Annonsera mera hundar 2

[Nota]

Alltså det här ligger så oerhört långt ifrån hur jag själv fungerar och känner för mina djur att jag inte kan fatta hur den här hundägaren tänker:
Visa bifogad fil 184832

Kanske för att jag själv har en "gammal" hund (han blev 14 i år men är superpigg och fin) , och börjar känna panik över att åldern kommer komma ikapp honom så småningom och jag vara vill ha mer tid kvar med honom, så fattar jag inte hur man kan vilja göra sig av med en äldre hund?!

Jag fattar ännu mindre vad man ska köpa en gammal hund för? Vad ska man med den till?

 

[Ponylove]

Jag fattar ännu mindre vad man ska köpa en gammal hund för? Vad ska man med den till?

Och jag tycker det verkar jättejobbigt att ha en valp jag vill bara ha äldre/vuxna hundar. De har hitintills dessutom fungerat väldigt bra ihop i flock. Mina är dock rena sällskapshundar, det är såklart jätteskillnad om man ska träna/tävla sin hund. Eller har hund av raser som inte blir så gamla.

Men nä, jag skulle aldrig själv omplacera en egen äldre hund annat än möjligen till närmaste familjen. speciellt inte av en ras där förväntad livslängd redan uppnåtts.

 

[Nota]

Och jag tycker det verkar jättejobbigt att ha en valp jag vill bara ha äldre/vuxna hundar. De har hitintills dessutom fungerat väldigt bra ihop i flock. Mina är dock rena sällskapshundar, det är såklart jätteskillnad om man ska träna/tävla sin hund. Eller har hund av raser som inte blir så gamla.

Men nä, jag skulle aldrig själv omplacera en egen äldre hund annat än möjligen till närmaste familjen. speciellt inte av en ras där förväntad livslängd redan uppnåtts.

Omplaceringar är ju en helt annan sak än att köpa en gammal hund som kommer dö inom ett år eller två.

 

[Ponylove]

Omplaceringar är ju en helt annan sak än att köpa en gammal hund som kommer dö inom ett år eller två.

Ja absolut!

 

[Capybara]

Jag fattar ännu mindre vad man ska köpa en gammal hund för? Vad ska man med den till?

Äldre människor som vill ha hund kanske inte kan eller bör skaffa en valp. Då är det väl många gånger bra om de kan skaffa en senior hund istället. Jag önskar så att min pappa hade kunnat tänka sig en äldre hund av sällskapsras, både han och den skulle må så himla bra av det, men han är en sån som alltid bara haft jaktraser som han köpt som valp, och allt annat är otänkbart så då blir det bara ingen hund istället.

 

[Capybara]

Omplacering av tvåårig cane corso/amstaff. Kan inte vara ensam hemma, är mycket hundreaktiv, funkar inte med katter eller andra hundar, måste äta fyra gånger per dag. Känns ... lockande.

 

[Nota]

-Finns inga gränser för hur ansvarslösa människor är-

Fina Chino på 2 år söker nytt hem.

Obs ! Börjar bli akut då jag börjar jobba och han inte klarar av att vara själv ( finns dock lösning under en liten period ifall de inte går att lösa i tid )

Denna killen letar nytt hem då de tidigare hemmet inte visade sig vara rätt. Han kom tillbaka till oss och vi har gjort allt för att det ska funka men tyvärr så blir det svårt för oss.

Här är lite info kring honom:
Namn: Cappachino (Chino)
Ålder: 2 år och fyller år den 13 Oktober
Ras: Pappa är okänd, Mamma är bordercollie, Sibirien husky och laijka.
Info: Chippad, okastrerad och vaccinerad som valp.

Problematik: Han klarar inte av att vara själv, han får separationsångest, man kan inte lämna honom alls utan så fort man åker eller gåt ut utan honom så blir han stressad, han har lite svårt för nya människor men finns dom som han har kunnat träffa och bara älskar direkt medans andra människor kräver mer jobb och tålamod sen har du hans hjärta. Svårt att möta andra hundar och kan inte vara lös om det inte finns högt staket. Han är ingen nybörjar hund.

Vi har tränat hans självförtroende så han har börjat att bli stark i sig själv, han har börjat få lättare att släppa in folk till sin närhet, han har börjat vänja sig att man kan lämna han i ca 5 min själv åt gången då och då för att sakta kunna vänja honom vid att kunna vara själv lite ibland.

Den vi söker:

Boende : Ute på landet med fri tillgång till att springa i en trädgård med minimal smitningsrisk, han är ingen stads hund då han lätt blir stressad i hektisk miljö.

Ekonomi: Ska vara någon med god ekonomi som har råd att ha hund och som är beredd med vad som en kan komma, han har eventuellt en allergi som är under utredning, vilket kostar sin del.

Miljö: Gärna någon som har all tid som krävs för honom någon som kan ta med honom till sitt jobb eller som kan vara hemma eller där han är varje dag. Han älskar barn och går att ha i en familj om man har tiden som krävs, han klarar även andra hundar om det är små hundar, större hundar är lite svårare om det inte är tikar för då går det bra, andra djur går också bra.

Du som person: Ni bör ha tålamod och förstå innebörden att ta emot en hund som behöver tid och träning, de ska vara någon som förstår att hundar kan känna sina känslor och som ska kunna ge han ett sista välförtjänta hem och sen förstår jag att saker kan hända men man ska vara säker på att man kan ha kvar honom en längre tid utan att vara osäker på hur man känner kring att ha honom.

Krav är att träffa oss innan vi bestämmer något då det ska kännas rätt för både dig som funderar på att köpa honom och även för oss, självklart för Chino också. Sen får man ha honom på prov också innan man bestämmer sig men då ska kontrakt skrivas.

Mer om hans bakgrund tas privat för den som genuint känner sig intresserad av att ge honom en chans, man ska ha läst hela texten och förstå vad man ger sig in på innan man skriver.

 

[Lyan]

-Finns inga gränser för hur ansvarslösa människor är-

Fina Chino på 2 år söker nytt hem.

Obs ! Börjar bli akut då jag börjar jobba och han inte klarar av att vara själv ( finns dock lösning under en liten period ifall de inte går att lösa i tid )

Denna killen letar nytt hem då de tidigare hemmet inte visade sig vara rätt. Han kom tillbaka till oss och vi har gjort allt för att det ska funka men tyvärr så blir det svårt för oss.

Här är lite info kring honom:
Namn: Cappachino (Chino)
Ålder: 2 år och fyller år den 13 Oktober
Ras: Pappa är okänd, Mamma är bordercollie, Sibirien husky och laijka.
Info: Chippad, okastrerad och vaccinerad som valp.

Problematik: Han klarar inte av att vara själv, han får separationsångest, man kan inte lämna honom alls utan så fort man åker eller gåt ut utan honom så blir han stressad, han har lite svårt för nya människor men finns dom som han har kunnat träffa och bara älskar direkt medans andra människor kräver mer jobb och tålamod sen har du hans hjärta. Svårt att möta andra hundar och kan inte vara lös om det inte finns högt staket. Han är ingen nybörjar hund.

Vi har tränat hans självförtroende så han har börjat att bli stark i sig själv, han har börjat få lättare att släppa in folk till sin närhet, han har börjat vänja sig att man kan lämna han i ca 5 min själv åt gången då och då för att sakta kunna vänja honom vid att kunna vara själv lite ibland.

Den vi söker:

Boende : Ute på landet med fri tillgång till att springa i en trädgård med minimal smitningsrisk, han är ingen stads hund då han lätt blir stressad i hektisk miljö.

Ekonomi: Ska vara någon med god ekonomi som har råd att ha hund och som är beredd med vad som en kan komma, han har eventuellt en allergi som är under utredning, vilket kostar sin del.

Miljö: Gärna någon som har all tid som krävs för honom någon som kan ta med honom till sitt jobb eller som kan vara hemma eller där han är varje dag. Han älskar barn och går att ha i en familj om man har tiden som krävs, han klarar även andra hundar om det är små hundar, större hundar är lite svårare om det inte är tikar för då går det bra, andra djur går också bra.

Du som person: Ni bör ha tålamod och förstå innebörden att ta emot en hund som behöver tid och träning, de ska vara någon som förstår att hundar kan känna sina känslor och som ska kunna ge han ett sista välförtjänta hem och sen förstår jag att saker kan hända men man ska vara säker på att man kan ha kvar honom en längre tid utan att vara osäker på hur man känner kring att ha honom.

Krav är att träffa oss innan vi bestämmer något då det ska kännas rätt för både dig som funderar på att köpa honom och även för oss, självklart för Chino också. Sen får man ha honom på prov också innan man bestämmer sig men då ska kontrakt skrivas.

Mer om hans bakgrund tas privat för den som genuint känner sig intresserad av att ge honom en chans, man ska ha läst hela texten och förstå vad man ger sig in på innan man skriver.

Jag tycker faktiskt det låter som att de tar mer ansvar än väldigt många med tanke på att de tog tillbaka honom när det inte funkade i det nya hemmet, de är ärliga med hur han funkar, man får ha honom på prov och att kontrakt då skrivs för att båda parter ska veta vad som gäller. Sedan kan man väl diskutera hur smart det var att ta hem en sådan blandning från början, men så som annonsen är skriven så tycker jag att de verkar väldigt måna om honom

 

[Nota]

Jag tycker faktiskt det låter som att de tar mer ansvar än väldigt många med tanke på att de tog tillbaka honom när det inte funkade i det nya hemmet, de är ärliga med hur han funkar, man får ha honom på prov och att kontrakt då skrivs för att båda parter ska veta vad som gäller. Sedan kan man väl diskutera hur smart det var att ta hem en sådan blandning från början, men så som annonsen är skriven så tycker jag att de verkar väldigt måna om honom

tycker det är vansinne att dumpa över djur med problembeteenden och sjukdomdomar på andra människor.

 

[Lyan]

tycker det är vansinne att dumpa över djur med problembeteenden och sjukdomdomar på andra människor.

Du tycker att han ska avlivas med andra ord?

 

[Nota]

Du tycker att han ska avlivas med andra ord?

Jag tycker folk ska ta ansvar över dom hundar som skaffat och inte dumpa över hunden på andra för den fått allergier eller separationsångest.

 

[Lyan]

Jag tycker folk ska ta ansvar över dom hundar som skaffat och inte dumpa över hunden på andra för den fått allergier eller separationsångest.

Fast de kan ju inte behålla honom så vad sjutton ska de göra? Jag tycker att det är väldigt ansvarsfullt att inse att man inte kan ge sin hund det liv han mår bäst av och göra sitt bästa för att ge honom ett bra liv. Och även om det faktiskt skulle vara en ansvarslös idiot som försöker omplacera för att hen har fått ”allergi” eller någon annan ursäkt så är väl det mycket bättre att göra av med hunden (oavsett om det är omplacering eller avlivning) än att behålla den och ge både sig själv och hunden ett miserabelt liv

 

[Nota]

Fast de kan ju inte behålla honom så vad sjutton ska de göra? Jag tycker att det är väldigt ansvarsfullt att inse att man inte kan ge sin hund det liv han mår bäst av och göra sitt bästa för att ge honom ett bra liv. Och även om det faktiskt skulle vara en ansvarslös idiot som försöker omplacera för att hen har fått ”allergi” eller någon annan ursäkt så är väl det mycket bättre att göra av med hunden (oavsett om det är omplacering eller avlivning) än att behålla den och ge både sig själv och hunden ett miserabelt liv

Ja poängen är mer hur många som skaffar hundar sen omplacerar dom när dom behöver veterinärvård eller mer i vardagen.
Att omplacera en hund för den blir sjuk eller får separationsångest är äckligt!

Jag är inte emot omplacering överlag men av dessa skäl.

Slutdiskuterat med dig nu!

 

[Lyan]

Ja poängen är mer hur många som skaffar hundar sen omplacerar dom när dom behöver veterinärvård eller mer i vardagen.
Att omplacera en hund för den blir sjuk eller får separationsångest är äckligt!

Jag är inte emot omplacering överlag men av dessa skäl.

Slutdiskuterat med dig nu!

Aha! Att låta sin hund sitta hemma med dödsångest för att man inte kan lösa ständigt sällskap eller låta den gå sjuk för att man inte har råd med dagens veterinärkostnader är mycket mer ansvarsfullt än att omplacera. Tack! Jättebra att veta inför framtiden om någon skulle fråga mig om hjälp med omplacering så jag inte råkar hjälpa en hund att få ett bättre liv

 

[Mia_R]

Jag anser att det finns en gräns för hur många gånger man låter en problemhund omplaceras.

När jag fick varulven av uppfödaren lovade jag honom att aldrig lämna mig levande. Han var 1,5 år och jag var fjärde hemmet om jag räknade med uppfödaren. Ja, han var ingen lätt hund men jag trodde på honom.

Det tog väldigt lång tid för honom att komma över sina tidigare besvikelser och hårda hantering i första hemmet. Hade han blivit bättre av att även jag svikit och dumpat honom på någon annan? Knappast. Han var tuff, jag fick hålla koll på honom och sätta gränser mot omgivningen, framförallt de som trodde sig ha hundvana.

Jag höll mitt löfte till honom att aldrig lämna mig levande när han drog sina sista andetag sensommaren 2025, 12 år efter han kom till mig.

Aha! Att låta sin hund sitta hemma med dödsångest för att man inte kan lösa ständigt sällskap eller låta den gå sjuk för att man inte har råd med dagens veterinärkostnader är mycket mer ansvarsfullt än att omplacera. Tack! Jättebra att veta inför framtiden om någon skulle fråga mig om hjälp med omplacering så jag inte råkar hjälpa en hund att få ett bättre liv

Nej, om man har en problemhund som är svår att omplacera så tar man sitt ansvar och avlivar den istället.

 

[Lyan]

Jag anser att det finns en gräns för hur många gånger man låter en problemhund omplaceras.

När jag fick varulven av uppfödaren lovade jag honom att aldrig lämna mig levande. Han var 1,5 år och jag var fjärde hemmet om jag räknade med uppfödaren. Ja, han var ingen lätt hund men jag trodde på honom.

Det tog väldigt lång tid för honom att komma över sina tidigare besvikelser och hårda hantering i första hemmet. Hade han blivit bättre av att även jag svikit och dumpat honom på någon annan? Knappast. Han var tuff, jag fick hålla koll på honom och sätta gränser mot omgivningen, framförallt de som trodde sig ha hundvana.

Jag höll mitt löfte till honom att aldrig lämna mig levande när han drog sina sista andetag sensommaren 2025, 12 år efter han kom till mig.


Nej, om man har en problemhund som är svår att omplacera så tar man sitt ansvar och avlivar den istället.

Jag håller med om att avlivning i många fall är det lämpligaste, men nu diskuterade jag mest ansvarsfullhet. Om hunden i annonsen är i läget där avlivning är det mest lämpliga kan inte jag avgöra

 

[Lyan]

Jag har själv haft/har fem omplaceringar varav tre av dem hade blivit avlivade om jag inte kunnat ha dem kvar. De två andra hade jag inte tvekat att omplacera till ett nytt hem om det hade varit aktuellt. Jag har också omplacerat en hund när han var sju år som jag köpte som valp för det var det bästa alternativet för honom. Man får utgå från varje individ

 

[Nota]

Aha! Att låta sin hund sitta hemma med dödsångest för att man inte kan lösa ständigt sällskap eller låta den gå sjuk för att man inte har råd med dagens veterinärkostnader är mycket mer ansvarsfullt än att omplacera. Tack! Jättebra att veta inför framtiden om någon skulle fråga mig om hjälp med omplacering så jag inte råkar hjälpa en hund att få ett bättre liv

Skrev jag det?
Jag skriver att jag är trött på att se folk dumpa över hundar på andra för dom spontanköpt en hund och sen ångrar sig för att slippa träna aktivera eller gå till veterinären med hunden.
Förlåt men du läser ju bara så fel det kan bli.

Självklart ska hunden ha chans till ett nytt hem men hur många nya hem finns åt alla dessa rescues kamphundar och andra stora krävande raser som folk skaffar och sen tröttnar på?


Jag skiter fullständigt i om du ska omplacera och vad du ska omplacera för hund i framtiden det jag skriver om är här och nu och ett stort problem i hundvärlden.

Folk tar inte ansvar och behandlar djuren som leksaker.

 

[Nota]

Jag har själv haft/har fem omplaceringar varav tre av dem hade blivit avlivade om jag inte kunnat ha dem kvar. De två andra hade jag inte tvekat att omplacera till ett nytt hem om det hade varit aktuellt. Jag har också omplacerat en hund när han var sju år som jag köpte som valp för det var det bästa alternativet för honom. Man får utgå från varje individ

Och ja jag har också både köpt vuxna hundar och omplacerat hund men inte skulle jag omplacera en hund som behöver kostsam veterinärvård relativt akut.

Förstår du inte skillnaden på seriös omplacering och slit och släng?

 

[Nota]

Jag anser att det finns en gräns för hur många gånger man låter en problemhund omplaceras.

När jag fick varulven av uppfödaren lovade jag honom att aldrig lämna mig levande. Han var 1,5 år och jag var fjärde hemmet om jag räknade med uppfödaren. Ja, han var ingen lätt hund men jag trodde på honom.

Det tog väldigt lång tid för honom att komma över sina tidigare besvikelser och hårda hantering i första hemmet. Hade han blivit bättre av att även jag svikit och dumpat honom på någon annan? Knappast. Han var tuff, jag fick hålla koll på honom och sätta gränser mot omgivningen, framförallt de som trodde sig ha hundvana.

Jag höll mitt löfte till honom att aldrig lämna mig levande när han drog sina sista andetag sensommaren 2025, 12 år efter han kom till mig.


Nej, om man har en problemhund som är svår att omplacera så tar man sitt ansvar och avlivar den istället.

Ja jag förstår inte hur lyan läser mitt inlägg, jag är trött på att se slit och släng med allsköns rescues kamphundar och andra stora livliga blandraser som folk shoppar som det vore en mascara.