Vilken underbar unge

Sv: Vilken underbar unge

Härlig kille!

Dessa diagnoser, vi lever i en värld där allting ska katalogiseras och stämplas med en etikett!

Min son, fick efter att ha träffat en Habiliteringsläkare vid två tillfällen, diagnosen Aspergers.
Jag blev helt ställd!
Tänkte att jag var en "förnekande" mamma som inte kunde/ville se problemen!

Som tur är har vi regelbunden kontakt med Resurscenter Dövblind.
De fick komma ner och prata med läkaren. Fastän att det var en professor i dövblindhet med som förklarade att dövblinda/synskadade barn i vissa situationer har svårt med det sociala samspelet (av fullt naturliga skäl!) så vidhöll läkaren att min son har högfungerande autism.
Nu är diagnosen riven och hävd!

En felaktig ställd diagnos kan ställa till det för de barn som får den!
En strukturerar mall med åtgärder sätts in och man visar bristande förståelse för den individuella personligheten!

Jag är tacksam över att vi fick hjälp!
Min son går i en vanlig skola (med resurs) och har hjälpmedel som gör att han kan tillgodogöra sig undervisningen.
Han klarar skolan galant och speciellt i svenska och samhällskunskap visar han framfötterna!
Jag kan bara tänka mig hur det hade kunnat vara om man hade satt honom i en specialskola (som förslaget var) för autistiska barn!

Tydligen brister det även i USA!
Underbart att mamman följde sitt hjärta och tog saken i egna händer!
Även barn med diagnoser måste mötas på det individuella planet!

Undra hur många framtida Nobelpristagare vi missar som inte får sina behov tillgodosedda för att en diagnos står i vägen!
 
Sv: Vilken underbar unge

Skönt att det löste sig. Jag brukar tänka att en diagnos är bra, så att man kan få rätt hjälp - men det förutsätter ju att det är rätt diagnos, förstås. Har jag inte tänkt på; så tokigt det kan bli annars.

Ja, all heder åt mamman.
 
Sv: Vilken underbar unge

Jag hoppas att det är ok att jag frågar, men är din son dövblind?


TS, vilken härlig kille det är! Han pratar lite väl fort för mina öron att höra så jag har ibland svårt att hänga med, men jösses vad han kan :D
 
Sv: Vilken underbar unge

Han är precis som min son :)

Min son ligger långt över normala intelligensen, dock inte för så pass enkla saker som att knyta skorna men han lärde sig läsa när han var 2 1/2 år gammal och kan så mycket så det är inte klokt.
Ingen skulle väl tro mig om jag säger att han lärde sig alla världens flaggor när han var 5 år gammal, vilket land det tillhör och dessutom kan han rita upp vilken flagga som helst när man ber honom. Det lär ta mig en livstid att lära mig det. Det tog honom en månad och sedan övergick han till att lära sig alla delstaterna i usa.
Han är klok på många vis min pojk medans andra saker gör honom helt handikappad.

Dom är så kloka och det är fantastiskt hur det kan fungera så.
 
Sv: Vilken underbar unge

Svarar er båda! :-)

Självklart är diagnoser bra!
Men diagnoser är ytterst subjektiva bedömningar och definitivt inte "huggna i sten",man kan vrida och vända på saker och enda syftet med en diagnos (som betyder "via kunskap") är ju att barnet får RÄTT hjälp till stöd och insatser!
Idag är många överens om att en person kan få en diagnos (tex. ADHD) alltför lättvindligt!
När då den rådgivande -och vårdgivande- instansen följer en given mall och arbetar utifrån en ganska snäv ram kan det hända att man inte ser individens behov!

Fördelen med att så många får diagnoser är att man synliggör problemen och att det idag inte är speciellt laddat att ha en diagnos!

Enya, min 10-åriga son är dövblind.
Men han har syn- och hörselrester. Tecknar inte utan har talat, välutvecklat, språk!
Dövblind är man om inte hörsel kan kompensera synbortfallet och vice versa!
Tex. en synskadad person maximerar och orienterar sig med hjälp av hörseln -om denna är intakt. En hörselskadad person tar stöd med hjälp av synen.

En dövblind person kan inte kompensera sinnena på det sättet! :-)
Dövblindskalan går alltifrån att vara helt döv och helt blind till att som min son, ha hörsel (med hjälp av benförankrad hörapparat) och ca 10% syn på ena ögat!
Han klarar sig alldeles utmärkt!
Men att lägga till en autismdiagnos skulle inte hjälpa honom ett dugg!

Åter till den fantastiska kille tråden handlar om!
Jag blir så jäkla glad över att se honom och undrar hurdan han hade varit om man inte hade gett honom chansen att utvecklas..?:(
 
Sv: Vilken underbar unge

Haha, han har iallafall entusiasm trots sin autism.

Jag har levt med Aspergerman och har en autistisk son och jag tycker att autister är kul och intressanta att studera på håll, jag har läst massor i ämnet. Deras sätt att dra skämt som inte är roliga (då ju sällan förstår skämt) att prata läääänge om totalt oviktiga detaljer och aldrig knyta ihop det, så man sitter och lyssnar på något och väntar på förklaringen som aldrig kommer....

Det är kul att titta på och jag vet vilket helvete hans mamma har gått igenom, det är extremt krävande och psykiskt knäckande att leva med barn eller vuxna anhöriga med denna diagnos.
 
Sv: Vilken underbar unge

Jag blir så jäkla glad över att se honom och undrar hurdan han hade varit om man inte hade gett honom chansen att utvecklas..?:(

Som tex i Sverige, här är det riktigt fult att uppmuntra och stötta särbegåvade.

/Migo
 
Sv: Vilken underbar unge

Det är kul att titta på och jag vet vilket helvete hans mamma har gått igenom, det är extremt krävande och psykiskt knäckande att leva med barn eller vuxna anhöriga med denna diagnos.

Krävande och psykiskt knäckande? En smula generaliserande kanske.
 
Sv: Vilken underbar unge

Som tex i Sverige, här är det riktigt fult att uppmuntra och stötta särbegåvade.

/Migo

Ja, tragiskt nog. Specialklasser för begåvade inom musik och idrott går visserligen alldeles utmärkt men samma sak för de med fallenhet för exempelvis matematik kallas elitism - fult, fult, fult!
 
Sv: Vilken underbar unge

Tänker fort, pratar fort. ;):D

Verkligen. Och med ett intensivt kroppspråk. Väldigt faschinerande att se och lyssna på.
Håller med andra, heder åt hans mamma som inte lyssnade på vad som sades vara "rätt" utan gjorde som hon själv uppfattade var rätt - och så bra det blev.
 
Sv: Vilken underbar unge

Men jag förstår inte det där med att inte göra vad som är rätt. Min son är autistisk och går i en specialklass med 4 elever och 2 lärare. Men de får ingen utbildning som gör att de inte får samma möjligheter som andra barn. Fokus läggs på att få dem att "bli" normala, tex så får de vara i en vanlig klass i de ämnena de behärskar bra och i min sons fall så blir de ämnena fler och fler. De blir inte "undersatta" för att de får en diagnos, de får bara anpassad undervisning av ett slag som i min sons fall är helt unikt.
I min värld är det positivt att få en diagnos. Min son kommer tex alltid att vara autistisk men det märks mindre och mindre. Han var klassad som gravt autistisk som liten, men jag kan ju inte säga att han blev felbedömd bara för att han är HELT annorlunda nu. Det är ju hjälpen han fått som gjort honom annorlunda.
 
Sv: Vilken underbar unge

Träffat många föräldrar med autistiska barn. De som inte blir utbrända av det förtjänar guldmedalj.
Sonens psykolog förklarade det hela så bra när han sa att en autist, det är jordens största egoist. Allting kretsar kring honom, allt han tänker förväntar han sig att vi oxå tänker. Han visade med olika experiment vad han menade så att jag skulle förstå. Autist är det manliga psyket MAXIMERAT.
Man måste vara insatt för att förstå det, jag tar bara de grövsta bitarna och det låter illa och är grovt generaliserande men återigen.
Alla föräldrar med autistiska barn, ni är fantastiska!!!!
 
Senast ändrad:
Sv: Vilken underbar unge

Jag håller verkligen med om att det krävs väldigt mycket av en förälder till ett autistiskt barn och att de förtjänar allt uppmuntran i världen. Anledningen till att jag höjde på ögonbrynen var att du även skrev om "vuxna anhöriga", vad nu det innefattar.
 
Sv: Vilken underbar unge

I detta fallet med killen i filmen så var ju inte specialundervisning det som fungerade bäst, utan det var ju när mamman tog hem honom och lät honom fortsätta utvecklas genom det han gillade bäst.
 
Sv: Vilken underbar unge

Ah, med det menade jag om man tex lever med en sambo, bror, syster, förälder som har asperger eller autism. Det är oxå oerhört påfrestande.
 
Sv: Vilken underbar unge

Hahaha, ja det gillar autister, att göra det DE vill men det hjälper dem inte i livet att göra så. Det är bra för dem att gå i en skola och manuellt lära sig hur livet funkar och att man inte alltid kan ha sina regler ostörda.
Men det blir minst konflikt att låta honom vara hemma, helt klart. Men kanske inte så bra för hans framtid.
 
Sv: Vilken underbar unge

Och med ett intensivt kroppspråk.

Kroppsspråket såg inlärt ut, inte naturligt. Iofs kollade jag inte hela filmen men men...
Jag har själv ett rätt nedtonat kroppsspråk, det känns inte naturligt att gestikulera och det är tydligen vanligt vid autism.
(Har också en typ av autism).
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp