07-ornas 18'e tråd!

[Marvin]

@Marvin Oj men hjälp, förlåt!! Var inte alls min mening att få dig att må dåligt! Tänkte att du måste ha nån vecka som är lugnare? Där du faktiskt kan äta frukost innan du åker iväg och hinna sova ite mer än fem timmar? Det är en jättetuff sport med fälttävlan och det finns ingen som kan prestera utan varken mat eller sömn.

Jag klarade inte ens av att rida som jag ville idag på tävlingen med den prickiga för att jag inte ätit en ordentlig frukost. Efter tio minuters ridning var jag helt matt i kroppen och klarade inte av att styra upp det hela. Och då var det bara en liten dressyrtävling. Tanken på att jag skulle fortsatt med hoppning och terräng i det skicket är helt omöjlig:/.

Nej, det är inte ditt fel, är väl bra att du poängterar det som är uppenbart från en utomståendes perspektiv.

Jag har få lugnare veckor, och man vet ju aldrig i förväg. Sen dyker det dessutom upp saker som det med körförbud på släpet. Förra året (tror jag) fick jag punktering på bilen kvällen innan tävling och mannen var bortrest...

Jag åt frukost innan jag äkte hemifrån tävlingsdagen, det måste jag, men det är ju 5 timmar innan start.

Visstja, när jag körde hem från tävlingen tig bensinen slut, körde in för att tanka och automaten tar inte mitt kort. Ringde hem och mannen påminde mig om att det har hänt tidigare just där, så jag körde till nästa station (så lite kvar att jag inte skulle klara mig hem). Då ville den inte heller ta mitt kort, jag fipplade med automaten och sen 8:e försöket sög den i sig kortet! Sen funkade inte spärren på handtaget, då tror jag att jag skrek lite.

 

[Werze]

O


Och DÄR bröt jag ihop och grät, för det är ju de förutsättningarna jag har! Mitt liv ser ju nästan alltid ut så här!

Jag känner tyvärr igen mig lite där...trots att jag inte är en tiondel så ambitiös som du @Marvin! Jag skyller på jobbet och jag har dragit ner på min arbetstid och mina ambitioner inom yrket. Jag är där, gör mitt bästa, men tar definitivt inte på mig några extra sysslor. Jag tänker som så att jag kan jobba så mycket jag vill när barnen är stora och inte behöver mig så mycket.

Jag försöker hålla igång min ridning, men har ändrat mig från dressyrträning och överdrivna ambitioner, till att faktiskt vara mer med min häst och försöka känna att jag själv och hon har roligt. Det är ungefär det jag hinner med. Som mål har vi i år att försöka rida ute i naturen mer, vi har ju harvat i ridhus för att jag blir spänd när hon är spänd...

Sen har jag ett intresse till, konståkning, som tar lite tid eftersom jag får åka in till Malmö för att träna. Jag kan inte välja mellan dessa två intressen, så det får bli som det blir.

Jag missar bilbesiktningar, cellolektioner, betala räkningar, you name it, det hinns liksom inte med när man är hemma vid midnatt och helt slutkörd. Och huvudet är fullt av problem och funderingar som handlar om jobb och som måste lösas. Jag vet inte...men jag för min del tror att jobbet tar så mycket kraft, tankeenergi och framförallt, är så himla viktigt, att allt annat liksom känns, futtigt.

En liten fundering bara - kanske inte så roligt och givande alla gånger att dra ner på ambitioner, och jag kämpar varje dag med att hålla detta för det är lätt att vilja mer och mer hela tiden....

 

[oxo]

@Marvin Men hjälp! Jag är imponerad av hur du ändå klarar allt! Jag hinner inte med hälften av det du gör och då har jag ändå satt hästarna och träningen åt sidan just nu.

 

[sommarminne]

@Marvin herregud va du stressar och kämpar på! Jag ser framför mig hur din man springer och servar dig med mat haha.
Helt otroligt hur du bara orkar med men mitt stora tops om du har så fullt upp är att försöka strukturera och planera. Skriv lappar och listor för att slippa ha allt i huvudet. All heder till dig som håller ihop .

Min pollen hade dragit av sig skon igår med ett rejält balltramp igår så han va halt.
Tänkte ge mig ut och skritta en sväng i morgon men träningen idag blev inställd. Hoppas verkligen på träning på fredag och tävling på söndag .

 

[Fiorano]

@Marvin Nä, men känns ändå inte så bra att alltid vara den taktlösa även om jag bara poängterar det uppenbara. Hursomhelst vet jag hur det är med detta med körförbud och besiktning osv. Nu är jag dock typen som jämt tänjer lite på regler och inte riktigt följer lagarna. Det är körförbud på min bil sen månadsskiftet (för att jag inte känt att jag haft tid att besikta om...). Nu i veckan när jag körde hem från jobbet mitt i natten lyckades jag självklart få polisen efter mig och det följde efter mig hela vägen hem till min parkering (!!) där de till slut stannade mig. Nu har jag förmågan att prata mig ur det mesta och lyckades slippa böter. Och nä, jag har inte besiktat än, ställena har ju inte öppet så det passar mig! Men ska göras på måndag.

(Även till tävlingen idag körde jag olagligt så det skrek om det, min lilla Focus fick dra stalägarens stora Umesläp invägt på 1990, med två ponnier i. Den prickiga vägrade prompt gå in ensam och det var tajt om tid. Mötte polisen på en 50-sträcka i ca 70 dessutom, då svettades jag lite. )

Sånt gör jag typ jämt och tycker att det är lite världsliga ting som inte är så noga.

Annars vad det gäller detta med tid så är mitt jobb guld värt. Det är så flexigt med tider, jag behöver aldrig känna prestationsångest och aldrig nånsin känna att jag tar jobbet med mig hem. Jag kan smita i väg och fara till stallet och fodra och jag kan alltid ta ledigt

 

[Maja_Kandi]

@Marvin
Herregudars! Vilken vecka! All heder åt dig som på nåt sätt ändå höll ihop. Jag hade aldrig klarat det där utan antagligen skitit i allt när jag fick veta om besiktningen.


Kl
I förrgår red jag i dressyrsadeln med träns och bett med stallkompisen och det var länge sen det kändes så sjukt dåligt. Hon vara hängde sig i handen och sket fullständigt i mina skänklar. Jag fick ta en pinne till spö och lånade gramanen av E för att över huvud taget ha nånting att säga till om. Så himla störigt när hon gått så klockrent på hackamore...

Igår red jag ut med medis som körde shettisen. Barbacka med samma träns och dressyrspö. Det tog halva turen innan hon släppte efter i sidorna och lyssnade på skänkeln. Suck... Men därefter blev hon faktiskt riktigt riktigt fin!

Jag har tänkt köra in henne, vi har tolkat massor med allt möjligt hon har fått linorna mellan benen och flygande efter sig när man ramlar av utan en min, hon gick bredvid vagn när hon var liten, har gått bredvid när jag hade kallblodet och bredvid shettisen. Igår red jag så nära att hon tog i skaklarna och tillochmed snuddade i hjulet, hon bryr sig inte ett smack. Får hem en sele imorrn som jag ska prova och gå en promenad med nåt jobbigt skrammel hängande i snöre (alltså som jag ska hålla i). Efter det ska jag boka en tid för att åka till en vän som kört mycket som ska hjälpa mig vidare. Känns skitkul! Tyvärr är min ekonomi inte riktigt så bra att jag känner att jag har råd att ta mig iväg på tävlingar, speciellt inte nu som jag ska betäcka henne. Så vi får nöja oss med att träna och ha som projekt att köra in.

 

[sassiball]

@Marvin Nä, men känns ändå inte så bra att alltid vara den taktlösa även om jag bara poängterar det uppenbara. Hursomhelst vet jag hur det är med detta med körförbud och besiktning osv. Nu är jag dock typen som jämt tänjer lite på regler och inte riktigt följer lagarna. Det är körförbud på min bil sen månadsskiftet (för att jag inte känt att jag haft tid att besikta om...). Nu i veckan när jag körde hem från jobbet mitt i natten lyckades jag självklart få polisen efter mig och det följde efter mig hela vägen hem till min parkering (!!) där de till slut stannade mig. Nu har jag förmågan att prata mig ur det mesta och lyckades slippa böter. Och nä, jag har inte besiktat än, ställena har ju inte öppet så det passar mig! Men ska göras på måndag.

(Även till tävlingen idag körde jag olagligt så det skrek om det, min lilla Focus fick dra stalägarens stora Umesläp invägt på 1990, med två ponnier i. Den prickiga vägrade prompt gå in ensam och det var tajt om tid. Mötte polisen på en 50-sträcka i ca 70 dessutom, då svettades jag lite. )

Sånt gör jag typ jämt och tycker att det är lite världsliga ting som inte är så noga.

Annars vad det gäller detta med tid så är mitt jobb guld värt. Det är så flexigt med tider, jag behöver aldrig känna prestationsångest och aldrig nånsin känna att jag tar jobbet med mig hem. Jag kan smita i väg och fara till stallet och fodra och jag kan alltid ta ledigt

Men din toka, hur vågar du Jag hade slarvat bort mitt körkort för ett par år sedan och då jag inte ens hade ett pass så körde jag inte bil förrän mitt nya kort var hemma, samåkte med en kompis till jobbet bla a. Kan vakna kallsvettig over att jag inte ska hinna byta till sommardäck/vinterdäck innan datumet trader in. Önskar jag kunde bry mig lite mindre.

 

[stjarnfrugt]

@Marvin Herregud säger jag bara. Jag hade brutit ihop ungefär samtidigt som släpet fått körförbud, för att inte säga redan när det började krångla med presentationen på jobbet. Mina nerver pallar inte sånt där. Att du ändå orkar hålla på och träna och tävla fälttävlan - du är min idol!

*kl

Har varit på träningsweekend med min häst. Skulle vara fre-sön men pga diverse strul blev det bara lör-sön. Vi var några kompisar som skulle rida ihop på lördag och det var bestämt hoppning. Jag tycker ju verkligen inte om att hoppa men är ändå stolt att jag tog mig igenom det. Först två räcken på en båge och sedan en liten bana med samma hinder och en oxer. Jag hatar längdhinder och fegade ur, min häst tog tillfället och pallnitade några ggr rakt i hindret varav en gång klev hon genom det och stannade mitt i och jag är stolt att jag inte åkte av. Vi blev dock lite osams och hon fick sparka några ordentliga bakut innan vi var överens. Tog oss igenom banan i slutet och det är jag väldigt nöjd med, men jag hoppas att det är länge tills jag måste hoppa annat än gymnastik nästa gång

Idag var det dressyrträning för den där tränaren jag aldrig ridit för. Det var nytänkande då det var väldigt mkt pang på-ridning. Ingen tid till nån vidare reflektion utan bara tuta och köra. Jag var helt slut efteråt, är verkligen inte van vid den typen av ridning, varken mentalt eller fysiskt. Jag blir ju lätt passiv och för analytiskt varpå inget händer så det var väl ett bra sätt att vakna till liv och inse att man måste rida. Men jag gillar i sig inte när det blir för fysiskt eller vad man ska säga, jag har alltid min vanliga tränares ord i bakhuvudet att så fort det blir spänning i mig blir det spänning i hästen. Och det var det verkligen idag för jag fick verkligen jobba.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det dock. Däremot fick jag bra tips för att få upp henne på ytter tygel för inner skänkel, vilket vi har problem med.
Nog för att jag vet att man måste rida sig igenom svårigheterna för inget kommer gratis. Men jag har så svårt för känslan när det blir för mkt hålla här och skänkel där och pang på. Det är nåt jag aldrig gör när jag rider för min andra tränare. Och det är så lätt att man bara fastnar i nån spänning och tills lut vet man inte riktigt vad man gör, bara att man gör en jäkla massa saker. Det känns inte trevligt, men jag måste medge att min häst gick bra på slutet.

Får fundera på detta ett tag. Det är ändå ingen jag kommer kunna rida för regelbundet då denne bara kommer dit 1 gng/mån jag som sagt har ca 2 tim enkel väg, dessutom jobbar jag ju helger. Däremot provar jag nog igen som nåt sorts komplement, hellre än sitter och harvar ensam i 4 månader i brist på tränare.
Jag gillade i vilket fall att det var tydliga instruktioner och att allting var väldigt konkret. Sånt tycker jag är lättare att ta med sig sedan då man rider på egen hand och ska försöka uppnå nåt i likhet med träningen.

 

[Amanda_F]

Herregud @Marvin jag blev helt matt när jag läste dina inlägg. Dels för att jag känner igen mig dels för att jag tyckte synd om dig. Jag var så förr, innan mitt immunförsvar la ner. Då hände det rätt ofta att hela planeringen föll. Till sist föll mitt immunförsvar av stressen. Men nu jobbar jag mindre, och på ett annat sätt (frilansare), så jag tjänar mer pengar och har råd att planera in tid för misslyckanden. De kommer inte lika ofta nuförtiden, tack och lov.

Idag har jag ridit säkert 200 övergångar på Caspian. Varannan bokstav under ett 30 min pass. Men det gick ganska bra. Han är väldigt söt, vill så gärna göra rätt. Det är bra för det kan man göra, och göra träningen effektiv utan att behöva rida i något tempo. Skritt, halt (försök till ryggning), skritt, lite trav osv. Och sötnosen har också lärt sig att han inte ska trampa på mina fötter/springa på mig när han blir rädd. Han hoppade två gånger med benen åt andra hållet i stället för på mig som han gjorde i början. Det tackar jag lite extra för.

Under eftermiddagen var jag iväg och red allsvenskan på en häst som jag fick låna som jag inte ridit mer än 5 gånger totalt (med helgens ritter). Vi red en LA:3 på 61,57 %. Det var godkänt. Hon var söt och ville verkligen göra sitt bästa. Det är en häst som tidigare gått MsvB tror jag men som på senare år inte gjort lika många knop och nu är läromästare åt en 16-åring. Så gullig! En sån där som jag önskar att jag själv hade haft när jag var i den åldern.

 

[stjarnfrugt]

Vi har fö fått ytterligare ett stoföl i stallet ikväll

 

[Novali01]

@Marvin Om jag minns rätt så är det dressyr-dressyr domare som dömer i Gärds. Dvs där duger inte lydigt och vid punkterna utan de dömer ned kraftigt om formen inte är rätt för klassen. Strunta i det och ta lärdom av att ALDRIG låta dressyrpoängen störa dig när du ska hoppa!! Speciellt inte på en gräsbana som sluttar upp o ned som där... Ang terrängen så var Grå likadan där, tittade så han glodde ögonen ur sig medan min Åsnetravare hon sprang rätt genom hela 100-klass banan utan att bry sig. Shit happens och det enda du behöver komma ihåg är känslan på vägen tillbaka.

Tycker också att du gör ett riktigt "hästjobb" med henne! Hon ÄR ju svår på många sätt och du kämpar ju på med det ena och det andra. Men det enda du faktiskt måste lära dig att prioritera är mat. För om du inte är 100% så är ju hon knappt 60% av sitt vanliga jag. Om du är stark både fysiskt och mentalt då spelar det inte ngn roll hur mycket du fått stressa innan tävling, du fixar det ändå, men inte utan bränsle för din kropp.

Udden kommer gå lysande, I promise!

 

[Marvin]

Jag känner tyvärr igen mig lite där...trots att jag inte är en tiondel så ambitiös som du @Marvin! Jag skyller på jobbet och jag har dragit ner på min arbetstid och mina ambitioner inom yrket. Jag är där, gör mitt bästa, men tar definitivt inte på mig några extra sysslor.

Jag missar bilbesiktningar, cellolektioner, betala räkningar, you name it, det hinns liksom inte med när man är hemma vid midnatt och helt slutkörd. Och huvudet är fullt av problem och funderingar som handlar om jobb och som måste lösas. Jag vet inte...men jag för min del tror att jobbet tar så mycket kraft, tankeenergi och framförallt, är så himla viktigt, att allt annat liksom känns, futtigt.

Det där är ju rätt spot on. Jag kommer alltid hem sent, sover sällan mer än 6 timmar. Glömmer av allt annat i livet när jag går in på jobbet, och när jag väl kommer ut igen är allt stängt, telefontider slut och jag för trött för att göra nåt, tänker att jag tar det i morgon (och hoppas att det är lugnare på jobbet nästa dag, men det är ju aldrig). Jag gör ju inte heller några underverk på jobbet direkt, tar inte på mig nåt extra, läser inte mina mail, ligger efter i min administration... Däremot lägger jag väldigt mycket tid och kraft på att göra det så bra jag kan för mina patienter. Jag kommer att ta längre tid på mig än normalt för att bli specialist, för jag glömmer att söka mina kurser. För att inte tala om allt pappersarbete som kommer behöva att skickas in, blir yr bara jag tänker på det.

Sen har jag ju valt en jourtung och krävande specialitet, det verkar ju lite korkat så här i efterhand, men att operera är en av de (få) saker jag faktiskt börjar bli bra på och tycker om att göra.

@Marvin Men hjälp! Jag är imponerad av hur du ändå klarar allt! Jag hinner inte med hälften av det du gör och då har jag ändå satt hästarna och träningen åt sidan just nu.

Det gör ju ju inte, se ovan. Missad besiktning, obetalda räkningar, ostädat hus, färdigmat fast jag egentligen kan laga bra mat, men hinner inte för jag är aldrig hemma utom för att sova.

@Marvin herregud va du stressar och kämpar på! Jag ser framför mig hur din man springer och servar dig med mat haha.
Helt otroligt hur du bara orkar med men mitt stora tops om du har så fullt upp är att försöka strukturera och planera. Skriv lappar och listor för att slippa ha allt i huvudet. All heder till dig som håller ihop

Mannen jobbar 18 timmars-dagar och kör kors och tvärs över hela landet, jag fattar inte att han orkar... Men han följer oftast med på tävling, och då brukar han försöka stoppa i mig mat (annars blir jag så tjurig...).
Jag skriver lappar i massor på jobbet. Sen tappar jag bort dem. Hade en bra lapp i morse, men nu kan jag inte hitta den. Ligger nog i rockfickan tillsammans med de andra 45 lapparna från andra dagar.

@Marvin Nä, men känns ändå inte så bra att alltid vara den taktlösa även om jag bara poängterar det uppenbara. Hursomhelst vet jag hur det är med detta med körförbud och besiktning osv. Nu är jag dock typen som jämt tänjer lite på regler och inte riktigt följer lagarna. Det är körförbud på min bil sen månadsskiftet (för att jag inte känt att jag haft tid att besikta om...). Nu i veckan när jag körde hem från jobbet mitt i natten lyckades jag självklart få polisen efter mig och det följde efter mig hela vägen hem till min parkering (!!) där de till slut stannade mig. Nu har jag förmågan att prata mig ur det mesta och lyckades slippa böter. Och nä, jag har inte besiktat än, ställena har ju inte öppet så det passar mig! Men ska göras på måndag.

(Även till tävlingen idag körde jag olagligt så det skrek om det, min lilla Focus fick dra stalägarens stora Umesläp invägt på 1990, med två ponnier i. Den prickiga vägrade prompt gå in ensam och det var tajt om tid. Mötte polisen på en 50-sträcka i ca 70 dessutom, då svettades jag lite. )

Sånt gör jag typ jämt och tycker att det är lite världsliga ting som inte är så noga.

Annars vad det gäller detta med tid så är mitt jobb guld värt. Det är så flexigt med tider, jag behöver aldrig känna prestationsångest och aldrig nånsin känna att jag tar jobbet med mig hem. Jag kan smita i väg och fara till stallet och fodra och jag kan alltid ta ledigt

Äh, vadå taktlös. Jag hade inte gråtit nånting alls åt hela eländet, så jag behövde det.

Jag är jättenoga med allt sånt, och mannen hade aldrig låtit mig köra med för tungt släp. Saknades några kg på svärföräldrarnas bil jag lånade i förra veckan när min var på verkstad, så då fick jag skippa terrängträningen. Jag kan inte prata mig ur nånting, knappt ens när jag är oskyldig, så det hade aldrig gått!

Herregud @Marvin jag blev helt matt när jag läste dina inlägg. Dels för att jag känner igen mig dels för att jag tyckte synd om dig. Jag var så förr, innan mitt immunförsvar la ner. Då hände det rätt ofta att hela planeringen föll. Till sist föll mitt immunförsvar av stressen. Men nu jobbar jag mindre, och på ett annat sätt (frilansare), så jag tjänar mer pengar och har råd att planera in tid för misslyckanden. De kommer inte lika ofta nuförtiden, tack och lov.

Under eftermiddagen var jag iväg och red allsvenskan på en häst som jag fick låna som jag inte ridit mer än 5 gånger totalt (med helgens ritter). Vi red en LA:3 på 61,57 %. Det var godkänt. Hon var söt och ville verkligen göra sitt bästa. Det är en häst som tidigare gått MsvB tror jag men som på senare år inte gjort lika många knop och nu är läromästare åt en 16-åring. Så gullig! En sån där som jag önskar att jag själv hade haft när jag var i den åldern.

Det dröjer nog ett tag tills jag kan frilansa. Vet inte om det skulle passa mig heller i längden.

En sån där häst skulle jag vilja ha NU!

@Marvin Om jag minns rätt så är det dressyr-dressyr domare som dömer i Gärds. Dvs där duger inte lydigt och vid punkterna utan de dömer ned kraftigt om formen inte är rätt för klassen. Strunta i det och ta lärdom av att ALDRIG låta dressyrpoängen störa dig när du ska hoppa!! Speciellt inte på en gräsbana som sluttar upp o ned som där... Ang terrängen så var Grå likadan där, tittade så han glodde ögonen ur sig medan min Åsnetravare hon sprang rätt genom hela 100-klass banan utan att bry sig. Shit happens och det enda du behöver komma ihåg är känslan på vägen tillbaka.

Tycker också att du gör ett riktigt "hästjobb" med henne! Hon ÄR ju svår på många sätt och du kämpar ju på med det ena och det andra. Men det enda du faktiskt måste lära dig att prioritera är mat. För om du inte är 100% så är ju hon knappt 60% av sitt vanliga jag. Om du är stark både fysiskt och mentalt då spelar det inte ngn roll hur mycket du fått stressa innan tävling, du fixar det ändå, men inte utan bränsle för din kropp.

Udden kommer gå lysande, I promise!

Jag har aldrig lyckats höra vad de säger i högtalarna innan, så jag är inte van vid att behöva ignorera.

Jag går ju ofta långa dagar på jobbet utan att äta, så det är ganska normalt för mig. Har lärt mig att äta innan jag går på operation iaf nu, det brukar bli bättre och roligare då. Och jag hade inte alls planerat att inte äta ordentligt dagen innan där, men en kom det med besiktningen.
På tävling har jag svårt att äta då jag blir nervös.
Jag borde nog inte tävla alls, klarar inte av det. Men sen glömmer jag bort det och anmäler mig igen, för det verkar ju så himla roligt!

 

[Marvin]

Nu blev det jättekonstigt, hoppas ni kan läsa ändå!

 

[Gabby_Ossi]

Vi var på terrängträning i helgen, kom lite skurar så allt fastnade inte på film (som en tjusig avsittning framför en grav ) + vi skippade vattnet denna gången eftersom han började blöda ur hoven när han skulle skos om i fredags så han hade gips på hoven.

Idag var ET ute och kollade igenom honom, hittade en liten låsning i länden så vi får se om det är den som stört honom.

 

[mackan]

@Marvin kort och gott : fattar inte att du orkar ha glädje och energi att träna och tävla när det ser ut så

Kl
Jag har varit ute och fältkondisjobbat 07 i naturen på em . Så härlig vår! Varmt 19 grader, vindstilla och lite regndroppar i luften .
00 stod på tur hemma efter det, samma väder så red på stora utebanan ett rejält trimpass och han var så fin, underlaget perfekt och bara så härligt trimpass ! I morgon är det träning för tränaren som ska bli jätteroligt

 

[stjarnfrugt]

@Marvin Jag säger som ovanstående. Fattar inte hur du har ork att uppskatta träning och tävling. Med ditt pressade livspussel hade jag haft skogsmulle, på sin höjd. Antagligen inte häst öht.
Men jag har å andra sidan inte den passionen för mitt jobb, jag har snarare skapat min karriär utifrån mitt hästintresse. Kanske är det skillnad om man brinner för jobbet, att låta det styra livet sådär hårt...

En tanke som slår mig är dock att ingen människa kan klara ett sånt där tempo i längden. Jag är ju inte den som tycker man ska plocka bort sitt intresse ur pusslet när livet inte går ihop, men jag tror att man får fundera lite kring att var sak har sin tid. Kanske är det så att när du är såhär hårt uppe i karriären så kanske du behöver omstrukturera hästlivet för att inte gå in i väggen? Kanske skulle det inte vara helt fel att ha nån som hjälper dig med ridningen osv ett par dagar i veckan så att du får vila? Förstår att det kanske inte är den lättaste hästen du har för att hitta nån hjälp, om du nu inte har möjlighet att köpa tjänster av nån kvalificerad ryttare och att stallet erbjuder fullservice. Men frågan är om du måste ha en häst som kräver så oerhört mkt av dig som ägare, nu när ditt övriga liv verkar kräva 110% dessutom..?

Du är så oerhört ambitiös och engagerad, att det känns som att du behöver medvind i fråga om hästeriet. Man ska inte skapa sig sämre förutsättningar än man måste, tycker jag.

 

[stjarnfrugt]

Idag red jag ett pass på en regnplaskig utebana i hopp om att prova lite av det vi gjorde på träningen i söndags. Man får ju inte välja väder på tävling så jag kör stenhårt på att träna min häst ute i skitväder och vattenpölar nu

Passet gick väl rätt okej. Jag kan inte riktigt förlika mig med den där typen av ridning, jag tänker att det leder till spänning och det är i längden aldrig nåt positivt. Men det är säkert ett sätt att skaffa sig lite tävlingspoäng, för faktum är att det känns som en lättare väg att gå än den där mjuka, avspända stilen som jag kör med min gamla tränare som grund... Jag red som helgens tränare sa åt mig (det jag då minns av det superintensiva passet) fast en lite mer lightvariant då jag även planerade att rida igenom kommande program. Insåg att jag ska tävla om 1,5 vecka och det är ju praktiskt om jag tränat programridning...

Faktum är att min häst verkar finna sig rätt bra i den här i mina ögon "överdrivna" ridningen. Kanske för att hon inte har tid att strejka. Men hon blir alltid hyfsat lydig med striktare ramar och mindre fokus på avspändhet. Ingen aning, jag blir inte klok på det för jag verkligen avskyr genvägar och forcerad ridning. Jag hör min gamla tränares röst i bakhuvudet när jag rider och det är inte precis så jag tror att hen skulle gilla detta.
Men programmet gick ändå hyfsat bra, övergångarna är som vanligt akilleshälen men min häst höll sig i ramen och gick inte och tjafsade med bettet.

Fick idag veta att tyska tränaren kommer hit nästa vecka. Kunde inte bli lämpligare då jag har tävlingar kommande två helger därefter Skippar planerna på tömkörning då jag känner att jag behöver mer hjälp i ridningen just nu.

 

[Fiorano]

@stjarnfrugt Jag blir lite nyfiken på vad det är för ridning som tränaren förespråkar? Är det dra och slit eller bara att du måste vara tydligare och sätta mer fart i rumpan på henne?

 

[mackan]

@stjarnfrugt jag tänker mest att tränaren du red för kanske såg och fokuserade på grund dvs att hästen måste vara framme på hjälperna . Dvs pang bom svara och att det var det denne fokuserade på första passet du red för denne .

Isåfall är det ju ett lyft och ngt du kommer ha nytta av senare om det handlar om det .

Sällan snyggt i början om en duktig tränare vågar och är så duktig att den inte lullar runt pga ny elev i sak , utan tar tag i det som behöver tas tag i tänker jag . Det viktiga är ju att det för den skull inte handlar om att vara elak mot hästen det handlar det ju inte om här . Tror du kan ha mkt nytta kanske av denna tränare om det är som jag vågar gissa utifrån det jag läser?

 

[stjarnfrugt]

@Fiorano Jag tror inte att någon förespråkar dra och slit, det kallas väl snarare "ordentligt stöd", "tydlig inramning" eller sånt där. Sen är man olika noga med hur man lär ut att komma till den där inramningen osv. För mig blir det dock lätt att jag spänner mig i sitsen, i axlar/armar och då blir det ju drag och slit... tycker jag.
Jag tror att tanken och poängen är god, men jag har svårt att få till det på ett hållbart sätt då jag tycker att jag blir forcerad och för statisk i mina hjälper när fokuseringen ligger på att göra flera saker samtidigt, snabbhet osv. Det blir liksom ingen harmoni utan bara rattande. Och att hela tiden rida med korta korta tyglar, förvisso rider jag ofta med för långa för att det liksom blir så. Men hur ska man kunna rida ut halsen på hästen om man ska hålla tygeln så jäkla kort? Jag tycker inte min häst är tillräckligt stark för att ridas på det här sättet. Önskar att jag hade nån film på träningen och kunde reflektera över det tillsammans med nån... som det är nu har jag bara en känsla av att det blir "hård ridning". Extra tydligt blir det ju att jag har svårt med nedsittningen, ökningar osv eftersom jag spänner mig så förbannat...

Framförallt har jag nu med min gamla tränare jobbat på att få hästen att gå för lätta hjälper, för att det tunga artilleriet får man använda till svårare säker än att flytta för skänkeln i skritt osv. Köper det resonemanget helt och fullt. Och nu denna senaste träning skulle jag ha MEEER beeeeen hela tiden. Och vips glömmer jag bort det där med hälen ner, slappna av i höften osv och vad händer - jo jag studsar.

@mackan Förvisso är det bra att väckas till liv emellanåt, men denna tränare blir väl ungefär 3-4 ggr/år som mest.
Tur att tyska tränaren kommer hit snart, om det blir tid för det ska jag ta upp detta då. Det är iaf en tränare som jag kan rida för mer än 3-4 ggr/år.

Nej det handlar inte om att vara elak mot hästen, då hade jag strejkat helt. För att inte tala om hur mkt min häst hade strejkat Det är väl mer det att jag tänker att det kan inte bli en hållbar häst på lång sikt om man ska rida på det här viset. Men jag hoppas att jag har fel. Jag tycker om tydliga instruktioner och det fick jag iaf ut av träningen. Samma sak med tyska tränaren .- det är väldigt konkret och tydligt och man kan minnas nånting alla de där veckorna man ska försöka återskapa nåt av det.