Ta emot en vuxen katt

[Cuaifeach]

Som jag skrev i min andra tråd så funderar jag och sambon på att skaffa katt. Vi har, förutom kattungen, nu blivit erbjudna att ta hand om en norsk skogskatt, en hona på två år, i nio månader när ägaren flyttar utomlands tillfälligt.

Hur lätt/svårt har en vuxen katt att anpassa sig till nya förhållanden jämfört med en kattunge?

Hon var van att vara inne så de trodde inte att det skulle bli problem att bli innekatt på heltid men hon får springa lös ute nu vilket hon inte kommer att få hos oss. Kan det upstå problem när en utekatt ska bli innekatt?

Hur vi än gör så kommer det bara att bli en katt. Vi har inte riktigt bestämt oss men imorgon ska sambon för första gången se kattungen så då får vi se vad han säger.

Skriv gärna era erfarenheter ni har av att ta emot en vuxen katt!

 

[pepon]

Jag har nyligen flyttat in i studentkorridor med mina två innekatter. Där fanns redan en katthona. Mina var hur glad som helst (naiva!?) att få träffa en ny katt men hon är lite mer skeptisk. Det har fungerat bra för de har rätt mycket yta så hon går undan när mina blir för påträngande.
Till mina förra katter introducerade jag en ny katt, ca 6 månader, och det gick också bra. Honkatten satt på kylen och blängde tre dagar sen var allt frid och fröjd.
Lycka till!
Petra

 

[janivista]

jag kan ju alltid berätta om mina erfarenheter...

min första katt hette katsi.. (dog för tre år sedan )

hon kom till oss i december..
jag och min kompis började ge henne mjölk(som dom inte ska ha igentligen men vi visste inte det då).. och min bästa kompis mamma sa att dom skulle ta hand om henne..
men hon ändrade sig och skickade katten till djurens vänner..
jag och mina bröder grät floder och när även min pappa erkände att han saknade den söta lilla kissen så gav mamma upp.. vi ringde till djurens vänner och sade att om inte ägaren dök upp så ville vi ha henne..
efter någon månad så ringde dom tillbaka och medelade att om vi ville ha henne så fick vi henne..
vi hämtade henne samma kväll och jag var överlycklig...

så fort katsi kom innanför dörren så vill hon ut.. och efter några dagar så släppte vi ut henne.. och hon försvann...
jag var totalt skräckslagen.. min dröm hade äntligen besannats och så rymde hon..
men efter några dagar kom hon tillbaka.. och sen dess har hon aldrig försvunnit på det viset..
.katsi var väldigt speciell.. va har ingen aning om hennes förflutna men då hon var otroligt rädd för långa käppar(tex golvmopp) så antar vi att hon blev ivägschasad eller slagen ev käppar eller liknande.. men vi kommer aldrig att få veta..
hon var inte särskilt kelig.. men dom gångerna så hon ville ligga i ens knä kommer man alltid att minnas med glädje.. bara jag tänker på den lyckan det medgav så blir jag varm om hjärtat...

hon var min älskade ängel.. och jag kan inte tänka mig en underbarare och sötare katt än henne..
tyvärr var vi tvunga att avliva henne hösten våren -02 pga hjärntumör....

min andra katt..
salsa är en jättego liten katt som vi fick när hon var ett år..
anledningen till att vi fick henne(köpte för 1 kr om man skall vara noggran) var att hennes ägare hade en annan katt och salsa är en katt som inte kan bo i samma hus som en annan katt..
därför lämnade ägaren tillbaka katten till "uppfödaren" (dvs min klasskompis).. men han hade redan två katter(salsas mamma och hennes syster) så därför kunde han inte ha kvar salsa..
salsa vantrivdes dessutom enormt.. flera gånger per dag kissade hon på allt som fanns i hennes väg för att markera sitt revir..
när hon kom till mig så blev hon en helt annan katt..
salsa är den som varje natt lägger sig på min mage och "nattar" mig..(när hon tror att jag har somnat så går hon )
och varje morgon kommer och lägger sig hos mig(så att jag inte ska tro att hon NÅGONSIN lämnade mig... )
salsa är min alldeles underbar lilla bäbis(fast ibland undrar jag om hon itne ser mig som hennes bäbis )

och hon har totalt annpassat sig efter oss (blivit en utekatt.. fast hon bara har bott i lägenhet innan)..

att skaffa en vuxen katt har inte medfört några som helst problem för oss (förutom dom två första dagarna så hon kissade i sängarna)..
och har blivit precis lika underbar som om vi hade haft henne sen hon var bäbis...
jag tycker inte det innebär några som helst problem med att skaffa vuxen katt.. men det beror på katten..


hoppas min virriga historia har hjälpt lite på vägen =)

 

[Mia_R]

Det är väldigt individuellt som allting annat. Jag har/har haft tre omplaceringar som är/var vuxna katter + min pappa hade en vuxen omplacering. Av dem är det bara en som hade problem, men de problemen kom från hennes förra ägare och hos mig blev hon en glad och social katt igen , från att varit mobbad och illa hanterad tidigare.

 

[Cuaifeach]

Tack för era svar! Vi har nu bestämt oss för en liten kattunge som ska heta Oliver.