns det som regel inget skyddsvärt där, det är redan förstört.

Fast jag pratar om skog, inte virkesplantager.

 

[Manji]

Fast intresset för att spara fullvuxen skog har inget att göra med att konsumenter vill vandra i den. Det har att göra med arter som tar lång tid att utvecklas och föröka sig och måste ha riktigt gammal skog.

Inte? Många gånger nämns rekreation som en viktig punkt i att bevara "riktig skog". Det finns till och medtaget som en fördel med hyggesfritt bruk.

Jag vet skogar som aldrig får en chans att ens växa upp på nytt och där marken är oerhört artfattig. Åkermark kallas det, men folk är hungriga och ryskt virke kan vi ju använda till altanen.

 

[Ullmerkott]

Har inga jättebra källor, men person som är insatt säger att norrländska barrskogar "förr" brann ner i genomsnitt var 40nde år. Det naturliga för mellersta och norra Sverige påstås alltså inte vara kontinuerlig gammelskog överallt, utan att gamla träd blir kvar i blötområden och liknande medan torrare områden ödeläggs med undantag för enstaka tallar - dvs inte så långt ifrån det vanliga hyggesbruket som man kan tro. Det påstås också att det finns mer skog i Sverige idag än vad det funnits på mycket länge.

Generellt tänker jag att landet är stort - det borde finnas gott om plats för att ha både skogar med höga naturvärden och effektiva odlingar av förnyelsebara trävaror. Men man bör ha i åtanke hur naturvärdena ska underhållas för varje enskild naturtyp- behöver de regelbundna bränningar? Störningar i form av betande djur? Eller få stå helt ifred?

 

[Mia_R]

Har inga jättebra källor, men person som är insatt säger att norrländska barrskogar "förr" brann ner i genomsnitt var 40nde år. Det naturliga för mellersta och norra Sverige påstås alltså inte vara kontinuerlig gammelskog överallt, utan att gamla träd blir kvar i blötområden och liknande medan torrare områden ödeläggs med undantag för enstaka tallar - dvs inte så långt ifrån det vanliga hyggesbruket som man kan tro. Det påstås också att det finns mer skog i Sverige idag än vad det funnits på mycket länge.

Generellt tänker jag att landet är stort - det borde finnas gott om plats för att ha både skogar med höga naturvärden och effektiva odlingar av förnyelsebara trävaror. Men man bör ha i åtanke hur naturvärdena ska underhållas för varje enskild naturtyp- behöver de regelbundna bränningar? Störningar i form av betande djur? Eller få stå helt ifred?

Fast att det brann var 40e år stämmer ju inte, i Norrbotten har du t ex 500-årig skog som nu skövlas av SVEA skog och det finns flera skogar i Västerbotten och neråt som är över 100 år gamla. Att vi påstås ha så väldigt mycket skog nu är för att alla virkesplantager på fd jordbruksmark räknas in. Vi har i själva verket aldrig haft så mycket träd men lite skog som nu och i takt med högre temperaturer kommer även skogen påverkas till det sämre då bl a trädgränsen i fjällen kryper längre norrut och söder ut blir det för varmt och torrt för många arter som riskerar att försvinna både pga mer virus men även att andra arter tar över.

 

[Ullmerkott]

Fast att det brann var 40e år stämmer ju inte, i Norrbotten har du t ex 500-årig skog som nu skövlas av SVEA skog och det finns flera skogar i Västerbotten och neråt som är över 100 år gamla. Att vi påstås ha så väldigt mycket skog nu är för att alla virkesplantager på fd jordbruksmark räknas in. Vi har i själva verket aldrig haft så mycket träd men lite skog som nu och i takt med högre temperaturer kommer även skogen påverkas till det sämre då bl a trädgränsen i fjällen kryper längre norrut och söder ut blir det för varmt och torrt för många arter som riskerar att försvinna både pga mer virus men även att andra arter tar över.

I genomsnitt; dvs det finns områden med riktigt gammal skog (som jag verkligen tycker ska bevaras!) men en väldigt stor andel av skogslandet är och har aldrig varit riktig gammelskog.

 

[skogaliten]

Har inga jättebra källor, men person som är insatt säger att norrländska barrskogar "förr" brann ner i genomsnitt var 40nde år. Det naturliga för mellersta och norra Sverige påstås alltså inte vara kontinuerlig gammelskog överallt, utan att gamla träd blir kvar i blötområden och liknande medan torrare områden ödeläggs med undantag för enstaka tallar - dvs inte så långt ifrån det vanliga hyggesbruket som man kan tro. Det påstås också att det finns mer skog i Sverige idag än vad det funnits på mycket länge.

Generellt tänker jag att landet är stort - det borde finnas gott om plats för att ha både skogar med höga naturvärden och effektiva odlingar av förnyelsebara trävaror. Men man bör ha i åtanke hur naturvärdena ska underhållas för varje enskild naturtyp- behöver de regelbundna bränningar? Störningar i form av betande djur? Eller få stå helt ifred?

Det stämmer att skogen brann ofta(are) förr. Det är de bränderna det som lagt grunden till de stora områden med tallskog som vi har.

Man kan sköta naturreservat genom "naturvårdsbränningar", men egentligen så liknar trakthyggesbruket av tall bränningarna "good enough" om övrig skötsel - t.ex. att avstå markberedning och lämna fröträd görs.

Förr i världen, när man använde hästen i skogen, så "markbereddes" genom att hästen fick dra runt med en talltopp. Det rispade lite lagom i mossan, så att tallfröna kunde gro lättare.

 

[skogaliten]

Fast att det brann var 40e år stämmer ju inte, i Norrbotten har du t ex 500-årig skog som nu skövlas av SVEA skog och det finns flera skogar i Västerbotten och neråt som är över 100 år gamla. Att vi påstås ha så väldigt mycket skog nu är för att alla virkesplantager på fd jordbruksmark räknas in. Vi har i själva verket aldrig haft så mycket träd men lite skog som nu och i takt med högre temperaturer kommer även skogen påverkas till det sämre då bl a trädgränsen i fjällen kryper längre norrut och söder ut blir det för varmt och torrt för många arter som riskerar att försvinna både pga mer virus men även att andra arter tar över.

Vilken 500 årig tallskog talar du om? Källa tack.

100 årig skog avverkades för 100 år sedan. Ett barrträd är ett stort fullvuxet träd vid 100 års ålder. Något tidigare söder om Dalälven, något senare norr därom.

 

[skogaliten]

I naturvårdsområden (naturreservat) så står det i de flesta skötselplaner att skogen/marken ska skötas för att bibehålla de naturvärden som ansågs skyddsvärda. Tyvärr så görs det sällan.

Var och inventerade i ett naturreservat häromåret, anledningen till att området blivit naturreservat, var att det var ett halvöppet område som tidigare varit betesmark och som dominerades av äldre, grov asp (60-80 år - asp blir ca 80 år).
För den som inte vet, så är är äldre asp ett träd som "bär" en enorm biologisk mångfald av lavar, svampar insekter etc, och dessutom är ett trädslag som passar bra att ta ut hål i för fågelarter som bygger bo i hål, hackspettar, ugglor m.fl.
I detta naturreservat, så var de gamla asparna döende. Det är naturligtvis bra med död ved från asp, men, om den biologiska mångfalden ska upprätthållas i reservatet, så borde det skötas så att det kommer ny asp som kan bli grov levande asp, och med ett lagom ljusinsläpp på marken (gläntor), för att markfloran ska fungera.
Så var inte fallet. Inga skötselåtgärder i form av försiktig genomtänkt avverkning av enstaka aspträd för att få upp rotskott som kan gallras har skett på minst trettio år.

Resultatet är att där det vuxit grov asp i fd hagmarksmiljö, så växer granen in istället, det är extremt tätt med undertryckt 30- 40 årig gran.. Det finns bara ett fåtal levande gamla aspar kvar, och ingen ung asp som ta vid, och markskiktet är skuggat, så den flora som skulle bevaras på marken är nästan helt borta.

Här har man alltså gått helt vilse, och missat att sköta naturreservatet, vilket är väldigt vanligt, alltför vanligt tyvärr.

 

[Manji]

Apropå gammal skog och naturvärden... hade en bekant som tyckte det var så synd att man fick bygglov i gammelskog. Bekanta baserade "gammelskog" på att det hängde skägglav i tallarna.

Jag bara mhmm...

Stället ligger ca 400 m från sågviken. Det är ingen gammelskog, ingen "riktig" skog. Det är ett "virkesplantage" brukat så som produktionsskog brukas.

 

[Mia_R]

Vilken 500 årig tallskog talar du om? Källa tack.

100 årig skog avverkades för 100 år sedan. Ett barrträd är ett stort fullvuxet träd vid 100 års ålder. Något tidigare söder om Dalälven, något senare norr därom.

Skogen i Norrbotten som nu avverkas är ett enormt problem för bl a de renskötande samerna i området. Alla dessa vindkraftverk som gör att det dras vägar genom områden som tidigare har varit förskonade från avverkning skövlas nu. Det har stått massor i media om det här.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/norrbotten-far-tre-nya-naturreservat
https://www.dn.se/sverige/sveaskog-vill-hugga-ner-gammal-skog-kraver-samers-tystnad/
https://www.dn.se/sverige/tjansteman-larmar-hotade-skogar-huggs-ned/
https://www.dn.se/om/dn-granskar-skogsindustrin/

 

[skogaliten]

Skogen i Norrbotten som nu avverkas är ett enormt problem för bl a de renskötande samerna i området. Alla dessa vindkraftverk som gör att det dras vägar genom områden som tidigare har varit förskonade från avverkning skövlas nu. Det har stått massor i media om det här.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/norrbotten-far-tre-nya-naturreservat
https://www.dn.se/sverige/sveaskog-vill-hugga-ner-gammal-skog-kraver-samers-tystnad/
https://www.dn.se/sverige/tjansteman-larmar-hotade-skogar-huggs-ned/
https://www.dn.se/om/dn-granskar-skogsindustrin/

Det står inget om 500 år gamla tallskogar som ska avverkas någonstans i materialet. Det står att det finns 500 år gamla träd i ett nybildat naturreservat.

Lisa Röstlunds artikelserie är en tendensiös historia, som låter som den vore skriven av föreningen "rädda skogen" rent generellt. Hon har valt ut experter som stöder hennes tes helt enkelt, och struntat i alla andra.
När vi skriver saker på internet/sociala medier, så brukar förfarandet kallas för "cherry-picking".

Att det finns motsättningar mellan skogsbruket och den moderna renskötseln har egentligen bara väldigt lite att göra med biologisk mångfald i skogen.

Lisa Röstlund tar inte upp de där vidriga vindindustrierna tyvärr och deras påverkan på skogen. Dessa för den biologiska mångfalden och klimatet katastrofala anläggningarna, tycks vara omhuldade av något slags grupp av "miljömedvetna stadsbor", och lyckas ständigt undgå granskning.

 

[Mia_R]

Det står inget om 500 år gamla tallskogar som ska avverkas någonstans i materialet. Det står att det finns 500 år gamla träd i ett nybildat naturreservat.

Lisa Röstlunds artikelserie är en tendensiös historia, som låter som den vore skriven av föreningen "rädda skogen" rent generellt. Hon har valt ut experter som stöder hennes tes helt enkelt, och struntat i alla andra.
När vi skriver saker på internet/sociala medier, så brukar förfarandet kallas för "cherry-picking".

Att det finns motsättningar mellan skogsbruket och den moderna renskötseln har egentligen bara väldigt lite att göra med biologisk mångfald i skogen.

Jag har läst om avverkningarna i de 500 år gamla skogarna i bl a DN tidigare men sitter på jobbet just nu och har inte tid att googla, men det är ett problem i Norrbotten där de anlagt vindparkerna att vägarna används även till avverkning och inte enbart för att sätta upp vindparkerna.

 

[Mkb]

Har inga jättebra källor, men person som är insatt säger att norrländska barrskogar "förr" brann ner i genomsnitt var 40nde år. Det naturliga för mellersta och norra Sverige påstås alltså inte vara kontinuerlig gammelskog överallt, utan att gamla träd blir kvar i blötområden och liknande medan torrare områden ödeläggs med undantag för enstaka tallar - dvs inte så långt ifrån det vanliga hyggesbruket som man kan tro. Det påstås också att det finns mer skog i Sverige idag än vad det funnits på mycket länge.

Generellt tänker jag att landet är stort - det borde finnas gott om plats för att ha både skogar med höga naturvärden och effektiva odlingar av förnyelsebara trävaror. Men man bör ha i åtanke hur naturvärdena ska underhållas för varje enskild naturtyp- behöver de regelbundna bränningar? Störningar i form av betande djur? Eller få stå helt ifred?

Nja det brann definitivt oftare förr (nu har jag inte åren i huvudet men jag tror det var 60-80 år snarare än vart 40e, skulle inte svära på det dock) men det var sannolikt inte allt utom blötområden eller gammeltallar som brann ner i dessa frekventa bränder, inte total ödeläggelse som går att jämföra med de enorma kalhyggen som blivit vanliga till exempel. Det finns tallar med brandljud även på torra marker i norr, tallar är betydligt mer brand-tåliga än granar. Bränderna var heller inte alltid lika stora som de kan bli idag just för att det brann oftare och det fanns mindre bränsle ansamlat på marken som kunde ge de riktigt stora toppbränderna. Ofta blev det snarare mer markbundna bränder som tog granar medan många av tallarna kunde stå kvar. Men tallar gynnas helt klart av brand, oavsett om det är en stor eller liten brand eller hur ofta det sker.

Innan 1600-talet när det började brinna just oftare med dessa mindre bränder tror man att det snarare brann mer sällan och större bränder, exakt hur det kommer sig att det skiljer sig vet jag inte men har för mig att man tror att mänsklig påverkan kan ha haft en viss del i att det blev just fler och mindre bränder. Som exempel så är det en gammal metod att få bete. Så kanske var en del av de äldre bränderna kontrollerade bränder i ett mindre brukande av skogen, men nu blir det egentligen vild spekulation. Poängen är att det finns flera olika äldre perioder av lite skild brandhistorik, där vår tids mycket få bränder började någon gång på 1800 talet i och med det tilltagande större skogsbruket. Innan det förekom det mindre bränder betydligt oftare, och ytterligare innan det var det troligtvis större bränder inte fullt lika ofta som småbränderna men antagligen mer frekvent än idag.

Vad gäller att det finns mer skog än på mycket länge beror det dels på hur man definierar skog, är det naturskog man menar så är det på stark nedgång och den sista äldre naturskogen tar man just nu för att planteringarna inte är tillräckligt gamla ännu på många håll. Det är nu snart allt som finns kvar. Men är det antal träd man räknar ser det förstås bättre ut. Sen beror det på vilken tidpunkt man jämför med, hur länge är "mycket länge", och där kan man få ett problem med ett slags shifting baseline där referenspunkterna redan är såpass starkt påverkade av mänsklig aktivitet eller exploatering att man tycker det ser bra ut i brist på jämförelse med naturliga förhållanden.

Det du skriver om störningar är absolut en mycket viktig del i naturvård. Man kanske kan ha en bild av att naturvård är att skydda ett område och sen aldrig röra det igen, men det pågår ju exempelvis naturvårdsbränningar och annat just för att upprätthålla en störning som är naturlig, särskilt på naturliga tallmarker. Fortfarande så är frekventa bränder ett fenomen starkt skilt från kalhyggesbruket, så att då och då ersätta naturvårdsbränningar med kalhyggen i skyddade områden för att "bränder inte är så långt från det vanliga hyggesbruket" skulle till exempel aldrig hända eftersom man då tappar alla fördelar med just bränder och kvar blir en stor mänsklig störning som vi redan har för mycket av i landskapet. Den gemensamma nämnaren är kanske det att man får upp tall, och är det vad som är hela syftet är det kanske ingen större skillnad mellan kalhygge och brand, men rent ekologiskt är det en enorm skillnad.

Hur väl naturvården sedan sköts i praktiken beror förstås också delvis på finansiering och det är idag inte något prioriterat område politiskt tyvärr.

 

[skiesabove]

Jag är en småskalig skogsbrukare i norra landsänden. Jag har extremt svårt att se hur jag ska få kostnadstäckning för avverkning med en annan metod än trakthyggesbruk. Det finns nog inte en enda normalinkomstagare till människa som är villig att betala vad det kostar att bygga ett hus av virke som jag plockar ut åt dem. Ett exempel på hyggesfritt bruk. Men du kanske är en småskalig skogsbrukare som fått hyggesfritt att gå i alla fall plus minus noll? Hur i sådana fall?

Jag har tallskog. Skulle jag ha haft granskog skulle dessutom markskadorna och rötorna som kan bli av en hyggesfri metod kosta mig enormt mycket mer än själva uttaget.

Dvs metod får man välja utifrån bonitet och marktyp.

Farmor är skogsägare, jag är biolog. Har hjälpt henne/pappa vid återplantering osv. Norraste Sverige, så tallskog.

Jag sa aldrig hyggesfritt - jag sa att kalhyggen måste vi sluta med. Jag har sett vad som händer med undervegetationen och det lokala mikroklimatet. Betet försvinner. Tro fan betesskadorna ökar...

Luckhuggning/hugga i mönster (poängen är att inte få de stora kala ytorna, det är de som förstör, många små kala ytor med bevuxet mellan ger inte samma problem), plockhuggning, eller gå över till mångbruk är alla rimliga alternativ.

Det är liksom inget kontroversiellt jag föreslår ur ett internationellt perspektiv, det används redan i samma klimat som vi har. Här kan du läsa mer om kontinuitetsskogsbruk i Finland: https://www.metsa.fi/sv/ansvarsfull-naringsverksamhet/skogsbruket/skogsvard/avverkningsmetoder/

Men här i Sverige har alla svalt storbolagens propaganda, för det är vad det är.

 

[Mkb]

Angående om hyggesfritt fungerar i Sverige så finns det ju så många olika metoder av hyggesfritt att det är svårt att generalisera. Hur definierar man det? Nu har till exempel Göteborg stad flera tusen hektar som de sköter hyggesfritt sedan flera år tillbaka, jag har inte varit där och kollat men jag tror inte de skulle fortsätta om resultatet såg ut att bli katastrofalt. Ju längre upp i landet man kommer desto mer är det väl omdebatterat hur bra hyggesfritt fungerar. SCA provar hyggesfritt i liten skala i Västerbotten till exempel, där kör man bland annat på en slags schackrute-huggning men även på några andra metoder för att utvärdera.

 

[skiesabove]

Har inga jättebra källor, men person som är insatt säger att norrländska barrskogar "förr" brann ner i genomsnitt var 40nde år. Det naturliga för mellersta och norra Sverige påstås alltså inte vara kontinuerlig gammelskog överallt, utan att gamla träd blir kvar i blötområden och liknande medan torrare områden ödeläggs med undantag för enstaka tallar - dvs inte så långt ifrån det vanliga hyggesbruket som man kan tro. Det påstås också att det finns mer skog i Sverige idag än vad det funnits på mycket länge.

Generellt tänker jag att landet är stort - det borde finnas gott om plats för att ha både skogar med höga naturvärden och effektiva odlingar av förnyelsebara trävaror. Men man bör ha i åtanke hur naturvärdena ska underhållas för varje enskild naturtyp- behöver de regelbundna bränningar? Störningar i form av betande djur? Eller få stå helt ifred?

Ja, tallskogar ska brinna, men träden tål det . Och många ovanliga arter är beroende av bränderna, dom dyker bara upp efter en brand.

Det är undervegetationen och döda träd som "rensas bort" vid en normal brand i taigalandskap.

Det finns svingamla tallar här i krokarna som man kan se varit med om flera bränder.

Numera är det dock varmare och torrare än det varit på mycket, mycket länge i jordens historia, och dessutom är det längesen det brann på de flesta ställen. Då blir bränderna extrema och skadat även många träd.

 

[Mia_R]

Tydligen finns det även urskog med 500 år gamla träd även i Gävleborg medan de i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten kan vara mellan 500 och ända upp till 1000 år gamla. https://www.sverigesnatur.org/natur/en-parla-bland-urskogar/
https://www.lansstyrelsen.se/jamtla...reTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none
https://tidningensyre.se/2023/20-ma...att-urskog-avverkas-trots-ny-eu-lagstiftning/

Domänverket fulade sig redan på 70-talet när de avsatte fjällnära mark som naturskyddsområde och kalavverkade allt som gick att avverka ända fram till de som skulle sparas, det som inte var värt att avverka i Juktan.

 

[tanten]

Fast att det brann var 40e år stämmer ju inte, i Norrbotten har du t ex 500-årig skog som nu skövlas av SVEA skog och det finns flera skogar i Västerbotten och neråt som är över 100 år gamla. Att vi påstås ha så väldigt mycket skog nu är för att alla virkesplantager på fd jordbruksmark räknas in. Vi har i själva verket aldrig haft så mycket träd men lite skog som nu och i takt med högre temperaturer kommer även skogen påverkas till det sämre då bl a trädgränsen i fjällen kryper längre norrut och söder ut blir det för varmt och torrt för många arter som riskerar att försvinna både pga mer virus men även att andra arter tar över.

Men.. nu gör du väl en tankevurpa.
ALL skog brann ju inte. Men skog brann vart 40:e år.


Jag bor i bergslagen och här finns väldigt lite riktigt gammal skog. Hyttor och järnbruk krävde mängder av kol så runt hyttorna (som låg tätt) fanns knappt skog då. I och med elektrifieringen behövdes inte de stora mängderna kol så skogen fick växa. Med andra ord är skogen runt bruksorterna max lite över 100 år.