B
BlondisStajna
Går nu på valpkurs med mammas pyrre. I kursen har vi en "problemhund" han trissar sig själv och när han blivit för uppspelt börjar han naffsas, han är en fågelhund, vet ej vad rasen heter. Men till problemet. När hunden triggar sig så där mycket hoppar/studsar/naffsar/skäller så vet inte ägarna vad dom ska göra, hundkursledaren säger då att dom inte ska göra någonting och bara låta det vara och när hunden är minst ont anande bara rycka undan benen och lägga sig på/vid hunden...
Fattar inte vad det ska göra för nytta?? Våran Bernis var liknande vid lek när han var valp, men han bet inte, men när man avslutat leken kunde han ibland hoppa på en bakifrån och därmed visat att han inte alls slutat leka. Vi gjorde då så att vi la ner hunden på marken och tog tag i nackskinnet och sa NEJ!! Så som hundar gör på varandra när den ena fått nog av leken. Och detta funkade jätte bra, 2 ggr behövdes detta sen var det bra, för alltid. Men så tyckte inte ledaren att man skulle göra.
Det gick en vecka och vi träffades på kursen igen och hunden var som vanligt trissad. Men denna gång säger ledaren att på den hunden bör man "gå till fysik med" men hon säger inte hur..
Kan någon förklara vad "dra omkull minst ont anade hunden" gör för nytta och vad som var så fel med att "lägga ner hunden och säga nej"
Det gick en vecka och vi träffades på kursen igen och hunden var som vanligt trissad. Men denna gång säger ledaren att på den hunden bör man "gå till fysik med" men hon säger inte hur..
Kan någon förklara vad "dra omkull minst ont anade hunden" gör för nytta och vad som var så fel med att "lägga ner hunden och säga nej"