Vänlighet, kärlek och omtanke!

[YorkWann]

Satt och diskuterade med en vän häromdagen, så mycket man diskuterar kring hundar, handlar om aggressivitet och problem!

Men tex, större delen av hundens kroppspråk går åt till att visa vänlighet och samhörighet. De kontaktligger, ligger nära de de tycker om, de putsar varandra och oss, de kan visa med en nospuff att de finns och fortfarande tycker om oss. Det är svårt att lura en hund om hur vi känner, de är så bra på att betrakta och läsa av, en stor del av hundens liv går åt till vilande och betrakta vad andra pysslar med, om det verkar intressant kommer de för att vara med, har den iaktagne kommunicerat då?

Man tycker ju ofta tex att delfiner är så vänliga djur, men delfiner slåss i parningstider precis som hundar kan, de har också rangordningar och dominansförhållanden inbördes.

Bara lite funderingar på kvällskvisten..

 

[Galathea]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Bra fundering. Det blir väl lätt så att man diskuterar problemen just för att det man inte har problem med inte behövs diskuteras. Men jag håller helt med. Man glömmer bort allt det där braiga. Det helande. Allt dom gör för oss. Och vad dom gör för varandra.

Själv är jag övertygad om hur positiv funktion hunden fyller för människan. Så pass att jag tänker använda den som redskap när jag arbetar som socionom med barn och ungdomar i framtiden.

 

[YorkWann]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Själv är jag övertygad om hur positiv funktion hunden fyller för människan. Så pass att jag tänker använda den som redskap när jag arbetar som socionom med barn och ungdomar i framtiden.

Oh, utveckla gärna. Jag är socionom.

 

[Galathea]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Nämen, vad skoj! Oh, dont get me started. Men tja, jag ska ju gå en terapihundutbildning med Cerberus nu för att ha någonting litet på "papper", och så tänkte jag skriva C-uppsats om hundars positiva inverkan på barn och ungdom. Har hittat några gamla men tycker det fattas lite i dom faktiskt. Hur som helst så har jag inte ett fullt tydligt mål ännu, mest för att jag själv blir så där galet inspirerad så att jag vill göra allt på en gång. Nu när jag praktiserar får jag se både projektarbeten med ungdomar och t.ex. stadsmissionens arbete med utsatta kvinnor och barn. Och jag ser olika infallsvinklar hela tiden, som man skulle kunna arbeta med en hund.

En grej jag hade velat göra är t.ex. ett projekt att med hjälp av ungdomar hjälpa pensionärer att ge deras hundar en rejäl promenad. Jag har sett många äldre som har hundar som kanske blir överviktiga, eller understimulerade osv. Men samtidigt ger ju hunden den äldre så himla mycket. Så det hade varit kul att på något vis t.ex. skapa någon form av tjejgrupp eller "coachning" där man träffades, gick på promenad och där varje tjej fick "ansvara" för en viss hund och att man sedan kanske snackade och gjorde mer övningar efteråt. Eller att själva coacningen skedde under tiden. Alla vi med hundar vet väl att det är lätt att gå att prata om allt mellan himmel och jord när man är ute, och med ungdomar fungerar det ju sällan bra att bara sätta sig mitt emot varandra vid ett bord.

Men jaa. Ingenting är någon färdig plan ännu, och jag har många idéer egentligen som alla är så där halvfärdiga. Jag skulle ju kunna bli kurator med t.ex. där man kan använda sig av hund för att få barn mer avslappnade och t.o.m som pedagogiskt redskap. Vet en bekant som jobbade som fältare med som alltid hade sin RR med sig. Det öppnade dörrar till samtal på ett helt annat sätt, det blev naturligt för ungdomar att komma fram och snacka. Sedan är det klart att det finns negativa aspekter också. T.ex. att hundrädda skräms bort. Men det skräms ju bort folk annars också, så som komplement tror jag iaf på det.

Förut arbetade jag med en ung tjej som haft otroligt struligt. Nu visade det sig att hon snarare var symtom för hela familjen, men iaf. En gång var vi på promenad med mina hundar och hon fick ansvara för den ena. Och hon sken upp! Så stolt var hon över att få hålla i ett koppel. Trots att jag gick bredvid, och hade kunnat rycka in om det hände något. Men ingen hade gett henne ansvar på det viset förut, och det visade sig betyda jättemycket för henne. Sådana ljuspunkter gör ju att man verkligen ser potentialen att använda sig av hund.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Åh vad intressant!

På mitt jobb samlade lärare och lite annan personal ihop ett knippe hundar till en hundträff i veckan för de elever som har riktigt svåra sociala situationer.

Nu vet jag inte om träffarna utvärderats, men en av de vuxna sade precis det du säger, att dessa flickor som annars har svårt att ta initiativ osv plötsligt fick mer liv. Ett par av dem hade egna hundar som de tog med sig.

Kanske skulle du kolla lite om min arbetsplats vore intresserad av en utvärdering eller om du ville genomföra ett projekt med dem? Jag hörde bara talas om träffarna och jag tror inte de hann ha så många innan jullovet.

 

[Red_Chili]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Jag är inne på samma spår som Galathea, det man inte har problem med "behöver" man sällan prata om på samma sätt.

Men jag har senaste tiden tänkt mycket på hur otroligt mycket vänliga signaler mina damer sänder ut. Hur de beter sig när de gosar med mig och varandra, hur de kommunicerar precis när vi är på väg att gå ut, hur de beter sig när de nosar på samma kissfläck, hur de leker, kelar osv. Det är helt fantastiskt att se. Sedan är det svårt att inte le stort när de buffar på en, slickar en på armen eller bara lägger sig nära, nära för att sova på natten Nu när jag har stor säng så får vi plats alla tre i sängen och det utnyttjas till max!

 

[YorkWann]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Känner en tjej i skåne, en gammal klasskompis till mig som gått vårdhundutb eller den terapiutb elelr något sådant med sina och använder dem i jobbet. Har även eget företag. Kan Pma en länk och mailadress till henne om du vill? (Och jag hittar den )

Edit; Googla på Stall Frossarbo, lite ditt tänk, men med häst. MYCKET intressant man, Sven Forsling.

 

[Galathea]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Det där låter extremt intressant! Till hösten skall jag ju skriva C-uppsats och ska då göra någon form av kvalitativ eller kvantitativ undersökning. Att få tala med några som provat på att använda sig av det hade ju varit superintressant!

Jag vet att det finns sådana användningsområden. De mer uppenbara är ju inom äldreomsorg och med handikappade eller för rehabilitering t.ex. Men jag tror verkligen man kan ha stor nytta även med barn och ungdomar. Speciellt sådana du just beskrev.

Escodobe berättade för mig om en hund som arbetat med en advokat med, som följde med barn som skulle vittna i rätten. Det kunde vara barn som utsatts för övergrepp och allt, och som inte vågade prata. Men när hunden var med så pratade dom, för hunden gav dom trygghet. Sedan har det tydligen utbildats fler sådana hundar i usa.

Sedan har jag läst om hundar som arbetat med psykologer/terapeuter med. Där hundarna hjälpt barn att våga prata, och där man använt sig av hunden genom att t.ex. säga att hunden hade en mardröm och fråga barnet vad han/hon tror att hunden drömde. Eller att säga att hunden frågar barnet vad barnet tänker på/drömde/osv. Det negativa man hade kommit fram till var att barnen ibland tenderade att inte släppa fokus från hunden alls utan liksom hålla fast vid att bara prata om hunden. Men när det väl fungerade så var det stora framsteg, att få ett tyst barn att tala t.ex.

Gud vad jag blabbar på. Men jag tycker verkligen att det är intressant. Och jag hoppas på att det ska börja användas mer och mer tränade hundar och utbildade förare i sverige med tiden.

 

[Galathea]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Spännande! I julas gick det ett reportage med om en gravt autistisk pojke som pappan tog med sig till.. öh.. mongoliet eller något sånt. Och levde med hästfolket. Och pojken fick så småninom ett eget språk, något han verkligen inte hade haft tidigare! Fast ja, det är ju OT här inne på hund. Men intressant ändå, djurs inverkan.

PMa gärna länk om du kommer på.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Det där låter extremt intressant! Till hösten skall jag ju skriva C-uppsats och ska då göra någon form av kvalitativ eller kvantitativ undersökning. Att få tala med några som provat på att använda sig av det hade ju varit superintressant!

Jag vet att det finns sådana användningsområden. De mer uppenbara är ju inom äldreomsorg och med handikappade eller för rehabilitering t.ex. Men jag tror verkligen man kan ha stor nytta även med barn och ungdomar. Speciellt sådana du just beskrev.

Escodobe berättade för mig om en hund som arbetat med en advokat med, som följde med barn som skulle vittna i rätten. Det kunde vara barn som utsatts för övergrepp och allt, och som inte vågade prata. Men när hunden var med så pratade dom, för hunden gav dom trygghet. Sedan har det tydligen utbildats fler sådana hundar i usa.

Sedan har jag läst om hundar som arbetat med psykologer/terapeuter med. Där hundarna hjälpt barn att våga prata, och där man använt sig av hunden genom att t.ex. säga att hunden hade en mardröm och fråga barnet vad han/hon tror att hunden drömde. Eller att säga att hunden frågar barnet vad barnet tänker på/drömde/osv. Det negativa man hade kommit fram till var att barnen ibland tenderade att inte släppa fokus från hunden alls utan liksom hålla fast vid att bara prata om hunden. Men när det väl fungerade så var det stora framsteg, att få ett tyst barn att tala t.ex.

Gud vad jag blabbar på. Men jag tycker verkligen att det är intressant. Och jag hoppas på att det ska börja användas mer och mer tränade hundar och utbildade förare i sverige med tiden.

Hehe, jag är likadan när jag kommer igång med det jag brinner för. En av mina vänners barn har autism. Han är väldigt skeptisk mot hundar utom våra.

Varje gång som jag pratar med honom i telefon eller när vi ses så blir han mer kommunikativ när hunden kommer på tal. Istället för att han pratar utan att bry sig om mina svar eller där han mest upprepar det jag säger så blir konversationen lite mer (lite, lite) personlig. Man skymtar lite av hans känslor för hunden och det lite mekaniska sättet blir mindre stelt.

Hans mamma säger att han förändrats lite sedan de skaffade katt i somras då katten vill ligga på hans säng. Det betyder mycket för honom och det är stort då han är ganska oberörd för det mesta utom det han har rädslor för.

PM:a gärna när du vet mer vad du vill göra så kan jag vidarebefodra uppgifterna till min arb.plats. De tar ofta emot socionomstudenter.

 

[Glimfeather]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Själv är jag övertygad om hur positiv funktion hunden fyller för människan. Så pass att jag tänker använda den som redskap när jag arbetar som socionom med barn och ungdomar i framtiden.

Hunden fyller en otroligt viktig funktion inom vård och omsorg. Har under tre år haft med min store på ett av mina jobb på ett ålderdomshem. Nu jobbar jag tyvärr inte så mycket där längre, förutom natt. Då har jag visserligen med båda hundarna, men det är sällan de får träffa vårdtagarna då.

Hundar (eller djur överlag) väcker glädje och engagemang hos de flesta äldre. Att få en vänlig slick på handen eller något mjukt att klappa på är guld värt! De får något att prata om vid matbordet: "har inte hunden lite för lång päls?" "Är han inte för varm?" "Fryser han inte?".

Någon som kanske inte orkar vara med riktigt börjar mata hunden vid matbordet, och den glädjen det ger är obetalbar! Så på jobbet får faktiskt min hund bli matad från bordet, för det gör så mycket nytta för de äldre och sjuka.

Underbart att du vill ha med hunden i ditt framtida jobb! Det är viktigt.

 

[Galathea]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Jag får nästan gåshud när jag läser det där. Det är så fint! Och allt hundarna gör är att vara sig själva. Och härligt att du tog med hundarna och tillät sånt som annars är "förbjudet", för andra människors glädjes skull.

Vi möter ju otroligt många som vill hälsa på Cerberus på promenaderna, och äldre brukar verkligen älska hans mjuka päls. Och ett litet barn med kraftig läppspalt sken som en sol när hen fick klappa Cebbe och Cebbe gav barnet en stor nospuss i ansiktet.

 

[Glimfeather]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Ja, visst är det härligt Hundar är verkligen fantastiska!

Min hund är väl inte överförtjust i alla precis, haha. Men han finner sig i allt! Han kan oanandes promenera förbi en rullstol, när en hand plötsligt grabbar tag i pälsen och drar honom intill sig. Då finner han sig i att sitta där, tryckt mot rullstolen, bli klappad och älskad

Har tusen historier, synd att man inte får dela med sig av kommentarer och händelser.

Jag har haft med den lille en gång på dagen, och där kan vi tala om popularitet! Han älskar att sitta i knät och hoppa upp i sängar

 

[martha]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

Jag kan berätta om när jag var personlig ass till en man som hade otroliga spasmer o kramper ( så han nästan flög ur rullstolen) ...kommun ringde mig o frågade om jag kunde hoppa in o jobba en lördag och jag sa att det kunde jag om jag fick ta med min hund ( hade ingen hundvakt) mannen hade haft hund då han var frisk. Min lille dsg är ju inte överdrivet social med andra människor....men denne mannen hoppade han upp direkt i knät hos ( och ni skulle sett minen ) Jag var rädd att han skulle krampa och hunden skulle få sig en känga men mannen var LUGN i 9 timmar som jag var där Inte en enda spasm eller kramp..när turbo inte låg i knät så la han sig vid sidan av rullstolen....så nog vet hundar vad som ska göras....och min hund brukar nog helst vara där jag är men inte i detta fallet.

Sen är det ju eg inte lovligt att ha med sig húnden på såna här ställen och det tycker jag är synd...för jag är 100% säker på att min hund fick mannen att bli mer lugn o harmonisk...och framför allt LYCKLIG.....

I USA så har dom ju på en del fängelser utbildningar av omplaceringshundar, och även av unga hundar, vilket ger både de intagna och hundarna ytterliga chanser....

 

[Milosari]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

jag har med mig mina hundar på jobbet hos en autistisk flicka ibland och visst är det häftigt att se vilket tålamod de har med henne. loke är ju väldigt tålig och oöm i vanliga fall, men minina accepterar handlingar från denna flicka som hon i vanliga fall skulle bli jättearg för. fast roligast var det när flickan upptäckte att hon kan säga "skall" till loke och han lyder. eller när hon upptäckte att hon kunde gå ut och ringa på dörrklockan och få minina att skälla. hon har mycket svårt för det där med handling och konsekvens men här upptäckte hon sambandet alldeles själv .

för egen del så är mysstunderna väldigt värdefulla. man kan ju inte bli annat än glad när minina nöffar som en gris samtidigt som hon försöker böka ner sig under täcket, eller när loke ligger upp och ner så allt skinn åker på sniskan och ger honom ett helt vansinnigt ansiktsuttryck.

 

[YorkWann]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

jag har med mig mina hundar på jobbet hos en autistisk flicka ibland och visst är det häftigt att se vilket tålamod de har med henne. loke är ju väldigt tålig och oöm i vanliga fall, men minina accepterar handlingar från denna flicka som hon i vanliga fall skulle bli jättearg för. fast roligast var det när flickan upptäckte att hon kan säga "skall" till loke och han lyder. eller när hon upptäckte att hon kunde gå ut och ringa på dörrklockan och få minina att skälla. hon har mycket svårt för det där med handling och konsekvens men här upptäckte hon sambandet alldeles själv .
.

Precis.

Att de älskar för den man är. villkorslöst.

 

[YorkWann]

Sv: Vänlighet, kärlek och omtanke!

asch, raderat.