Vad tycker barockryttare om NH?

[Sammet]

Var på Bent kurs i helgen. Väldigt bra!


Men , jag möttes av ett väldigt underlig tankesätt!

Nu pratade jag ju inte med många men jag och tre andra satt och pratade och jag nämnde då Jaanas (Nh instruktör) namn i förbigående att jag ville ha en kurs för henne hemma.

Det satt tre andra damer/tanter vid vårt bord och efter att jag nämnt ordet (/namnet) Jaana så började vi prata om annat.

Jag fick senare höra av min kompis att de tre damerna suttit och pratat illa om Jaana och Nh, och sagt att det var att kpontrollera hästen, att styra hästen och att man "bara backade hela tiden i tid och otid"...men om man tror så, då har man totalt missat tanken bakom NH eftersom det är just raka motsattsen man eftersträvar. Nåja, nu ska jag inte diskutera vad NH är och vad man eftersträvar utan min fråga är:

Vad anser ni barockryttare om ledarskap på häst?



För att dra en parallell...

Jag såg en av ekipagen på kursen som var väldigt oharmoniska. Visst red ryttaren bättre än mig, men hästen var inte förtjust över att ryttaren bad om ställning i ganaschen ex. vis. Varje gång ryttaren bad om ganaschen sa hästen nej genom att kasta upp huvudet och ryttaren sa jo, och hästen sa nej, och ryttaren jo...osv. Man såg även hur hästen knuffade omkring på ryttaren när denna var på backen med bogen, den snurrade runt vid något/några tillfälle och var orolig. Det syntes att hästen ville och var ledaren. men det tog den fördel av och därför var inte ekipaget harmoniskt.
Givetvis så krävs inte ledarskap för att man ska kunna rida, men när den akademiska ridkonstens tanke är att inte tvinga hästen, borde inte ledarskap som går ut på harmoni och samspel mellan ryttare och häst vara idealiskt!?


Och trotts det så är det många av "de stora" här i norrland speciellt som tar avständ av det.

 

[emindy]

Jag vet inte om jag räknas som barockryttare riktigt än, men jag har ändå lite åsikter.

Jag tycker att min häst ska respektera mig, men när vi kommer inför nya situationer och nya övningar så händer det att vi bråkar. Dock vet hon mycket väl vem som är ledaren.

Jag tycker att det är viktigt att hästen accepterar en såpass ynklig varelse som ledare, eftersom man annars inte har någon riktig chans att komma någon vart.
Jag vet inte hurpass bestämd ledare NH förespråkar men jag försöker vara en god ledare som min häst kan ha förtroende för. En tyrann eller diktator har inte något annat att hämta än blind åtlydnad. En vald ledare får ett mycket bättre samarbete.

 

[evis]

Jag är mycket nyfiken på allt som har att göra med att öka kommunikation och förståelse mellan mej och hästen.

Jag har sett rätt mycket på de "NH"-kurser jag varit på (för rätt "stora" namn, iaf om man ska tro dem själva) som jag tar avstånd till och faktiskt inte tycker är något som jag kan ha någon som helst användning av. NH som bygger på "quich fixes", one way communication - där jag säger vad hästen ska göra och den alltid ska lyda mej - intresserar mej inte. Däremot "NH" som bygger på ömsesidig tillit och förtroende, och där man skapar förutsättningar för "two-way" kommunikation, tja, det tycker jag givetvis är mycket intressant. Fast oftast kallas det då inte heller "NH"... :-)

För mej är det faktiskt inte lika viktigt att vara "ledaren", som att där hela tiden finns en kommunikation. Jag vill kunna göra mej förstådd, men det är inte fullt lika viktigt att jag blir "åtlydd" som att jag får en reaktion - tex.
Ledövningar hämtar jag gärna från NH-håll, samt lösarbetar jag gärna mina - men inte för att så kallat "grunda" dem, utan snarare för att jag i lösarbetet hittat ett kul sätt att introducera nya rörelser, ett roligt sätt att övht arbeta med hästen (där hästarna får lära sej att balansera sina kroppar själva tex) och öka följsamhet och "kommunikations"-nivå. Så kallad "immunicering" är alltid nyttigt även fast jag kanske inte delar tanken bakom det, med alla NH-are.

Mina hästar är mina lärare, lika mycket som jag är deras! De har facit, inte jag.
För övrigt säger citatet jag har här nedanför egentligen mest om hela min tanke bakom hanteringen...

 

[svea]

Jag är inte så hyperinsatt i NH, men jag tycker att jag känner igen många saker även i dressyrarbetet. Huvudskillnaden tycker jag verkar vara att när man sätter etiketten NH på det så har man brutit loss det och gjort det till en egen grej - och i och med att det har blivit en egen grej så finns det också människor som tycker att det är så intressant att de vill vidareutveckla konceptet utöver det man kanske behöver till vardags.

Det finns många grejer inom NH som jag tycker är väldigt vettiga. T ex tänket att man öppnar och stänger dörrar, medvetandet om kroppsposition och kroppspråk gentemot hästen, flytta från tryck (även om jag kan tycka att det kanske är bra att skräddarsy just de övningarna så att de pasar med hur man tänkt sig att rida sen), och framför allt att NH-förespråkarna har lyckats få ganska många människor att inse att hästträning innefattar mer än bara ridträning.

Jag tror också att själva dressyrträningen (alltså den som syftar till att göra hästen bättre som ridhäst) kan göra hästen till en trevligare häst att handskas med från marken, precis som NH-arbete kan ge en mer sympatisk ridhäst.

Vad gäller ledarskapssnacket så är jag en sån där pragmatisk SBF-are som inte fördjupar mig så mycket i det - så länge hästen gör det jag vill att den ska göra är jag fullt glad och nöjd. Och så länge jag får odla deras divalater och personligheter genom att ge visst utrymme för hyss och egna initiativ och mula i dem mängder med sockerbitar. Jag köper mina hästar för att de är kul typer och de egenskaperna vill jag att de ska få odla

 

[Jessica]

Man såg även hur hästen knuffade omkring på ryttaren när denna var på backen med bogen,...

Jag reagerade på just den här biten av din text.

Barocken går ju mycket ut på att man ska/bör/kan arbeta hästen vid handen, alltså från marken, och det du har beskrivit ovan har jag också upplevt med min häst. Det var något jag var tvungen att träna bort innan vi kunde gå vidare i vår träning.

Man kan ju vara ganska säker på att om hästen tränger ryttaren med bogen från marken så gör den det även när ryttaren sitter på ryggen.

Sedan om man använder Barock- och/eller NH-influerade övningar för att träna/skola bort olaten/svagheten är ju mindre intressant, enligt min åsikt.

mvh Jessica

 

[Pettsson]

Jag då som anser mig själv som "nh-människa" kommer med lite åsikter även jag. Man stöter ofta på människor med olika sätt att tänka, eller hur?
Samma sak gäller det med människor som har olika åsikter om hur pass mycket ledare man bör vara. Vissa säger 100, andra 80, en del 50% osv.
Själv anser jag att ett 50% stort ledarskap betyder att häst och människa arbetar tillsammans, vi kompromissar om saker och ting och uppnåt våra mål tillsammans.
Då fungerar vi i harmoni med vår häst, när vi lärt oss detta.

Det jag försöker säga här (som jag förstår kan va lite luddigt nu när jag försökt förklara ) är att var och en har sitt individuella förhållandet med sin häst, huvudsaken är att båda har respekt och visar hänsyn till varandra.

Kanske inte ett idialiskt svar eller så, men ändå en tanke.

 

[Rikkan]

Det kanske är lättare att tala om harmoni och samspel än om ledarskap, eftersom ledarskap ofta kan förnippas med en dominant, strukturerad, disiplinerad ordning?


För att finna harmoni i sin omgivning och tillsammans med sin häst så måste man själv vara harmonisk. Vilket inte är helt lätt i alla situationer.

Att snacka skit om andra är människor är i mina ögon mycket oharmoniskt och vittnar om dårligt ledarskap...

Jag tror att vi många gånger har för bråttom med hästarna, därför brister förtroendet, eftersom hästen hela tiden är ärlig och i pressade eller nya situationer blir det tydligare.

 

[Pettsson]

Håller med håller med!

 

[montgomery]

Förra året i januari så var jag på en kurs om lastning. Efter den så började jag tycka att jag själv skulle vara ledaren och min häst skulle göra precis så som jag sa! Efterhand så blev han deprimerad då jag inte gjorde annat än "talade om hur mycket jag bestämde". Han var less på allt! Om jag var på promenad med honom så fick jag dra med honom för han ville inte. Var på min första barockkurs i augusti. När jag var på min andra v 43 så hade jag ridit sen augusti. Skulle då prova att jobba från marken. Min häst var mycket illa berörd av att jag skulle gå så "nära" honom och talade tydligt om att han var missnöjd med det. Nu har jag inte tränat i princip nåt ledarskap med han sen dess och vår relation har förbättrats avsevärt, nu är han glad och positiv i gen och vill samarbeta och umgås och ha roligt. Jag upplever honom inte riktigt lika lydig nu men det är så mycket roligare att ha en riktig kompis, än en som man bara sätter på plats hela tiden och som inte tycker om en!

Jag tycker att NH är bra i rätt mängd. Det ska vara så att hästen respekterar en och inte trampar en på tårna, men jag tycker inte att det ska vara så mycket att hästen ska lyda minsta vink och inte våga komma med egna intiativ.

 

[Pallas_Athena]

jag tar väldigt mycket från NH,min häst ska respektera mig så som ja respekterar den.
jag har verkligen sett skräck exemplar,hästar som bara kör ner mulen och drar iväg med sina ägare som flyger handlöst efter,och gör inget åt det????
jag e aldrig stygg i mitt sätt att hantera hästar men jag e sträng när det gäller grunderna.
jag kombinerar AR o NH.
vilket har passat utmärkt för mig o mina hästar
ni då?

 

[Sammet]

Skitsnack?!?

Menade du något speciellt som jag skrivit? Försökte skriva så att det inte gick att läsa något elakt ment om någon i min text!

 

[Sammet]

Det du gjorde fel (om man läser mellan raderna) var att du beordrade din häst att den skulle göra saker, du glömde att det finns ett annat sätt!

Du tog antagligen ledarskapet, du fick det inte! Jag skriver inte något för att såra dig ska jag väll skriva först så du förstår att jag inte vill vara elak eller kritisera destruktivt.


Man ska förtjäna ledarskap, det är något som ges åt en därför att man förtjänar det, man ska inte ta ledarskap.


När man tränar ledarskap (i all hantering med) så ska man alltid först och främst be om hästen kan tänka sig att ex. backa. Om den isäger "njae, jag vet inte om jag vill det!" så ber man lite mer bestämt, kan du backa? Därefter går man upp i "fas".


Att vara ledare över en häst är inte alltid det enklaste. Man kan lätt göra fel och därför är det alltid bäst att man har en instruktör till hjälp om man inte har "naturlig hand" med NH. Och alla instruktörer är inte alltid lämpliga. Jag har min absoluta favorit just för att hennes sätt är så positivt och hon är så duktig och kunnig!

Är du intresserad av vad hon heter så kan du PM:a mig så ska du få namn och hemsideadress. Du kanske kan prova en ny väg till att förtjäna ditt ledarskap.

Min hingst var väldigt lurig när jag köpte honom, var alltid rädd att bli slagen och han var stökig och jobbig. Sen jag var hos min instruktör på utbildning i sommras har min relation med min häst förändrats avsevärt, han älskar att vara med mig, han kommer och är med mig om jag är i hagen, även om jag inte ber om det. Idag släppte jag honom lös i ridhuset och visst tyckte han det var spännandfe med den snyga hästen på väggen (speglar) men trotts det så höll han sig nära mig. När vi tränar blir jag alltid så glad för det synns på honom att han gillar att göra saker för mig. Han blir nöjd när vi har tränat klart, först släpper jag lös honom i hagen i mitten (ingen stor hage, vinterhage men ändå) och sedan följer han mig till grinden. När jag gått ut brukar han ofta stå och vänta tills jag gått min väg, ibland går han och äter ur balen.


Men nåde mig om jag inte varit i stallet på två dagar! Då blir han inte särskillt glad! Han är sur på mig i flera dagar efter det och visar det tydlkigt genom att bli stökig när man leder honom och surar när vi tränar. Men efter ett par dagar släpper det och han blir nöjd igen. :smirk:

 

[montgomery]

Jag vet nu att jag gjorde fel, men inte då. Jag blir inte sårad av det du skriver! Förr kunde jag inte ta till mig vad andra sa heller. Det kan jag nu. På barockkursen sa tränaren till mig att hon tyckte han var för hårt marktränad och jag höll definitivt med! Det jag upplevde där var inte mitt mål egentligen. Och jag insåg att jag gjort många STORA fel i mitt arbete med NH. Det är därföe som jag inte tränat det något mer. Om det inte är så att han springer över mig eller nåt, då skulle jag ju säg till, men det har inte hänt sen jag "tryckte ner" honom. Min ponny är mycket tacksam över att vi inte tränar på "mitt" sätt längre och jag har oxå lärt mig att lyssna mer på vad han tycker och han vågar numer komma med förslag på vad vi ska göra!

 

[space_cowgirl]

Vad anser ni barockryttare om ledarskap på häst?

För mig handlar just ledarskapet om att vara tydlig, rättvis och konsekvent. Om man skall t.ex. backa hästen så skall det finnas en anledning! Man skall inte backa hästen för att få ledarskapet (det är dominant och inte rättvist). Samma sak gäller med s.k. ledövningar eller "seven games". Har man problem med att leda hästen, med att få hästens uppmärksamet eller håller på att lära en unghäst vilka regler som gäller i människovärlden så är de bra. Gör man dem för att få ledarskapet så vet man inte riktigt vad man pratar om. Ett ledarskap är mycket mer än att bara vara högre i rang. En bra ledare får sina underårdnade att växa som individer och må bra med sig själva. Det gäller ju både människor och hästar.

Begreppet "NH" är dock mycket mer för mig än bara ledarskap. Det handlar om att förklara sig på ett språk som hästen kan förstå, och utveckla det därifrån, det handlar om vardagsrutiner och om att förstå vad hästen säger till oss med sitt kroppspråk. Det handlar alltså om att lyssna lika mycket som att säga till. För mig är det naturligt att man lyssnar på det hästarna har att säga, och försöker svara dem på ett sätt som de förstår. Att kombinera akademiskt och nh fungerar perfekt, och jag har ännu inte hittat några punkter där det skär sig.

Därav inte sagt att man automatiskt är en dålig hästmänniska om man inte håller på med nh (bäst att gardera sig, för det brukar alltid vara några som tolkar det så). Har man bra känsla för hästar så har man. Metoderna eller vad man kallar det spelar ju mindre roll bara det är bra.

Mvh/Marie

 

[Sammet]

Ledarskap ska inte vara negativt, det ska vara positivt för hästen! Annars har man gått fel väg.

Att backa hästen är att visa att man har en zon och att man är övre i rang. Det är inget negativt med det. Men backa kan också vara att bara be hästen att gå i en riktning, i detta fall bakåt. Det ska inte göras i tid och otid, det ska användas med vett. Det knepiga med det är att det kan vara lite svårt att avgöra när man ska och när man inte ska backa. Och varför man ska backa. Om hästen kliver in oinbjuden i min zon när jag tränar, ber jag den att backa för att påminna den om att jag har en zon, men om hästen kommer till mig i hagen när jag är i hagen och ex. arbetar med att laga staketet får den gärna vara med mig! Det är att avgöra när man ska backa som avgör om det ör i tid och otid eller om det har en mening att backa.