Fast det talas ju hur mycket som helst om problemen med tex stenkastning på bussarna. Det är inget som göms undan med att ”du inbillar dig bara”. Åtgärder har också sats in både när det gäller stenkastning och problem på skolorna. Vilket också skrivits om.
Jag kan säga att det skrivs inte om alla gånger det är stenkastning mot vagnarna i tex Angered och Bergsjön, eller när det används grön laser, eller när hela vagnar blir sönderslagna, eller när förarna blir hotade. Som mest kan det bli en notis i GP att trafiken stoppades till tex Bergsjön under någon timme i går kväll.
Den stora skillnaden skulle jag säga är att ingen försöker säga att problemen i Särö inte finns, snarare tvärtom det påtalas friskt och jobbas med.
Om någon frågar mig om busstrafiken i Särö på nattbussarna så säger jag ”Ja det är ett stort problem med nattbussarna, framför allt på loven. Det får folk att känna sig otrygga och ställer till en massa problem både för förare och andra passagerare”. Däremot försöker jag inte förklara för folk att deras oro bara är inbillad.
Här är definitionerna på speciellt utsatta områden:
Parallella samhällsstrukturer.
Svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag.
Obenägenhet hos befolkningen att delta i rättsprocesser.
Närhet till andra utsatta områden.
Våldsbejakande religiös extremism.
(Uppgifterna är från ett seminarium om hot och våld mot bussförare)
Man ser ju varför tex Bergsjön och inte Särö klassas som ett särskilt utsatt område.
Så visst skall man lyfta fram det positiva i tex Biskopsgården. Finns massor men man skall inte heller negligera och förminska folks rädsla för dom problemen som faktiskt finns där. Framför allt hos de människor som inte har möjlighet att flytta och påverka sin situation på det sättet som den som kan välja sitt boende.
Jag vet inte jag.
Bra skrivet, men...
jag tycker att det är en sak att konstatera att det finns ett antal områden i Sverige där det händer mycket. Skadegörelse, hot, våld. Stenkastning. Och så vidare.
men att det skulle innebära att Sverige är ett otryggt land (generaliseringen) är ju att ta i.
Sverige är ju ett i mina ögon väldigt bra land, internationellt jämfört.
Ganska låg risk - utom i de här "utsatta områdena" att råka ut för diverse våldsbrott. Ganska låg risk för både det ena och det andra.
Bra socialt skyddsnät (fortfarande: det finns undantag). Bra ekonomiskt skyddsnät med A-kassa, försörjningsstöd, föräldrapenning, gratis utbildning även på universitetsnivå.
Bra sjukvård.
Fortfarande: det jag beskriver som "bra" är sett i ett internationellt perspektiv.
Det finns människor som inte har det lika bra som alla andra.
Det händer att misstag begås, av skolan, sociala myndigheter, försäkringskassa, polis, sjukvård.
Det finns individer som har svårt att få hjälp med ekonomiskt bistånd.
Men på det hela taget, och särskilt i ett internationellt perspektiv, så lever vi i ett väldigt privilegierat och - faktiskt - tryggt samhälle här i vårt lilla hörn.
Det känns lite skevt att i en tråd som funderar i generella termer, börja enbart fokusera på problemområdena och glömma allt det där andra som är bra.