Sv: -04'ornas tråd Edition 9
*kl*
Nu har jag hittat den här tråden igen efter 2 års frånvaro typ
Resumé för som inte minns oss.
Skadar sig som 2,5 åring slår bort halva hovväggen så inridningen till 3 års testet fick vänta. Får 9-9 i hoppningen dock. Ska "bara" röntga honom inför försäljning upptäcker då att han har kotsenbensfrakturer på bägge bak

hästen är trots detta ohalt. Väljer att operera frakturena vilket lyckas och han blir friskförklarad 10 månader senare. Veterinärena och jag jublar!
4 månader senare när vi äntligen börjat komma igång i ridningen igen så kör han ett race i hagen och vrickar sig ordentligt. Vila 3 månader till. Sätter försiktigt igång honom igen och har precis fått igång honom igen dvs man börjar fundera på om man ska ringa tränaren för att börja träna seriöst.
Då hittar jag honom stående på tre ben i hagen. Han har nu lyckats skära av ett fäst till gaffelbandet och en ligament till kotsenbenet.... Konvalecent 6 månader... Blir frisk förklarad igen av en veterinär som jublar över hans otroliga läkningsförmåga för det syns ingenting på UL av benet.
Sätter igång honom igen och då kommer årets vargavinter...
Nu börjar det bli jobbigt att sätta igång honom för nu är han så pass stark i både kropp och huvud så det gäller att han aktiveras varje dag för att han inte ska få spöken i huvudet.
Det vi jobbar med nu är galoppen. Jag har jättesvårt att få honom att fatta rätt galopp och dessutom är han så kvick med bakdelen så han sparkar gärna bakut när man ska fatta galoppen. Men jag har märkt att ju mer han får galoppera desstom mindre sparkar han bakut. Detta gör han inte bara med mig på ryggen utan kör gärna rodeo i hagen också i galoppracen

tur att han är lugnare med mig på ryggen.
Han är rätt tittig ute och man får verkligen visa vem det är som bestämmer genom att vara envis som synden. Jag kan inte ta hårt mot hårt på honom för då får jag en fight jag inte kommer att kunna vinna så jag tar den genom envishet istället. Kalla mig gärna för kärring

men den har effekt på honom iaf.
Har bara hoppat något kryss och bommar på typ 30 cm och det var ingen vacker syn kan jag lova. Jag upptäcker att hästskrället inte går fram han kryllar gärna ihop sig istället för att gå fram så där har jag massor med jobb framför mig. Problemet är att han har så bekväma gångarter att matte bara glider runt och tycker att allt går jättebra

Tom min icke ridkunninga make sa att vi ser inte så samspelta ut i hoppningen
Så nu är det bomträning och galoppjobb så gäller. Vågar knappt säga att jag hoppas vi kommer iväg till någon tränare snart.
Som grädde på moset så är hästskrället väldigt spänd på bortaplan så att få honom att koncentrera sig på träning där kommer att bli en fin utmaning. Han vill gärna ha koll på allt...
Men trots allt detta så är han min

och han är rolig att jobba med.