Sv: Vi Som Pluggar
Först och främst så har jag märkt att PBL skiljer sig mycket från utbildning till utbildning och från lärosäte till lärosäte. Vissa som sägs läsa enligt PBL har egentligen bara hämtat inspiration från metoden och väljer ut lämpliga delar och sätter sedan ihop sin egna PBL-inspirerade metod, medan vissa kör mer traditionell PBL
Jag personligen är kluven till PBL, jag ser och förstår fördelarna (och upplever dem ibland) men tycker också att metoden framkallar mycket studierelaterad ångest kring frågor som; Läser och tänker jag rätt/hamnar jag rätt i vad lärarna ungefär har tänkt sig? Är mina källor tillförlitliga? Har jag läst tillräckligt och är det jag läst relevant? Jag finner mig ofta inte kunna ta mig tiden att läsa igenom saker ordentligt, jag är flyktig i mitt sätt att studera då jag ständigt har en känsla att jag inte riktigt vet om jag är rätt ute/det är tillräckligt. Vill då inte lägga massor av timmar på något som sedan visar sig vara "orelevant" (jag använder begrepp som egentligen inte går hand i hand med PBL) Söker ständigt efter mer information, mer att läsa - vi har ju ingen färdig ram för vad vi ska läsa, utan det är jag själv som måste känna när det är tillräckligt. Ändå tror jag faktiskt inte, tyvärr, att jag förvärvar lika mycket kunskaper som på en traditionell utbildning. Men det är kanske inte heller det som är målet.
Jag tycker PBL kräver bra mycket mer av individen än vad en traditionell utbildning gör, på gott och på ont. I det långa loppet tror jag att man lär sig väldigt mycket nyttigt av PBL, kanske inte alltid/bara rent kunskapsmässigt utan mer hur man finner rätt och relevant information, hur man arbetar i team o.s.v. som är nog så viktigt i väldigt många yrken (mer likt hur man faktiskt arbetar; då får du inte en bok under näsan med tydliga sidhänvisningar när du stöter på problem eller kunskapsluckor).
Först och främst så har jag märkt att PBL skiljer sig mycket från utbildning till utbildning och från lärosäte till lärosäte. Vissa som sägs läsa enligt PBL har egentligen bara hämtat inspiration från metoden och väljer ut lämpliga delar och sätter sedan ihop sin egna PBL-inspirerade metod, medan vissa kör mer traditionell PBL
Jag personligen är kluven till PBL, jag ser och förstår fördelarna (och upplever dem ibland) men tycker också att metoden framkallar mycket studierelaterad ångest kring frågor som; Läser och tänker jag rätt/hamnar jag rätt i vad lärarna ungefär har tänkt sig? Är mina källor tillförlitliga? Har jag läst tillräckligt och är det jag läst relevant? Jag finner mig ofta inte kunna ta mig tiden att läsa igenom saker ordentligt, jag är flyktig i mitt sätt att studera då jag ständigt har en känsla att jag inte riktigt vet om jag är rätt ute/det är tillräckligt. Vill då inte lägga massor av timmar på något som sedan visar sig vara "orelevant" (jag använder begrepp som egentligen inte går hand i hand med PBL
) Söker ständigt efter mer information, mer att läsa - vi har ju ingen färdig ram för vad vi ska läsa, utan det är jag själv som måste känna när det är tillräckligt. Ändå tror jag faktiskt inte, tyvärr, att jag förvärvar lika mycket kunskaper som på en traditionell utbildning. Men det är kanske inte heller det som är målet. Jag tycker PBL kräver bra mycket mer av individen än vad en traditionell utbildning gör, på gott och på ont. I det långa loppet tror jag att man lär sig väldigt mycket nyttigt av PBL, kanske inte alltid/bara rent kunskapsmässigt utan mer hur man finner rätt och relevant information, hur man arbetar i team o.s.v. som är nog så viktigt i väldigt många yrken (mer likt hur man faktiskt arbetar; då får du inte en bok under näsan med tydliga sidhänvisningar när du stöter på problem eller kunskapsluckor).
Senast ändrad:
