Belethien

Trådstartare
Ända sedan jag började rida tycker jag att det finns ett visst "tabu ämne" inom hästhantering- om man får slå hästen eller inte. Vissa kallar det "korrigering", vissa idioti- jag undrar vart står ni själva? Tycker ni att ni har rätt att ge hästen en handflata eller spörapp i vissa situationer? Om hästen slår er slår ni tillbaka? (sen beror det på situation och häst också men mer allmänt)

Det jag alltid funderat på är en viss filosofi hos oftast NH tränare som brukar säga "tala hästens språk" dock säger de at de inte slår sina hästar men tittar du ut i hagen har det ju hänt att vissa hästar sparkar av benen på varandra och gör varandra riktigt illa. Vad är hästspråk då egentligen? Klarar NH människor sig att aldrig slå hästen en enda gång även om hästen är riktigt jobbig?
 
Sv: Tabu

Min personliga uppfattning är att det är fel att använda våld...

Att hästar är "jobbiga" anser jag bero på en felaktig hantering :smirk:

Sedan kan jag inte påstå att jag är jätteduktig själv, men jag har sett så pass många "riktiga" hästmänniskor som kan hantera häst utan våld, därför är det också så jag vill ha det. Jag har fått "bevisat" att det går, och då är det det jag strävar efter. Jag ser inte hästen som ett redskap, utan som en varelse som förtjänar respekt, de har inte valt att bli hanterade av oss...

Jag tycker även man kan säga så här, är det rätt att slå barn när de inte gör som man säger, finns det inga alternativ? Visst behöver barn gränser, men går inte de att uppnå på ett annat sätt än våld??

Min åsikt :smirk:
 
Sv: Tabu

Det där är en jätteintressant fråga tycker jag. Själv slår jag inte min häst för då får jag alldeles för dåligt samvete. Har visserligen klappat till honom någon gång då jag blivit riktigt förbannad men det har inte hänt många gånger och jag har också oftat ångrat mej direkt efter jag har klappat till honom och så har jag tänkt: vad gör jag för fel? För om han är eller blir olydig är ju det mitt fel och när jag då kommer till ett stadium där jag inte vet hur jag ska göra för att han ska lyda blir det att jag tar till våld. Alltså min uppfattning är att när man tar till våld är det på grund av okunskap. Man vet inte hur man ska göra annars. Om hästen inte står still till exempel och man har pratat lungt med den och försökt göra allt så blir, i alla fall jag, frustrerad och jag blir arg. Nu har jag haft min häst så länge och jag känner honom så väl att nu blir jag aldrig arg på honom. Blir han jobbig, vilket han sällan blir, så har jag bara tålamod och tar det lungt och det har visat sig vara den bästa lösningen. I alla fall för mig och min häst. :smirk:
 
Sv: Tabu

Jag tycker även man kan säga så här, är det rätt att slå barn när de inte gör som man säger, finns det inga alternativ? Visst behöver barn gränser, men går inte de att uppnå på ett annat sätt än våld??
:

Bra jämförelse. :bow:

Jag tycker inte att man har rätt att slå en annan individ bara för att den inte gör som man vill. Enda gången man får ta till våld är för att försvara sig om hästen skulle gå till anfall. Min åsikt.
 
Sv: Tabu

jag tycker inte att man ska slå hästen för att den inte gör som man vill, men om hästen hugger en, alltså, biter en riktigt hårt, då har man rätt att slå till den på bogen eller något. Eller om den sparkar en med "flit", alltså inte av en olyckshändelse tycker jag att man kan morra lite åt den och slå till den. Men ALDRIG ALDRIG ska man slå så hårt man bara kan, jag är verkligen anti-våld men om en häst skulle hugga mig, vilket en sur ponny gjorde förra helgen, så skulle jag definitivt smälla till den, inte i ansiktet eller så men den skulle iallafall få veta att den gör fel, och när den går så långt att den hugger en, då bryr den sig absolut inte om att man morrar eller stampar...
tyck vad ni vill men detta är min åsikt.
 
Sv: Tabu

ja det kan tyckas som befogat att bestraffa en häst som biter...MEN varför gör den det? Som jag sa tidigare i mitt inlägg, jag tror att hästar blir som man gör dem. Jag har väldigt svårt att tro att en häst biter av ren elakhet, jag tror att det finns en orsak.

Mark Rashid är en person som skriver i sina böcker om alla problemhästar som han fått ta hand om, eftersom de ansetts vara galna och ohanterbara, men han har fått dem att bli trevliga och harmoniska igen genom rätt behandling. Har man en häst som biter och sparkar kanske man ska överväga att ta hjälp av någon eller sälja den till någon som är mer kunnig än en själv...

Åter igen, min åsikt :smirk:
 
Sv: Tabu

Som jag skrev så måste man ju få försvara sig. Att avgöra såhär i text när man behöver försvara sig och inte är väldigt svårt. Och antagligen vet man inte förrän man är i en sådan situation.

När en häst sparkas eller bits så blir dessutom nästan vem som helst rädd iom att det gör j*vligt ont. Då kan det vara en reflex att slå. Det är mänskligt.
Men som sagt att diskutera när man får försvara sig känns meningslöst.
 
Sv: Tabu

hehe jag är också säker, har en tendens att uttrycka mig lite för milt ibland :smirk:
 
Sv: Tabu

Trodde ingen skulle våga skriva i den här tråden :rofl:

Jag tycker själv att en dask kan få infinna sig ibland. Själv har jag en väldigt envis ponny och jag har märkt att mindre dask= mer bråk.
Det avgörande ögonblicket var när jag red ut själv och hon vägrade gå framåt. Jag testade båda sätten- d.v.s. att jag väntade ut henne men det resulterade i 20 minuters kamp och att hon sedan försökt ställa sig på bakbenen och springa ner i dikena (ena sidan hade ett litet "stup" på 3m). Därefter tappade jag tålamodet (jag tål att hon stannar men att försöka "skrämma" mig är inte tillåtet) då jag gav henne en dask och hon gick framåt. Efter det har jag märkt att det sättet funkar lite bättre än att vara "tålmodig" när hon tramsar (om hon blir rädd eller har ont är en annan sak men nu vet jag att hon bara jäklas med mig oftast). Nu efter den uppgörelsen stannar hon aldrig längre och det är sällan jag behöver ta till spöet- räcker med att jag morrar och "gungar" lite i sadeln :D.

Självklart tycker jag att det också beror från häst till häst- vissa hästar räcker det med att morra eller stampa i backen redan från början och de lägger av. Dem slår man bara inte :P
Men det är vad jag tycker! Min ponny verkar inte lida :P
 
Sv: Tabu

Jag tycker det är väldigt olika från häst till häst, min valack som det verkligen står drummel i pannan på, himlans snäll och gullig häst på alla sätt och vis men tar sig gärna friheter. För mig är det förbjudet att klampa på mig, springa över mig, äta på mig o.s.v. som han kan tycka är himlans trevligt. Då blir jag arg en gång sen är det bra, jag slår absolut inte min häst i onödan men ibland kan det fkatiskt behövas rytas lite.

Det är stora djur, som kan bli farliga om de inte lyssnar på matte eller husse. En annan häst som jag känner kan man inte bli arg, han har haft ett aldeles för tufft liv, :crazy: honom får man prata tillrätta lugnt och försiktigt. Men som sagt har man en häst som knuffas och nafsas (kan många gånger bero på fel hantering innan man köpte hästen) så tycker jag att man får bli arg och "slå tillbaka". Sen inte sagt att man ska ställa sig med en pisk och slå allt vad man kan.;) Men ett ryt och ryck i grimskaftet kan mycket väl räcka om hästen är alltför drumlig. :smirk:

Om man tittar på hästar i hagen så går inte direkt ledarhästen fram till resten av flocken och säger "Host, ursäkta.. Skulle du vara snäll att flytta på dig så jag får äta av den hö-högen, tack? " :D Utan där är det ett litet tjuvnyp lr liknande sen är det bra. Så nej, jag blir förbannad och det händer att jag daskar till min häst när det är befogat. MEN man ska också vara lika noggrann med att berömme hästen om den har gjort något bra. Så jag blir arg på min häst och jag blir glad på min häst, det har funkat för mig på just den här hästen. Han lyssnar på mig och respekterar mig, jag vet vart jag har honom och vi är hur bra kompisar som helst. :love: ;)

Förresten till ni som tror att min häst skulle vara rädd för mig för att jag daskar till honom ibland, så kan jag säga att en rädd häst ligger inte och sover i mattes knä. Tack för mig.:D
 
Sv: Tabu

Jag har bara en sak att säga om detta ämne: NÄR KUNSKAPEN TAR SLUT DÅ TAR VÅLDET VID.........:devil:
 
Sv: Tabu

Jag tycker att man skall använda våld i så liten utsträckning som möjligt. Ibland kan jag dock se det som det bästa alternativet.

Jag har hanterat en del hingstar i två-tre årsåldern. De är ju av naturen lite trotsiga och stöddiga och vill gärna testa gränser.Då man exempelvis leder en sådan häst till eller från hagen och den försöker ge dig ett tjuvnyp skulle jag inte tveka att ge tillbaks.Av erfarenheten jag har fått av dessa hingstar är att man inte får ett varaktigt förbättrat beteende genom att höja rösten eller stampa.Även om de för stunden bättrar sig så är de där igen efter ett par minuter och skall bitas igen,och jag ser ingen mening i att gå runt och ryta åt hästarna.Om man däremot ser till att det blir riktigt obehagligt att bitas lägger de av redan efter första eller andra tillsägelsen.

Om en häst skulle sparka mot mig med syfte att skrämnma mig eller göra mig illa skulle jag inte heller tveka att smälla till den.Det är det sättet jag instinktivt reagerar på, dock slåss jag inte om de hotar utan att göra något,då räcker det oftast att "morra".

Jag tycker givetvis att det optimala är att inte använda något våld,men äger man inte kunskap om hur man på annat sätt skall tillrättavisa hästen utan att den fortsätter med sitt beteende kan det ju bli farligt!Både för hästen och för alla som hanterar den.
 
Sv: Tabu

ja det kan tyckas som befogat att bestraffa en häst som biter...MEN varför gör den det? Som jag sa tidigare i mitt inlägg, jag tror att hästar blir som man gör dem. Jag har väldigt svårt att tro att en häst biter av ren elakhet, jag tror att det finns en orsak.

:

Håller med dig om att de inte är elaka med avsikt, men
det kan också vara så att de gör det utan att vara rädda eller ohanterade,
det kan vara så att de gör det för att testa människan som ledare.

om en häst sparkar eller biter så tycker inte jag att det är fel att daska till.. men då för att markera att hästen gått över mig gräns och inte på någtot sätt för att skada
 
Sv: Tabu

Det här har diskuterats ingående tidigare i flera trådar. Sök och läs!

Några korta svar...
Tycker ni att ni har rätt att ge hästen en handflata eller spörapp i vissa situationer?
Javisst, men det beror på vad som menas med "vissa situationer".

Om hästen slår er slår ni tillbaka?
Aldrig i livet. Jag är ingen självmordskandidat. Det finns ljushuvuden som sparkar tillbaka resp biter tillbaka! :eek:
Om en häst slår mot mig beror det antingen på att jag varit otroligt korkad och missat att den är trängd eller annat, eller så har sparken utlösts som en reflex av något som varken häst eller jag varit beredda på. I ingetdera fallet ser jag någon anledning att slå hästen.

Det jag alltid funderat på är en viss filosofi hos oftast NH tränare som brukar säga "tala hästens språk" dock säger de at de inte slår sina hästar men tittar du ut i hagen har det ju hänt att vissa hästar sparkar av benen på varandra och gör varandra riktigt illa. Vad är hästspråk då egentligen?
Du begår det vanliga felet med att dra fram "hästspråk" som ett slags universalförklaring. Det finns ett flertal orsaker till att det kan bli "handgemäng" mellan hästar. Ingen av dom finns anledning för oss människor att ta efter.
OM du har tillräckliga inre egenskaper, OM du har tillräckliga kunskaper och OM du kommunicerar med din häst, kommer du inte att uppleva hot, bett eller sparkar. (Undantaget "galna" hästar som passar bäst hos Farmek).
Kan tillägga att det i vanliga fall har funnits ett batteri av kommunikation innan en häst sparkar en annan. Detsamma gäller när en människa blir sparkad/biten. Tyvärr är det få människor som lärt sig att observera och förstå vad hästen säger innan.

Klarar NH människor sig att aldrig slå hästen en enda gång även om hästen är riktigt jobbig?
Ja, men även vi är människor och gör fel ibland.

LIA
 
Sv: Tabu

"Fel att använda våld" har flera skrivit. Men då måste man ju först definiera vad våld är.

Man måste tala om för hästen vem som är ledaren. Annars talar hästen om för dig att den inte accepterar dig som ledare.

För de flesta hästar räcker det med daglig hantering, såsom leda ut och in ur hagen, uppbindning, ryktning mm. Hästen lär sig att det är du som bestämmer och du behöver aldrig lyfta en hand mot den. Möjligtvis rycka till någon gång i grimskaftet. Hästen vet sin plats.

Men alla hästar är inte sådana och om någon av dessa mera testande hästar skulle lyfta benet mot mig, så är jag blixtsnabb fram med handen och klappar till hästen. Man sparkar aldrig mot någon människa!! Likaså har jag en gång blivit biten i ryggen av min lite trotsiga unghäst. Han fick sig ett par rejäla lusingar ska jag tala om och det är inget jag någonsin tänker skämmas över. Hur hade det slutat om jag inte talat om för honom vem som bestämmer?

Hästars temperament ligger mer i arvet än miljön enligt mig i alla fall. Jag har fött upp en del föl/unghästar och de har varit mycket olika att hantera och fostra, lite beroende på vilka blodslinjer de haft.

Våld för mig är tex att använda onödigt mycket spö och sporrar tex när man rider, eller för kraftiga tygeltag som hästen ändå inte förstår.

Jag anser att jag inte använder mig av våld, även om jag ibland kan använda spö. Det handlar om uppfostran helt enkelt. Jag kan ju tillägga att jag i uppfostran tycker att beröm är det allra viktigaste.
 
Sv: Tabu

Jag har bara en sak att säga om detta ämne: NÄR KUNSKAPEN TAR SLUT DÅ TAR VÅLDET VID.........:devil:

Gammal klyscha som inte alls stämmer till hundra procent.

Att andvända våld i situationer där jag blir ordentligt hotad (håller på o blir nedsprungen, biten på etc) så försvarar jag mig och ger igen. Självklart. Sen är det olika gällandes olika hästar, var gränserna går och hur man hanterar dom i olika situationer.

När det gäller andra situationer gäller det att man känner både hästen och situationen väl, innan man avgör om man kan "bruka våld"/andvända ett spö.
Tar ett exempel från igår. Längs med en av grusvägarna står det kor i en lösdrift. De flesta hästarna är rädda för dessa kossor och krånglar eller fnyser förskräckt när man rider förbi. Igår red jag förbi med tre hästar där. Första hästen fnyser bara till och taktar förbi. Reagerar inte särskilt mycket på denne hästs reaktion med än säger åt henne att hon är larvig.
Nästa häst har inte gått att rida ut på alls under det dryga året han funnits på gården. Detta är första gången ut på evigheter (mer än ut i sommarhagarna). Den hästen vill självklart inte gå förbi, utan har försökt vända flera gånger under ridturen, och ställer sig bara på bakbenen och försöker kasta sig om och vända. Här är det pock och smek som gäller för att få honom att gå vidare och förbi, vilket han gör till slut.
Tredje hästen vill inte heller gå förbi utan försöker vända och backar bara. Denna häst har gått förbi kossorna flera gånger förut och krånglar alltid. Hade jag igår haft ett spö på mig, så hade hon fått en klatch av mig. Jag anser inte att den klatchen skulle uppfattas som en bestaffning, utan som en framåtdrivande hjälp, vilket är spöets egentliga uppgift. Nu backade jag förbi kossorna för att komma förbi.

Spö anses av många vara ett våldsredskap, vilket det inte är. Det krävs en riktigt bra snärt för att det ska göra ont på hästen.

Jag har inte befunnit mig i många situationer där jag behövt bruka våld, men dessa har funnits. Hästar är kloka djur, de brukar inte vilja skada oss, och dessutom brukar de lyssna ganska bra på ett litet morrande, våld är inte deras språk.
 
Sv: Tabu

Kan tillägga att det i vanliga fall har funnits ett batteri av kommunikation innan en häst sparkar en annan. Detsamma gäller när en människa blir sparkad/biten. Tyvärr är det få människor som lärt sig att observera och förstå vad hästen säger innan.

LIA

Själv tycker jag att jag märker när en häst varnar mig. Finns tydliga signaler- en snärt med svansen, öronen bakåt etc. Sen finns ju övertydliga exempel som t. ex. en föredetta ridskolehäst som varit vanvårdad och var extremt "elak" i boxen. Skulle man hämta henne ock tvekade en sekund märkte man ett specifikt mönster: öronen bakåt, sänkte halsen och "kutade" med ryggen, började väga från ett ben till ett annat och så flög hon mot en- efter det flög huvudet upp och hon förväntade sig att få en smäll vilket hon aldrig fick av mig. Dock höjde jag handen för att varna henne och sedan tog tag i henne.

Jag erkänner väll att jag kan dänga till min häst (inte den vanvårdade ridskolehästen- henne rörde jag aldrig om hon inte direkt försökte sparka mig) men hon är aldrig rädd för mig och litar på mig. Tycker själv att ju mer jag tydligt markerar vad jag vill att hon skall göra/inte göra ju mer tillgiven och snäll och gosig blir hon. Om man inte ska slå hästar varför reagerar hon så?

Självklart finns det metoder som funkar bättre men hur ska en fattiglapp som jag spendera flera tusen på dem? NH träning är inte billigt alls och jag tycker att de som jämt och ständigt klagar på att "vanliga" ryttare inte kan rida/ta hand om sina hästar på rätt sätt och inte vill lära sig NH borde se till att vi har råd med det- för jag vet flera som vill.
 
Sv: Tabu

Bra fråga tycker jag. Iallafall - min shettis har precis kommit på att han är hingst :devil: Vilket gjorde att för ett par dar sen, när han tyckte att han kunde stila upp sig för stona och bara springa runt allmänt hysteriskt, tyckte jag inte alls detsamma. Det blev lite gruffigt - killen ställer sig på bakbenen och vevar med framhovarna åt mig (första gången någonsin han protesterar - har aldrig ens nafsat förut eller liknande). Kan lova att jag drog ner han snabbt på backen och visst - slog honom ju inte - men var ganska hårdhänt. Detta för att visa att jag struntar fullständigt i hur sugen han är på stona - jag bestämmer ändå! Nu har jag ringt och bokat vet. för kastrering men måste ju ändå kunna hantera honom tills dess...

En annan gång var jag som barn på Cirkus Scott (20 år sen typ). Man fick rykta och pyssla med hästarna. Helt plötsligt hugger hästen jag ryktar mig i överarmen! Aj som bara den.... Hela överarmen ett blåmärke som tog flera månader innan det försvann. Den gången slog jag faktiskt till hästen riktigt ordentligt - på ren reflex. Hann liksom inte tänka utan jag bara gjorde det. Fel? Vet inte.
 
Sv: Tabu

Den gången slog jag faktiskt till hästen riktigt ordentligt - på ren reflex. Hann liksom inte tänka utan jag bara gjorde det. Fel? Vet inte.

Hästars instinkt att när det gör ont så slår dem (oftast) och människors instinkt är densamma. Egentligen talar vi samma språk och normalt borde en människa uppfatta signalerna som hästarna förmedlar eftersom samma signaler ger vi till varandra utan att märka det- arg människa= rät rygg och hård blick. ledsen människa= hängig ställning nedstämd blick etc. det är mest ignorans som står ivägen. Jag är själv en "vetenskapsmänniska" med psykolog inriktning och är väldigt van att analysera människor och djur. Vi reagerar inte olikt dem men bara för det gör vi fel och hästarna rätt? Någon som direkt angriper en slår man tillbaka som försvar- häst som människa. Vi har också instinkter och hundra års av avel har ändå inte tagit bort dem. "när kunskapen tar slut tar våldet vid" är nog inte helt rätt- "där kunskapen tar slut tar instinkterna vid".
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har i dagsläget tre hundar, en 11-årig labradorblandning, en 8-årig storpudel och en 3-årig... 2
Svar
23
· Visningar
2 160
Senast: __sofia__
·
Hästhantering Hej! Jag skulle behöva lite tips och råd från er kunniga. Jag har en tvåårig valack som är mer vild än tam och i stort sätt omöjligt... 2 3
Svar
51
· Visningar
7 092
Senast: co-SMAD4
·
Hästhantering Hej! Vill varna för lång och rörig text... Gör ett sista desperat försök att få någon hjälp. Vill börja med att säga att hästen i... 3 4 5
Svar
81
· Visningar
14 297
R
Hästhantering Jag har en för mig ny häst, ganska ungt (8) sto (swb), hon är snäll och välriden men osäker. Hon tycker det är läskigt att lämna flocken... 2
Svar
21
· Visningar
3 329
Senast: WSLPZF
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp