Z
Zaskia
Sitter på en ganska otrevlig häst ibland som verkar ha blivit mer och mer korädd allteftersom han blivit äldre... suck. Är det ingen som kan försöka muntra upp mig lite och kanske föreslå en metod jag ännu inte provat?
Hästen i fråga är rädd på riktigt, jag känner hela kroppen spänna sig och jag kan höra och känna hjärtat slå i expressfart. Dock kan det vara blandat med en knippa jävulstyg eftersom han är lite lurig och alltid försöker ta komando över nya människor.
Just nu gäller metoden "försök undvika korna, men om du fått syn på dom måste du förbi". Tidigare har även "det är lika bra att du vänjer dig vid dom-metoden" tillämpats... men visade inte något resultat.
Om jag nu får syn på några kor (det är ju säsong nu igen) så brukar vi oftast komma ända fram till hagen innan hästen i fråga försöker vända, vilket oftast misslyckas de första fem gångerna, varpå han backar istället. Sådär håller vi på, nästa gång kommer vi inte riktigt lika nära hagen och sen blir det bara värre och värre. Jag har provat både "anfall är bästa försvar" dvs. försöka få honom att gå förbi hela alltet på en gång (vilket resulterar i att det antingen misslyckas eller att jag finner mig själv galopperandes i skrittempo förbi hagen) samt har också provat ta några steg i taget, stanna innan han vänder och vänta tills han har lugnat sig lite sedan några steg till, stanna innan han vänder och så vidare (detta brukar resultera i några bakslag men tillslut kommer vi förbi, återigen i galopp i skrittempo eller balanstrav). Jag har oftast inte tillgång till sällskap, men även om jag någon gång har det så försöker han vända ändå. Skillnaden är att det bara tar 3 minuter att övertala honom istället för 13.
Vad gör ni ryttare och hästägare till korädda hästar. Är det någon som har en mirakelkur som inte går ut på att släppa dom i hage bredvid kor eller något liknande, utan någonting genomförbart under ridturen? Glada tillrop välkommnas också...
Hästen i fråga är rädd på riktigt, jag känner hela kroppen spänna sig och jag kan höra och känna hjärtat slå i expressfart. Dock kan det vara blandat med en knippa jävulstyg eftersom han är lite lurig och alltid försöker ta komando över nya människor.
Just nu gäller metoden "försök undvika korna, men om du fått syn på dom måste du förbi". Tidigare har även "det är lika bra att du vänjer dig vid dom-metoden" tillämpats... men visade inte något resultat.
Om jag nu får syn på några kor (det är ju säsong nu igen) så brukar vi oftast komma ända fram till hagen innan hästen i fråga försöker vända, vilket oftast misslyckas de första fem gångerna, varpå han backar istället. Sådär håller vi på, nästa gång kommer vi inte riktigt lika nära hagen och sen blir det bara värre och värre. Jag har provat både "anfall är bästa försvar" dvs. försöka få honom att gå förbi hela alltet på en gång (vilket resulterar i att det antingen misslyckas eller att jag finner mig själv galopperandes i skrittempo förbi hagen) samt har också provat ta några steg i taget, stanna innan han vänder och vänta tills han har lugnat sig lite sedan några steg till, stanna innan han vänder och så vidare (detta brukar resultera i några bakslag men tillslut kommer vi förbi, återigen i galopp i skrittempo eller balanstrav). Jag har oftast inte tillgång till sällskap, men även om jag någon gång har det så försöker han vända ändå. Skillnaden är att det bara tar 3 minuter att övertala honom istället för 13.
Vad gör ni ryttare och hästägare till korädda hästar. Är det någon som har en mirakelkur som inte går ut på att släppa dom i hage bredvid kor eller något liknande, utan någonting genomförbart under ridturen? Glada tillrop välkommnas också...