Viktbärande ponnyer eller annan ras

Jag har fått för mig att Knabstruper är en viktbärande ras.
Knabstruppers finns, om jag exkluderar ponny och miniatyrvarianterna, i 2 rätt spretiga modeller. Sportmodellen är, som det låter på namnet, nätt och ska likna ett modernt varmblod. Den klassiska modellen däremot, som ska vara barock i typen, är en mindre men stadigare typ av häst. Synd bara att de är lite svåra att hitta, de fina barocka knabbarna
 
Svårt att veta innan man lär känna dem dock tänker jag.
(och jag är inte helt övertygad om att det inte är deprimerande att ha en häst som inte vill bli riden alls, även om man bara rider den två gånger i veckan.)

Och även den som jag känt som verkligen gillade att skrota var sjukt nöjd och entusiastisk inför ridning efter ngn månads bete och uhm sysselsatte sig själv på lätt irriterande sätt under igångsättning. Känns ju lite som att vi har avlat fram hästar som verkar gilla att hitta på något och hänga med människor.
Man kan ju hitta på massor utan att rida. :) (Men det är nog inte så relevant för tråden dock!)
 
Man kan ju hitta på massor utan att rida. :) (Men det är nog inte så relevant för tråden dock!)
Ja absolut, men nu ville ju ts rida vad jag förstod. Om hon inte hade velat det hade det väl bara varit att köpa en shetlandsponny till så var saken klar. Bortsett från att hon verkar ha en eller två redan och kanske inte behövde flera.

(sedan är ju jag själv också mer av en rida person än trick och sådant. Visst en promenad i grimskaft skulle ju vara trevligt men i övrigt är jag inte så superintresserad.)
 
Ja absolut, men nu ville ju ts rida vad jag förstod. Om hon inte hade velat det hade det väl bara varit att köpa en shetlandsponny till så var saken klar. Bortsett från att hon verkar ha en eller två redan och kanske inte behövde flera.

(sedan är ju jag själv också mer av en rida person än trick och sådant. Visst en promenad i grimskaft skulle ju vara trevligt men i övrigt är jag inte så superintresserad.)
Vet inte om du provat, men det har faktiskt något magiskt över sig, att få hästen att "göra saker" med hjälp av bara små handrörelser och rösthjälper. Det blir som något slags telepatisk kommunikation efter ett tag.

Rekommenderas varmt!
 
Vet inte om du provat, men det har faktiskt något magiskt över sig, att få hästen att "göra saker" med hjälp av bara små handrörelser och rösthjälper. Det blir som något slags telepatisk kommunikation efter ett tag.

Rekommenderas varmt!
Inte provat alls faktiskt, det är kanske en magisk känsla.

(eller otäck, jag gillar tex lätt olydiga hundar som flinar lite åt en innan de sätter sig på sitt, så man kan få på koppel. Vet inte hur det skulle kännas med omedelbar lydnad.)

Dvs jag kan verkligen se att det vore himla speciellt i en situation där man samarbetar med hästen och tex hästen backar in mellan skaklar eller någonting sådant (tex att rida och välja stigar tillsammans här härligt, eller att rida och tillsammans ha en uppgift att göra är magiskt.). Men jag känner inte att jag har en längtan efter att någon annan ska göra någonting/visa någonting bara för att jag säger så, utan att det finns ett tredje mål. Jag är nog tråkig och har dåligt tålamod.
 
Senast ändrad:
Ja absolut, men nu ville ju ts rida vad jag förstod. Om hon inte hade velat det hade det väl bara varit att köpa en shetlandsponny till så var saken klar. Bortsett från att hon verkar ha en eller två redan och kanske inte behövde flera.

(sedan är ju jag själv också mer av en rida person än trick och sådant. Visst en promenad i grimskaft skulle ju vara trevligt men i övrigt är jag inte så superintresserad.)
Jo visst. Det var bara en kommentar till att det vore deprimerande att inte rida sin häst, och tråkigt för hästen. Och det finns det ju ingen anledning att det ska vara.

Trick är inte vad jag avsåg heller, även om det också kan vara ett komplement.
 
Kan ju nämna Lipizzanern som är "min" ras, och en i god form klarar mycket vikt för sin storlek. Men så är det väl det där med att hålla dem i god form, det vill säga de kräver en del träning så en får vara engagerad som ryttare, mer än de där 1-2 gångerna i veckan, om en väger lite mer. Men de är fantastiska hästar verkligen.

(...och nu sitter jag här och suckar av saknad.)
 
Jo visst. Det var bara en kommentar till att det vore deprimerande att inte rida sin häst, och tråkigt för hästen. Och det finns det ju ingen anledning att det ska vara.

Trick är inte vad jag avsåg heller, även om det också kan vara ett komplement.
Ah, men det är helt och hållet missciterat :D

Här är vad jag skrev

(och jag är inte helt övertygad om att det inte är deprimerande att ha en häst som inte vill bli riden alls, även om man bara rider den två gånger i veckan.)

Dvs att det rimligen måste vara deprimerande att rida en häst som inte vill bli riden, även om det bara är två gånger i veckan.

Vilket i sin tur var svaret på detta citat från någon
Sålänge dom har en bra flock och bra hagar och inte far illa på något vis tror jag hästar mår helt okej av att bara ridas 1-2 gånger i veckan och en del hästar vill ju inte bli ridna alls.

Vilket, om jag ska förklara vidare i sin tur ju är svaret på en tråd med en person som vill rida, osäkert hur ofta och som jag säkert kanske missuppfattade. Men som jag när jag svarade tänkte att det betydde -att om hästen ändå inte vill bli riden så är ju två gånger i veckan bättre än mer ofta och mitt svar var då att jag ändå tyckte det verkade deprimerande.
 
Senast ändrad:
Ah, men det är helt och hållet missciterat :D

Här är vad jag skrev



Dvs att det rimligen måste vara deprimerande att rida en häst som inte vill bli riden, även om det bara är två gånger i veckan.

Vilket i sin tur var svaret på detta citat från någon


Vilket, om jag ska förklara vidare i sin tur ju är svaret på en tråd med en person som vill rida, osäkert hur ofta och som jag säkert kanske missuppfattade. Men som jag när jag svarade tänkte att det betydde -att om hästen ändå inte vill bli riden så är ju två gånger i veckan bättre än mer ofta och mitt svar var då att jag ändå tyckte det verkade deprimerande.
Då förstår jag hur du menade! Att rida en häst som inte vill bli riden är ju SUPERDEPPIGT! Och något helt annat än att ha trevligt med sin häst som inte vill bli riden. :)
 
Hej kanske blir en luddig tråd! Och hoppas jag lagt den under rätt prefix :)

Jag har inga planer på att köpa ridhäst igen, i alla fall inte nu, utan har övergått helt till mina Shettisar från att tidigare vara Frieserägare. :) Däremot har jag alltid gillat Fellponnyn eller "Frieserlika" hästar samt brukshästar. Alltid älskat stora hästar och tagelrika. Dock har jag känt på vad Frieserrasens ohälsosamma gener innebär och vill i framtiden om jag börjar rida igen ha en sund och frisk samt viktbärande häst, utan krav på ras egentligen, även om jag gillar renrasiga hästar.

Men jag är modell större och vet att jag inte "bör" rida mindre hästar. Däremot har jag känt att jag kanske ska sikta "på så liten häst som går för min kropp" istället för den största som finns, då det underlättar praktiskt när jag redan har små hästar. :) Jag är 166cm och väger för stunden runt 90kg. Men jag viktväktar och har redan gått ner nästan 25kg om vi bortser från att jag gått upp 7kg under sommaren då jag pausade (så jag var nere på 83kg och vände). Min drömvikt är 70 och målvikt 75, men stirrar mig inte blind på siffror.

Ni andra som kanske liksom jag är av modell större. Har ni tips på robusta hästar/ponnyer som passar att "ha roligt med" utan tävlingsintresse? Jag vill ut i natur och mark, hoppa lite och kanske lite dressyr. Men tänk er en "aktiv brunte" som inte skenar i panik om ens en helikopter landar i hagen ;) Men som inte heller släpar benen efter sig. En hästras som är frisk och sund och vikttålig. Jag har alltid gillat Fellponnyn men den är ju säkert för liten, men tycker de är lite Frieserlika och Shettislika ;)

Mitt ridintresse dog med Frieserhästarna jag hafts ohälsa, men min förra frieser var genomgod och så trygg i alla lägen att jag "blivit lite feg" att vilja rida andra hästar. Hon kunde jag lita på i alla lägen, och så var det även när jag red på ridskola och gick på hästgymnasium. Tryggaste hästarna var mina favoriter. Så jag behöver en häst som inte är skarp utan klarar en "lågrangad" människa. :P Jag vill våga tro att jag kan finna glädjen i ridningen igen trots att jag aldrig lyckats uppleva det 100% pga olyckliga omständigheter med hälsa osv hos mina tidigare hästar, men nu fokuserar jag på körningen mest! Kanske en kombinerad kör/ridhäst skulle vara något sen med? :)
Har inte läst alla svar, men kan rekommendera kallblodstravaren. Håriga och kraftiga. Har en kompis som ska sälja sin 5åring. Han är stencool och med på allt. Körd både tungt timmer och släde med. Red ut på honom själv och han bara pumpade på (men med en överdrivet bra broms, jävlar vad han kan tvärnita 😂). Har en egen kallblodstravare som är lite motsatsen, så det är väldigt individuellt.
Väldigt trevliga att rida, stora och robusta. Klarar enkelt en större ryttare och vad jag vet har dem inte jättemycket problem med skador.

Blev påsprungna av en lös hund när han var ute o drog släden en gång, han spratt såklart till men stannade omedelbart och väntade på att vi skulle lossa skaklarna som han lyckades få mellan benen. Även när vi rider har vi blivit påsprugna av en osäker schäfer som visat det aggressivt, men dom har coolt stått och litat på att vi hanterar det. Vi kom i galopp och hunden gensköt oss. Då var även en irish cob med, han hanterade det bra också. Det är så otroligt individuellt hur dem är lärda och litar på en men gud vad alla kallblod är fina oavsett ras.

Han var byns samlingspunkt förra vintern när hon drog timmer med honom, alla hängde på och ungarna åkte pulka efter stockarna.
Min egna är vad jag ser som kallblodens nervvrak, extremt minimalt men om man inte är med och hjälper honom faller han enkelt isär emotionellt 😂
Men älskar rasen, inte lika coola som brukshästarna ardenner och nordsvensken men inte långt ifrån med rätt hantering och personlighet.

Min egna är världens hagmysare och jobbar inte i onödan medan kompisens gärna pumpar på onödigt mycket, både på banan och ute. Han älskar jobb. Min egna älskar mys. Men båda två är otroligt trevliga individer som vem som helst kan ta en uteritt på. Både storlek och erfarenhetsmässigt 😉
 
Men är det någon häst, oavsett vi pratar hästras eller individ av valfri ras, som i längden mår bra av att ha det så? Det får vara en väldigt stimulerande flocktillvaro för hästen all dess fritid och väldigt låga krav när den tränas då, tänker jag. Skaffar folk ens häst för att rida 1-2 dagar per vecka? :confused:

Här runt skaffar folk hästar bara för att ha i hage.....så de tycker nog att 1-2 ggr i veckan är väldigt mycket. :(
 
Forskningen visar att en häst inte ska bära mer än 20% av sin kroppsvikt. Om du väger 90 kg behöver du med andra ord hitta en häst - som dessutom har en lämplig exteriör - på ca 500 kg. Det utesluter ponnyraserna och många mindre storhästraser.
Forskning är inte gjord på ponnyraser utan på vbl. Det går inte att uttala sig om andra typer av hästar. Viktbärighet sitter inte i benlängd och vbl med fullblod i är inte särskilt viktbärande
 
Forskning är inte gjord på ponnyraser utan på vbl. Det går inte att uttala sig om andra typer av hästar. Viktbärighet sitter inte i benlängd och vbl med fullblod i är inte särskilt viktbärande

Fast om jag inte minns fel så finns det en undersökning som visar att ponnys generellt kan bära mer per kroppsvikt än vbl. Men hur länge sedan och var den finns vet jag inte.
Om jag har för mig rätt var det tätheten i skelettet men det kanske jag ska låta vara osagt.
 
Fast om jag inte minns fel så finns det en undersökning som visar att ponnys generellt kan bära mer per kroppsvikt än vbl. Men hur länge sedan och var den finns vet jag inte.
Om jag har för mig rätt var det tätheten i skelettet men det kanske jag ska låta vara osagt.
Skulle inte vara förvånad alls, inte för att ponnyer skulle vara så viktbärande egentligen utan för att dagens vbl inte är det. Skulle inte rida de flesta om de inte var i toppkondition och då väger jag mindre än 20% av typ allt över 150.
Hej kanske blir en luddig tråd! Och hoppas jag lagt den under rätt prefix :)

Jag har inga planer på att köpa ridhäst igen, i alla fall inte nu, utan har övergått helt till mina Shettisar från att tidigare vara Frieserägare. :) Däremot har jag alltid gillat Fellponnyn eller "Frieserlika" hästar samt brukshästar. Alltid älskat stora hästar och tagelrika. Dock har jag känt på vad Frieserrasens ohälsosamma gener innebär och vill i framtiden om jag börjar rida igen ha en sund och frisk samt viktbärande häst, utan krav på ras egentligen, även om jag gillar renrasiga hästar.

Men jag är modell större och vet att jag inte "bör" rida mindre hästar. Däremot har jag känt att jag kanske ska sikta "på så liten häst som går för min kropp" istället för den största som finns, då det underlättar praktiskt när jag redan har små hästar. :) Jag är 166cm och väger för stunden runt 90kg. Men jag viktväktar och har redan gått ner nästan 25kg om vi bortser från att jag gått upp 7kg under sommaren då jag pausade (så jag var nere på 83kg och vände). Min drömvikt är 70 och målvikt 75, men stirrar mig inte blind på siffror.

Ni andra som kanske liksom jag är av modell större. Har ni tips på robusta hästar/ponnyer som passar att "ha roligt med" utan tävlingsintresse? Jag vill ut i natur och mark, hoppa lite och kanske lite dressyr. Men tänk er en "aktiv brunte" som inte skenar i panik om ens en helikopter landar i hagen ;) Men som inte heller släpar benen efter sig. En hästras som är frisk och sund och vikttålig. Jag har alltid gillat Fellponnyn men den är ju säkert för liten, men tycker de är lite Frieserlika och Shettislika ;)

Mitt ridintresse dog med Frieserhästarna jag hafts ohälsa, men min förra frieser var genomgod och så trygg i alla lägen att jag "blivit lite feg" att vilja rida andra hästar. Hon kunde jag lita på i alla lägen, och så var det även när jag red på ridskola och gick på hästgymnasium. Tryggaste hästarna var mina favoriter. Så jag behöver en häst som inte är skarp utan klarar en "lågrangad" människa. :P Jag vill våga tro att jag kan finna glädjen i ridningen igen trots att jag aldrig lyckats uppleva det 100% pga olyckliga omständigheter med hälsa osv hos mina tidigare hästar, men nu fokuserar jag på körningen mest! Kanske en kombinerad kör/ridhäst skulle vara något sen med? :)
Nordsvensk varje dag i veckan! Viktbärande och gillar flocken. Se till att den är välhanterad på backen bara.

Kallblodstravare är också fina, men behöver ofta mer motion och ofta heta.
 
Forskning är inte gjord på ponnyraser utan på vbl. Det går inte att uttala sig om andra typer av hästar. Viktbärighet sitter inte i benlängd och vbl med fullblod i är inte särskilt viktbärande

En av de mest utvecklade studierna jag sett gjordes på islandshästar. Och de är, mig veterligen, ponnies (egentligen).
 
En av de mest utvecklade studierna jag sett gjordes på islandshästar. Och de är, mig veterligen, ponnies (egentligen).
De har väldigt varierande exteriör. 20% är nog bra medelvärde. Utan svank bär de nog mer; men de väger ju ofta väldigt lite.
 
De har väldigt varierande exteriör. 20% är nog bra medelvärde. Utan svank bär de nog mer; men de väger ju ofta väldigt lite.

Helt ärligt så tror jag att det var den studien som kom fram till platt vs takformad rygg hade störst inverkan på bärbarheten, inte svank.

Det var längesedan jag läste den men även där mättes det upp en skillnad på hästarna (ponnyerna) nånstans mellan 17,5 och 27,5% av egna vikten innan påverkan märktes. De flesta hamnade mellan 20 och 25%. Påverkan räknades bla som kortare steg och högre ansamling mjölksyra i musklerna.
 
Helt ärligt så tror jag att det var den studien som kom fram till platt vs takformad rygg hade störst inverkan på bärbarheten, inte svank.

Det var längesedan jag läste den men även där mättes det upp en skillnad på hästarna (ponnyerna) nånstans mellan 17,5 och 27,5% av egna vikten innan påverkan märktes. De flesta hamnade mellan 20 och 25%. Påverkan räknades bla som kortare steg och högre ansamling mjölksyra i musklerna.
Det är ganska stor skillnad på 17 och 27. Det är nog min erfarenhet att det ligger däremellan. Möjligen från lite lägre procent t.o.m.

Jag vet hur en häst som visar obehag ser ut. En kan testa en nerförsbacke för att få svar snabbt.

Islandshästar är ju rätt små så få tar nog 90 kg. Cobbar och liknande väger ju hundra kg mer så då blir ju 90 runt 20%. Har de dessutom bra exteriör så borde det inte vara problem.

Har inte läst den studien. Intressant då en del islandshästar svank är horribel och sväljer hela sadeln.
 

Liknande trådar

Ridning Hej allesammans! Vet inte om tråden ligger rätt, hittade inget som passade klockrent... Till att börja med så är det inte aktuellt med...
Svar
17
· Visningar
2 103
Senast: Vogue
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Annonsera mera VII
  • Ridskoleryttare

Omröstningar

Tillbaka
Upp