11-årig katt med misstänkt diskbråck

[DeCloe]

I förmiddags märkte jag att min 11-åriga katt släpade vänster bakben efter sig. Han har för övrigt inte ont och vill väldigt gärna gosa och gå ut (vilket han givetvis inte får nu). Åkte in akut med honom. Veterinären gjorde en snabb neurologisk undersökning av honom. Som jag redan konstaterat hemma så klarade han inte reflextest på vänster bakben och viker inte tillbaka sin tass utan låter den släpa i backen.

De gjorde röntgen, kom tillbaka och sa att de starkt misstänker diskbråck. De skickade med gabapentin hem och sa åt mig att ge honom 24 timmar på gabapentin och att deras råd är att låta honom somna om han inte visat stor förbättring imorgon.

Han har aptit och är sig själv i övrigt så har lite svårt att köpa det. Självklart ska han inte lida men jag ställer mig skeptisk till att ge honom bara 24 timmar. Har fått recept på mer gabapentin till honom om han blivit bättre imorgon.

Är helt rådvill. Jag vill inte avliva honom ifall det finns en rimlig chans att han blir bättre. Samtidigt så har han genomgått tre stora operationer i sitt liv (urinsten, penisamputation och operation efter bråck i bukväggen) och när han blev 10 år bestämde vi oss för att han ska slippa fler stora operationer.

Är jag självisk? Han maskerar smärtan väldigt bra om han faktiskt har ont (är medveten om att ifall det är ett brustet bråck så kan känselbortfall göra att han inte känner något), vi får klämma och känna överallt utan att han reagerar.

Någon annan som haft en (äldre) katt med diskbråck som repat sig? Finns det andra diagnoser som kan ge ungefär samma symptom som diskbråck?

 

[Sol]

Har det gjorts en DT? Kan operation vara ett alternativ? Fick han bara gabapentin eller fick han även NSAID?

11 år är ju ingen ålder för en katt så det känns lite krasst att rekommendera avlivning om inte gabapentin fungerar.

 

[Malibu_Stacy]

Har det gjorts en DT? Kan operation vara ett alternativ? Fick han bara gabapentin eller fick han även NSAID?

11 år är ju ingen ålder för en katt så det känns lite krasst att rekommendera avlivning om inte gabapentin fungerar.

Ja speciellt när det tar några dagar för Gabapentinet att komma upp i full smärtlindrande effekt.

 

[DeCloe]

Tack för era svar Jag hoppar in lite sent i tråden nu för att jag hanterat sorgen efter honom (knappt hanterbar sorg). Vi gav honom tid men han hade även förlorat kontroll över tarm och blåsa. Han kunde alltså inte längre gå på toa själv. Jag ringde tillbaka till veterinären för att rådgöra. Han hade gått igenom tre stora operationer redan i sitt liv. En för urinsten, en penisamputation och för ett bråck i bukväggen efter de två första operationerna.

Vi åkte in med honom för att kolla hur blåsan kändes och den var överfull. Där och då tog vi beslutet att låta honom somna in eftersom de menade på att enda alternativet var akut operation.

Jag går igenom beslutet i huvudet nu hela tiden. Borde vi opererat ändå? Borde vi låtit dem tömma blåsan och gett honom ett dygn till? Vi är förkrossade. Den här katten var otroligt speciell för oss. Han var otroligt social och pratglad. Han var alltid alltid med oss. Eventuellt ett beslut jag kommer ångra för resten av mitt liv...

 

[DeCloe]

Har det gjorts en DT? Kan operation vara ett alternativ? Fick han bara gabapentin eller fick han även NSAID?

11 år är ju ingen ålder för en katt så det känns lite krasst att rekommendera avlivning om inte gabapentin fungerar.

Han fick metacam också.

 

[Malibu_Stacy]

Tack för era svar Jag hoppar in lite sent i tråden nu för att jag hanterat sorgen efter honom (knappt hanterbar sorg). Vi gav honom tid men han hade även förlorat kontroll över tarm och blåsa. Han kunde alltså inte längre gå på toa själv. Jag ringde tillbaka till veterinären för att rådgöra. Han hade gått igenom tre stora operationer redan i sitt liv. En för urinsten, en penisamputation och för ett bråck i bukväggen efter de två första operationerna.

Vi åkte in med honom för att kolla hur blåsan kändes och den var överfull. Där och då tog vi beslutet att låta honom somna in eftersom de menade på att enda alternativet var akut operation.

Jag går igenom beslutet i huvudet nu hela tiden. Borde vi opererat ändå? Borde vi låtit dem tömma blåsan och gett honom ett dygn till? Vi är förkrossade. Den här katten var otroligt speciell för oss. Han var otroligt social och pratglad. Han var alltid alltid med oss. Eventuellt ett beslut jag kommer ångra för resten av mitt liv...

Jag beklagar verkligen er sorg. Det är oerhört tufft särskilt när det kommer så plötsligt. Att genomgå en ryggoperation och sedan all rehab efteråt där han inte får röra sig ordentligt under 8-12 veckor efteråt och inte heller kan garanteras full återhämtning, det är tufft och verkligen inget som alla katter orkar med. Jag tycker ni gjorde det rätta.

 

[DeCloe]

Jag beklagar verkligen er sorg. Det är oerhört tufft särskilt när det kommer så plötsligt. Att genomgå en ryggoperation och sedan all rehab efteråt där han inte får röra sig ordentligt under 8-12 veckor efteråt och inte heller kan garanteras full återhämtning, det är tufft och verkligen inget som alla katter orkar med. Jag tycker ni gjorde det rätta.

Tack Ja, hur man än gör när det är dags för dem att somna så antar jag att man kommer ifrågasätta sig själv om man verkligen gjorde rätt val.

Hade vi valt att operera och det hade blivit uppenbart väldigt jobbigt för honom så hade vi förmodligen ångrat det med Jag försöker fokusera på att han inte hade ett långsamt och plågsamt sjukdomsförlopp utan att han faktiskt hade livslust även sin sista dag i livet.