Är jag förstörd?

[Filit]

TW: sexuella övergrepp

Gammal användare nytt nick.

När jag var 11 blev jag utsatt för övergrepp på nätet. En man som sa åt mig vad jag skulle göra. Hade ingen aning om att det var övergrepp då. Tänkte inte heller på det som det och "glömde" bort. Men jag tror det påverkade min sexualitet och relationer utan att jag märkte.

Nu är jag 25. Jag kan inte sluta tänka på det. För det kommer upp i huvudet så fort jag gör något/ser något sexuellt. Och jag tror att jag inte kommer kunna ha sex igen eller nåt sånt utan att det kommer in i huvudet. Och jag har nästan blivit som besatt av det. Läser om det på internet och har också gått in på chattar och ser hur många såna gubbar det finns där. Pratat med dom. Kan inte stoppa det, vet inte om det är nån konstig nyfikenhet eller om jag bara vill förstöra mer för mig själv.

När jag läser om hur man ska komma över övergrepp så är det massor om flashbacks och ångest och sånt. Jag vet inte om jag har det. Jag vet inte om jag liksom är traumatiserad på det sättet. Jag mår inte dåligt av det. Men jag tänker att jag aldrig kan ha sex och aldrig kan se nakna män utan att tänka på det. Jag vill bara att det ska försvinna men det gör inte det såklart. Så gör jag det värre med chattarna och att inte bara kunna släppa det.

Vill inte gå till nån psykolog eller sånt. Skäms inte för att någon gjorde så men skäms för att jag inte mår tillräckligt dåligt och att jag går in på chattar och sånt fortfarande. Men kan inte sluta. Kanske om det varit nån som jag vet förstår men jag tror inte det finns där det står på dörren liksom "förstår förstörda tjejer". Och så är det så att jag är lesbisk egentligen men jag tänker att dom kommer säga att det är för att jag blev utsatt. Och tänk om det är det? Men varför går jag då och chattar med gubbar fortfarande??

Vad är det för fel på mig att jag inte bara kan låta det va och glömma?

 

[lilstar]

Du behöver inte må tillräckligt dåligt för att söka hjälp. Det du utsattes för påverkar ditt liv negativt och du klarar inte ut att lösa det själv. Det räcker. Terapi är en vägledning för att hitta sätt att må och fungera bättre.

 

[Filit]

Du behöver inte må tillräckligt dåligt för att söka hjälp. Det du utsattes för påverkar ditt liv negativt och du klarar inte ut att lösa det själv. Det räcker. Terapi är en vägledning för att hitta sätt att må och fungera bättre.

Men det enda jag hittar som är för övergrepp är för våldtäkt och då är mitt inte tillräckligt dåligt. Och jag vill inte gå i vanlig terapi för jag vet inte om de kommer förstå.

 

[em-pirre]

Kontakta psykolog, och så tar ni det därifrån

Men det enda jag hittar som är för övergrepp är för våldtäkt och då är mitt inte tillräckligt dåligt. Och jag vill inte gå i vanlig terapi för jag vet inte om de kommer förstå.

 

[Filit]

Kontakta psykolog, och så tar ni det därifrån

Men jag vill inte. Vill inte berätta för nån vem som helst som jag inte känner.

 

[animalasia]

Kan du inte ge det en chans och se? Kanske upptäcker du att terapi är bra för dig eller så upptäcker du motsatsen. Eftersom du beskriver att det upptar mycket av din tid och bidrar med ångest så kan det vara värt ett försök.

 

[Rosett]

Det finns flera organisationer där du kan söka stöd. Du har säkert redan googlat men jag googlade ”stödorganisation sexuella övergrepp” och fick upp rätt många.
Det kanske är lättare att börja kontakta en sån? Man brukar kunna vara anonym om man vill.
Tänkte eftersom du inte vill söka hjälp hos vården.

 

[Filit]

Kan du inte ge det en chans och se? Kanske upptäcker du att terapi är bra för dig eller så upptäcker du motsatsen. Eftersom du beskriver att det upptar mycket av din tid och bidrar med ångest så kan det vara värt ett försök.

Om jag visste att terapeuten förstår sånt från början. Och inte kommer säga att jag inte är lesbisk eller att jag bara måste sluta gå in på chattarna.

 

[Filit]

Det finns flera organisationer där du kan söka stöd. Du har säkert redan googlat men jag googlade ”stödorganisation sexuella övergrepp” och fick upp rätt många.
Det kanske är lättare att börja kontakta en sån? Man brukar kunna vara anonym om man vill.
Tänkte eftersom du inte vill söka hjälp hos vården.

Jag hittar bara sånt som är telefon i 20 minuter eller chatt. Det hjälper ju inget.

 

[em-pirre]

Om jag visste att terapeuten förstår sånt från början. Och inte kommer säga att jag inte är lesbisk eller att jag bara måste sluta gå in på chattarna.

Alltså en psykolog jobb är ju inte att säga åt dig vad du ska och inte ska göra. Det är inte så det funkar.

Du verkar inte riktigt vara bekant med hur det fungerar, så ge det en chans helt enkelt. Du kan ju maila en psykolog först och berätta lite kort och fråga.

 

[Filit]

Alltså en psykolog jobb är ju inte att säga åt dig vad du ska och inte ska göra. Det är inte så det funkar.

Du verkar inte riktigt vara bekant med hur det fungerar, så ge det en chans helt enkelt. Du kan ju maila en psykolog först och berätta lite kort och fråga.

Men psykologer tycker också saker om hur människor är. Hur vet jag att dom tycker som mig? Alltså att dom inte tycker jag har fel om mig själv

 

[animalasia]

Om jag visste att terapeuten förstår sånt från början. Och inte kommer säga att jag inte är lesbisk eller att jag bara måste sluta gå in på chattarna.

Jag har svårt för att tro att du kommer bli bemött så, och du väljer ju vad du vill dela med dig för information. Ta det lite pö om pö om du känner ett förtroende.

 

[nullo-modo]

Men psykologer tycker också saker om hur människor är. Hur vet jag att dom tycker som mig? Alltså att dom inte tycker jag har fel om mig själv

Deras jobb är inte att komma med tyckande om dig i sin yrkesutövning.

Man behöver inte ha en viss nivå av hur dåligt en mår för att gå till psykolog. Är det något som får dig att må dåligt och/ eller hindra dig i livet så är det tillräckligt, behöver inte ens vara något som utlöst att någon känner så.

 

[Shaggy]

Men psykologer tycker också saker om hur människor är. Hur vet jag att dom tycker som mig? Alltså att dom inte tycker jag har fel om mig själv

Spelar det någon som helst roll? Det är ju en av fördelarna med en psykolog. Det är inte en människa du någonsin behöver möta igen när ni slutat träffas. Det finns även några andra fördelar, en bra psykolog är professionell och lägger inte in sina egna åsikter i sitt jobb och så har garanterat människan redan hört det mesta.
Det är ingen tävling i vem som mår sämst. I det läget hade det bara varit EN enda människa på den här planeten som var värd hjälp (och det hade gått åt oändliga resurser för att avgöra vem denne enda människa är).
Utifrån hur du skriver så skaver det här rejält så jo jag tycker definitivt att du ska söka hjälp.

 

[Filit]

Deras jobb är inte att komma med tyckande om dig i sin yrkesutövning.

Man behöver inte ha en viss nivå av hur dåligt en mår för att gå till psykolog. Är det något som får dig att må dåligt och/ eller hindra dig i livet så är det tillräckligt, behöver inte ens vara något som utlöst att någon känner så.

Spelar det någon som helst roll? Det är ju en av fördelarna med en psykolog. Det är inte en människa du någonsin behöver möta igen när ni slutat träffas. Det finns även några andra fördelar, en bra psykolog är professionell och lägger inte in sina egna åsikter i sitt jobb och så har garanterat människan redan hört det mesta.
Det är ingen tävling i vem som mår sämst. I det läget hade det bara varit EN enda människa på den här planeten som var värd hjälp (och det hade gått åt oändliga resurser för att avgöra vem denne enda människa är).
Utifrån hur du skriver så skaver det här rejält så jo jag tycker definitivt att du ska söka hjälp.

Jag är rädd ändå. Alltså för att dom ska tycka. Jag tycker ändå folk säger mest hela tiden att deras terapeuter tycker saker om dom och vad dom ska göra. Och jag kan ju inte veta om dom är bra eller inte innan. Om dom förstår sånt här. För det är inte som vanliga problem känns det som. Om jag mått dåligt för jobbet eller skolan eller om min mamma var elak eller nåt sånt så hade det varit enkelt.

 

[Filit]

Eller om jag bara mådde dåligt av det utan att fortsätta hålla på med det som jag gör.

 

[Bulldoozer]

Fast du kan ju träffa psykolog och måste inte outa allt på en gång utan ta lite i taget. Känner du inget förtroende för personen så provar du en annan.

Även om du upplever att du inte "lider" så har din upplevelse uppenbarligen gett dig men. Som jag läser det är du idag inne i ett negativt mönster och att ta hjälp för att bryta det skulle ju göra att du förhoppningsvis mår bättre.

Överlag tror jag inte psykologer "tycker" så mycket saker (hoppas jag) utan försöker få folk att bearbeta sina trauman, hjälpa dom med nycklar till hur de ska bryta negativa mönster och ge andra infallsvinklar när det behövs. Sen att folk säger att psykologen säger eller tycker så och så är förhoppningsvis en förenkling istället för att beskriva i detalj exakt hur samtalet gått och vad man gemensamt kommit fram till för strategier med hjälp av sin teurapet/psykolog.

 

[Bulldoozer]

Nu är jag inte jätteinsatt men KBT skulle kanske vara nåt om du upplever att problemet är ditt mönster idag och få hjälp med att bryta det. Med förbehåll för att jag inte har superkoll på olika behandlingsformer. Så kan du nysta i det längre bak senare (eller inte alls) om det inget du vill jobba med i dagsläget.

 

[Filit]

Fast du kan ju träffa psykolog och måste inte outa allt på en gång utan ta lite i taget. Känner du inget förtroende för personen så provar du en annan.

Även om du upplever att du inte "lider" så har din upplevelse uppenbarligen gett dig men. Som jag läser det är du idag inne i ett negativt mönster och att ta hjälp för att bryta det skulle ju göra att du förhoppningsvis mår bättre.

Överlag tror jag inte psykologer "tycker" så mycket saker (hoppas jag) utan försöker få folk att bearbeta sina trauman, hjälpa dom med nycklar till hur de ska bryta negativa mönster och ge andra infallsvinklar när det behövs. Sen att folk säger att psykologen säger eller tycker så och så är förhoppningsvis en förenkling istället för att beskriva i detalj exakt hur samtalet gått och vad man gemensamt kommit fram till för strategier med hjälp av sin teurapet/psykolog.

Nu är jag inte jätteinsatt men KBT skulle kanske vara nåt om du upplever att problemet är ditt mönster idag och få hjälp med att bryta det. Med förbehåll för att jag inte har superkoll på olika behandlingsformer. Så kan du nysta i det längre bak senare (eller inte alls) om det inget du vill jobba med i dagsläget.

Ja det är det jag vill. Bara sluta hålla på och älta och dra upp det och läsa om det osvosv. Bara stoppa mig liksom! Men allt jag läser är bara om hur dåligt folk mår av övergrepp och hur det ger men för livet och som sagt sånt om att det gjort mig lesbisk eller att man aldrig kan ha sex igen normalt. Och då känner jag bara att terapi spelar ingen roll om det bara ska handla om hur allt sånt förstört mig.

 

[Filit]

Obsobs tycker inte det är förstört att vara lesbisk!! Men när jag läser om det så är det typ så det står. Så är rädd att terapeuten ska tycka samma.