10 årig skola

[Badger]

Nu har jag beställt 4 klockor Men det är lika mycket för oss vuxna, jag har ledsnat på att behöva gå till telefonen eller ugnen om jag vill veta vad klockan är. Eller behöva famla efter den i sängen på natten och råka se notiser jag bara ”ska kolla snabbt” osv. En väggklocka till köket, två till sovrummen med barnmotiv som också är nattlampa och en timer som räknar ner upp till 60 min. Med ett färgfält som ser ut som en regnbåge som minskar. Tänker att det kan vara klokt att träna på tidsuppfattning? ”Om 30 min ska vi gå ut genom dörren” eller ”Bilresan tar 40 minuter” och så sätter man upp den visuella timern.

OT, men jag tycker pedagogik hemma är superkul!

Det är superkul!

 

[Badger]

Det här.

Eller egentligen. Jag fattar inte.

I praktiken har vi redan 10 årig grundskola. Barnen har skolplikt i tio år. De måste gå tio år i skolan.
6-åringars möjlighet till lärande och utveckling (mognadsmässigt alltså) ändrar sig inte för att politiken vill det.

Varför inte satsa på sådant som man vet har effekt?
Lärartäthet och kompetens
Arbetsmiljö och lön så utbildade lärare vill arbeta som lärare
Trygg och stödjande skolmiljö
Stöd och anpassning efter behov, enligt skollagen, inte efter påhittade diagnoskrav.

Lärarkompetensen är ju ett stridsämne vad jag har förstått. Det finns ideologier och lärsätt som var moderna på 90 -talet, men som fått genomslag nu, men som inte visade sig vara så bra. Men Sverige har också legat efter i pedagogisk och didaktisk forskning så man har inte riktigt stenkoll på vad för kompetens som faktiskt fungerade. (läsa lärartidningarna är lite av en hobby)

 

[bettysmatte]

Jo men läxläsning är ju vardagsumgänge, det är bara det att folk inte verkar räkna det som det längre.

Tänker att problemet kanske är mindre att föräldern läser telefonen medan barnet sover i vagnen eller inte stirrar på barnet på lekplatsen och bekräftar bekräftar hela tiden och mer kanske att man inte kan offra 30 minuter vid sängdags för en mysig stund med saga utan ger en ipad.

Dvs fotboll kanske verkar jättesuperviktigt jämfört med läxan eller godnattsagan. Men det är ju fortfarande läxan och godattsagan som består i att förälder och barn är bara de två och ser varandra. Medan fotbollen är ju att barnet spelar och föräldern tittar på och kanske vrålar bekräfta.

Jag tror du missförstår. Det handlar inte om att bekräfta. Det handlar om att konversera och umgås naturligt i vardagen. På promenaden, vid matbordet, osv.

 

[Badger]

Jag tror du missförstår. Det handlar inte om att bekräfta. Det handlar om att konversera och umgås naturligt i vardagen. På promenaden, vid matbordet, osv.

Ja kanske, jag är osäker på hur det kan se ut. Tänker bara att just tex en förälder som läser mobilen medan barnet leker inte är ngn större fara. Men vi är nog inne lite på samma sak. Att förälder är ett slags skjutsamaskin istället för någon som man strosar runt på ett museum eller promenad med och diskuterar ditt och datt.

 

[Rumpnissen]

Lärarkompetensen är ju ett stridsämne vad jag har förstått. Det finns ideologier och lärsätt som var moderna på 90 -talet, men som fått genomslag nu, men som inte visade sig vara så bra. Men Sverige har också legat efter i pedagogisk och didaktisk forskning så man har inte riktigt stenkoll på vad för kompetens som faktiskt fungerade. (läsa lärartidningarna är lite av en hobby)

Så är det säkert. Men det råder väll inga tvivel på att utbildade lärare är bättre än outbildade lärare exempelvis? Eller att kollegialt lärande är värdefullt?

 

[Badger]

Så är det säkert. Men det råder väll inga tvivel på att utbildade lärare är bättre än outbildade lärare exempelvis? Eller att kollegialt lärande är värdefullt?

Nej? Men om ett av problemen med skolan är lärarutbildningen (som får kritik av lärare bla), och denna är ett stridsämne inom akademien, så är det onekligen svårare att få till det. * Dvs det är ju såklart bättre med utbildade lärare än outbildade. Men det är ju ytterligare mer effektivt om de utbildade lärarna har fått utbildningen de behöver för att lära ut. Så det är inte så lätt att bara slänga pengar på det utan det behöver vara en viss urskiljning och metod i pengaslängandet.

*Som jag har förstått det kom nya idéer in i lärarhögskolorna på 70-80-talen, idéerna var som helt nya och moderna under 60-talet, (Myrdal i Sverige, i Australien fanns funderingar kring läsinlärning som inte fungerade osv) de var väldigt populära och moderna men inte speciellt beforskade. De slog igenom helt i skolan först under 90-talet och det tog säkert till runt 00 innan merparten av lärare utbildade under 60-70-talet minskat tillräckligt för att filosofierna skulle tagit över helt i klassrummen. Så såvitt jag förstått det forskades ingenting om egentlig inlärning i Sverige under 80-90-talen och det det är lite av en diskussion om hur inlärning egentligen fungerar som pågår främst genom forskning i andra länder. Under 90-talet befanns dessutom många lärarhögskolor så dåliga att de lades ned (en korridorare gick på en av dem ett par år innan och var ganska kritisk) och undervisningen lades på näraliggande universitet. Som senare också fått kritik.

dvs det tar svinlång tid att förstöra en fungerande skola och det tar säkert lika lång tid att vända det, eller det hade såklart varit mycket bättre om det tog väldigt kort tid tycker jag som har barn i skolan...

En av de delar som försvunnit ur lärarutbildningen som fanns "förr" var nära ett år lång utbildning i hur man lär barn läsa. Om man får tro debattartiklar från lärare numera så handlar det mer om ett par veckors genomgång av en bukett olika metoder och ett -använd vilken du vill och känner för. (när det tydligen egentligen bara finns en metod som fungerar på 96% av barnen (övriga fungerar för tex mellan 70% av flickorna och 50% av pojkarna.) och det hade varit bättre om alla bara använt den istället för att specialpedagogen kanske tar till den om de övriga inte fungerar.)

(alltså läst ur Lärarnas tidningar i olika debattartiklar och en eller annan podcast från USA som har liknande problem med läsning och de populära metoderna.)

Så om någon har ett minne av att i skolan lära sig bokstäverna och hur de lät och öva skriva dem. Så är det inte längre så det ser ut i alla skolor. Det är bara några lärare som lär ut läsning så. Andra kanske har kort med hela ord och liknande.

 

[Rumpnissen]

Nej? Men om ett av problemen med skolan är lärarutbildningen (som får kritik av lärare bla), och denna är ett stridsämne inom akademien, så är det onekligen svårare att få till det. * Dvs det är ju såklart bättre med utbildade lärare än outbildade. Men det är ju ytterligare mer effektivt om de utbildade lärarna har fått utbildningen de behöver för att lära ut. Så det är inte så lätt att bara slänga pengar på det utan det behöver vara en viss urskiljning och metod i pengaslängandet.

*Som jag har förstått det kom nya idéer in i lärarhögskolorna på 70-80-talen, idéerna var som helt nya och moderna under 60-talet, (Myrdal i Sverige, i Australien fanns funderingar kring läsinlärning som inte fungerade osv) de var väldigt populära och moderna men inte speciellt beforskade. De slog igenom helt i skolan först under 90-talet och det tog säkert till runt 00 innan merparten av lärare utbildade under 60-70-talet minskat tillräckligt för att filosofierna skulle tagit över helt i klassrummen. Så såvitt jag förstått det forskades ingenting om egentlig inlärning i Sverige under 80-90-talen och det det är lite av en diskussion om hur inlärning egentligen fungerar som pågår främst genom forskning i andra länder. Under 90-talet befanns dessutom många lärarhögskolor så dåliga att de lades ned (en korridorare gick på en av dem ett par år innan och var ganska kritisk) och undervisningen lades på näraliggande universitet. Som senare också fått kritik.

dvs det tar svinlång tid att förstöra en fungerande skola och det tar säkert lika lång tid att vända det, eller det hade såklart varit mycket bättre om det tog väldigt kort tid tycker jag som har barn i skolan...

Så klart.

Jag menar bara att ex. öka andelen utbildade lärare, är en väldigt mycket mer lågt hängande frukt än att göra en konstig administrativ förändring med ett års ytterligare skolplikt.

Sen är det så klart jätteviktigt att säkra att lärarutbildningen bedrivs utifrån bästa möjliga kunskap. Jag ser bara inte att det finns någon motsättning. Snarare att det bara är ytterligare ett lager i kompetensfrågan som hade behövt satsas på för att öka skolresultaten. Samma många fler lager och perspektiv.

 

[animalasia]

Vår industri har historiskt sett, och även nu, dragit oerhört mycket nytta av att arbetarna har kunnat läsa tex instruktioner och våra fackförbund och arbetarrörelse och demokrati har dragit så stor nytta av det att det knappt kan sägas! Vi hade ju inte ens varit det Sverige vi är i dag utan rejält kunnig befolkning.

Tänk om gemene arbetare istället för att kunna läsa tidningen och skriva pamfletter hade varit tvungen att kunna en enda sak som visats.

Det känns nog inte rätt att gå till ett samhälle som vi i Sverige nära nog aldrig haft. Vi har ju haft en riktigt hygglig läskunnighet sedan 1700-talet.

Det är ju fullt möjligt att både lära sig läsa och ha sy och träslöjd och sommarlov och gå i förskola. Det gäller bara att hitta vad vi gjorde rätt när vi hade högst läskunnighet i världen och ändå hade den skolan.

Ja jag menade inte att man behöver gå från det ena diket till det andra. Självklart ska alla få möjligheten att lära sig läsa och även kunna ha ett kritisk perspektiv på information. Men tyvärr har en del elever stora problem med motivationen och jag tror inte att det går att lasta skolan för allt det.

 

[Badger]

Så klart.

Jag menar bara att ex. öka andelen utbildade lärare, är en väldigt mycket mer lågt hängande frukt än att göra en konstig administrativ förändring med ett års ytterligare skolplikt.

Sen är det så klart jätteviktigt att säkra att lärarutbildningen bedrivs utifrån bästa möjliga kunskap. Jag ser bara inte att det finns någon motsättning. Snarare att det bara är ytterligare ett lager i kompetensfrågan som hade behövt satsas på för att öka skolresultaten. Samma många fler lager och perspektiv.

Inte motsättning men komplikation dvs att det inte var "enkelt"

 

[animalasia]

Nej? Men om ett av problemen med skolan är lärarutbildningen (som får kritik av lärare bla), och denna är ett stridsämne inom akademien, så är det onekligen svårare att få till det. * Dvs det är ju såklart bättre med utbildade lärare än outbildade. Men det är ju ytterligare mer effektivt om de utbildade lärarna har fått utbildningen de behöver för att lära ut. Så det är inte så lätt att bara slänga pengar på det utan det behöver vara en viss urskiljning och metod i pengaslängandet.

*Som jag har förstått det kom nya idéer in i lärarhögskolorna på 70-80-talen, idéerna var som helt nya och moderna under 60-talet, (Myrdal i Sverige, i Australien fanns funderingar kring läsinlärning som inte fungerade osv) de var väldigt populära och moderna men inte speciellt beforskade. De slog igenom helt i skolan först under 90-talet och det tog säkert till runt 00 innan merparten av lärare utbildade under 60-70-talet minskat tillräckligt för att filosofierna skulle tagit över helt i klassrummen. Så såvitt jag förstått det forskades ingenting om egentlig inlärning i Sverige under 80-90-talen och det det är lite av en diskussion om hur inlärning egentligen fungerar som pågår främst genom forskning i andra länder. Under 90-talet befanns dessutom många lärarhögskolor så dåliga att de lades ned (en korridorare gick på en av dem ett par år innan och var ganska kritisk) och undervisningen lades på näraliggande universitet. Som senare också fått kritik.

dvs det tar svinlång tid att förstöra en fungerande skola och det tar säkert lika lång tid att vända det, eller det hade såklart varit mycket bättre om det tog väldigt kort tid tycker jag som har barn i skolan...

En av de delar som försvunnit ur lärarutbildningen som fanns "förr" var nära ett år lång utbildning i hur man lär barn läsa. Om man får tro debattartiklar från lärare numera så handlar det mer om ett par veckors genomgång av en bukett olika metoder och ett -använd vilken du vill och känner för. (när det tydligen egentligen bara finns en metod som fungerar på 96% av barnen (övriga fungerar för tex mellan 70% av flickorna och 50% av pojkarna.) och det hade varit bättre om alla bara använt den istället för att specialpedagogen kanske tar till den om de övriga inte fungerar.)

(alltså läst ur Lärarnas tidningar i olika debattartiklar och en eller annan podcast från USA som har liknande problem med läsning och de populära metoderna.)

Så om någon har ett minne av att i skolan lära sig bokstäverna och hur de lät och öva skriva dem. Så är det inte längre så det ser ut i alla skolor. Det är bara några lärare som lär ut läsning så. Andra kanske har kort med hela ord och liknande.

Jag tror att det är svårt att jämföra skolsystemet i USA och Sverige. I USA har man inte tanken att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och skolan ska ge hela befolkningen en bred kunskapsbas.

Sen tänker jag att begreppet inlärning står för ett föråldrat synsätt på hur människor lär och utvecklas. Det är kopplat till Behaviorismen där eleverna ses som tomma kärl som ska fyllas med korrekt kunskap. Idag präglas pedagogiken av ett sociokulturell perspektiv där elevernas erfarenheter och kunskaper är en viktig del. Kunskap genereras tillsammans med andra genom diskussioner om fakta, information osv.

Om man jämför Sverige och Finland så har lärare i Sverige varit mycket mer toppstyrda än i Finland. Politiker har genom revidering av läroplaner, lärarutbildning och bedömningsystem, styrt lärarnas pedagogik och didaktik vilket (tänker jag) urholkat lärarprofessionens status.

 

[Badger]

Jag tror att det är svårt att jämföra skolsystemet i USA och Sverige. I USA har man inte tanken att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och skolan ska ge hela befolkningen en bred kunskapsbas.

Sen tänker jag att begreppet inlärning står för ett föråldrat synsätt på hur människor lär och utvecklas. Det är kopplat till Behaviorismen där eleverna ses som tomma kärl som ska fyllas med korrekt kunskap. Idag präglas pedagogiken av ett sociokulturell perspektiv där elevernas erfarenheter och kunskaper är en viktig del. Kunskap genereras tillsammans med andra genom diskussioner om fakta, information osv.

Om man jämför Sverige och Finland så har lärare i Sverige varit mycket mer toppstyrda än i Finland. Politiker har genom revidering av läroplaner, lärarutbildning och bedömningsystem, styrt lärarnas pedagogik och didaktik vilket (tänker jag) urholkat lärarprofessionens status.

Ja jag har för mig att det är delvis det att diskussionen handlar om, att det sociokulturella perspektivet är på väg ut nu och att man inser att lärande ändå behöver ske på ett även mer traditionellt sätt för att fungera. (dvs det jag beskrev i andra ord ovan. Att det tomma kärlet blev omodernt på 60-talet och ersattes med ett sociokulturellt perspektiv, som nu delvis är på väg att revideras) Jag är ju inte pedagog utan det är mer av diskussionen i lärartidningarna då.

Jag jämförde inte skolsystem i USA och Sverige utan specifikt metoder för läsinlärning. Metoderna för läsinlärning och mode runt dem går internationellt. En populär metod i USA, som delvis verkar användas i Sverige, kommer från Australien till exempel.

Ja håller med om att det för lärarnas trivsel och känsla av kontroll över sitt arbete tycker jag också att den Finska modellen verkar vara bättre (Men Finland har tydligen på senare år tagit inspiration av Sverige när det gäller mycket i skolan så även de har fått sämre resultat på sistone tydligen).

 

[animalasia]

Ja jag har för mig att det är delvis det att diskussionen handlar om, att det sociokulturella perspektivet är på väg ut nu och att man inser att lärande ändå behöver ske på ett även mer traditionellt sätt för att fungera. (dvs det jag beskrev i andra ord ovan. Att det tomma kärlet blev omodernt på 60-talet och ersattes med ett sociokulturellt perspektiv, som nu delvis är på väg att revideras) Jag är ju inte pedagog utan det är mer av diskussionen i lärartidningarna då.

Jag jämförde inte skolsystem i USA och Sverige utan specifikt metoder för läsinlärning. Metoderna för läsinlärning och mode runt dem går internationellt. En populär metod i USA, som delvis verkar användas i Sverige, kommer från Australien till exempel.

Ja håller med om att det för lärarnas trivsel och känsla av kontroll över sitt arbete tycker jag också att den Finska modellen verkar vara bättre (Men Finland har tydligen på senare år tagit inspiration av Sverige när det gäller mycket i skolan så även de har fått sämre resultat på sistone tydligen).

Ja det är intressant att följa diskussionerna. En annan sak som förändrats från ”förr” är ju det fria skolvalet. Innan var man tvungen att välja närmast skola och det fanns en pedagogisk tanke med det. Dels att få vänner i sin närhet men också att variationen mellan elever skulle bidra till ett ökat lärande. Sen kom någon på att ifall de smarta eleverna gick i skola med andra smarta så skulle deras lärande bli helt fantastiskt. Där har det ju visat sig att resultatet blev helt omvänt. Resultaten har sänkts både hos elever med höga betyg och lägre betyg.

Den pedagogiska tanken är att asymmetrin i klassen är viktigt. De som har hög kunskap stöttar de som behöver och blir på det sättet ännu kunnigare inom ämnet. Det finns teorier om lärande som bygger på samma principer tex praktikgemenskaper. Jag tänker att Buke skulle kunna klassas som en plats för praktikgemenskaper. Alla har olika kunskaper och är olika aktiva men det bidrar till ett lärande för många.