Sv: VINTHUNDAR! (fortsättningstråd)
Haha, jag älskar hur du beskriver dina damer.
Min gamling Zala är smart. Hon är enligt mig "en äkta saluki"

Jag har tränat lydnad och agility (som hon faktiskt älskar!) med henne och provat personspår. Skam den som ger sig

Men INTE att hon gör någonting om hon inte anser att hon vinner på det. Hon är ett enormt matvrak, så godis fungerar att muta med och då kanske hon sätter sig efter några sekunders fundering om man säger "sitt". Får hon då inte godisen på en gång så slår hon på en med framtassen.
Hon har mycket idéer för sig och verkar nu i veckan även ha lärt sig öppna dörrar... Hon är klok, inget tvivel om saken, men hennes klokhet är så svårbeskriven.
Wahidah däremot, den unga j*velhunden... Visst tusan är hon smart, men ÅH vad hon är smart på ett jobbigt sätt. Henne tränar jag lydnad med och kommer även köra agility när hon blir äldre. Det fungerar otroligt bra - om jag har godis, boll eller dragkampsleksak. Jag har dock tränat på att få henne att uppskatta olika former av belöning från det att hon var 4-5 veckor och sedan har vi lekt fram allting. Försöker jag kräva någonting så är hon borta, om inte fysiskt så är tankarna på annat håll och blicken vandrar iväg.
Hon tycker att hela världen är en lekplats, alla levande varelser är lekkamrater och hon lyckas tamigfan alltid hitta någonting att leka med, hur väl man än tycker att man undanröjt allt roligt för att man vill ha lite lugn och ro hemma. När jag ska lämna henne så vet hon mycket väl om jag är hemma eller "borta helt". Hon är otroligt bra på att hålla koll på omgivningarna, på gott och ont. Jag upplever henne som smart, men med en enorm energi och ofantlig livsglädje blir det fan jobbigt.
Tilläggas kan också att hon inte är rädd för någonting. Redan när hon var 3-4 veckor så välte hon kompostgaller och sprang över dem om de stod i vägen när hon ville ut på upptäcksfärd. Första gången hon var utomhus så sprang hon långt bort och lämnade både syskon, mig och mamma Zala. Skott reagerar hon inte det minsta på, ingen människa kan skrämma henne, ingen hund heller, åka kommunalt fungerar fint - hon sover (utom på buss där hon mår illa). Det har gått så långt att jag blir GLAD om jag hittar någonting som skrämmer henne när vi miljötränar. Hittills har jag hittat två saker: hästar och en människa utklädd till isbjörn. That's it - och hunden är 1 år gammal.