Jag var precis ute och gick med en av mina hundar. Hon har varit lite mer försiktig när jag är ute med henne på kvällen efter en händelse för några veckor sedan där hon blev skrämd av två stora springer spanilar. Det hände inget men hon var så rädd att hon skrek och sprang med svansen mellan benen. Iaf så var jag ute med henne nu och vi stöter på en kvinna som står i buskarna med sin tax. Min hund blev så rädd att hon vägrade gå framåt fast att jag lockade på henne. Hon var lös ska jag tillägga. Hon vänder sen och springer hem (hon har aldrig sprungit från mig!). Jag går dit och försöker få henne med mig och det lyckas ok och vi kommer förbi platsen där kvinnan stod och en bit till men hunden har svansen mellan benen och tittar sig hela tiden över axeln sas. Sen vänder hon igen och springer hem! Jag går efter henne och går upp och hämtar kopplet. Hunden följer då med men det är extremt motsträvigt och ibland får jag locka och dra med henne.
Hon blir tom rädd för en snöklump och jag måste övertyga henne att våga gå fram till den men sen är den ok. Men hon springer och har svansen mellan benen hela promenaden och hon tittar sig hela tiden runt och verkar inte alls känna att det är jag som ska ha kollen så nu undrar jag vad ni tycker att jag ska göra. Hon är ganska lydig annars men som sagt kändes det inte alls som att hon accepterade mig som en trygg ledare nu precis.
Hur kan man göra?
Hon blir tom rädd för en snöklump och jag måste övertyga henne att våga gå fram till den men sen är den ok. Men hon springer och har svansen mellan benen hela promenaden och hon tittar sig hela tiden runt och verkar inte alls känna att det är jag som ska ha kollen så nu undrar jag vad ni tycker att jag ska göra. Hon är ganska lydig annars men som sagt kändes det inte alls som att hon accepterade mig som en trygg ledare nu precis.
Hur kan man göra?
Senast ändrad: