Är du en ”ridskoleunge”?

Bukefalos 30 år!

Hur ser din ridkarriär ut? :)

  • Jag började rida på ridskola och har aldrig ridit privat

    Röster: 5 3,5%
  • Jag började rida på ridskola och har sedan ridit privat

    Röster: 119 83,8%
  • Jag började rida privat men har sedan gått på ridskola

    Röster: 13 9,2%
  • Jag har aldrig ridit på ridskola utan bara ridit privat

    Röster: 5 3,5%
  • Jag rider inte överhuvudtaget

    Röster: 0 0,0%

  • Antal omröstningsdeltagare
    142
Jag började rida på en shettis min mamma hittade på en lapp på ica att den sökte medryttare när jag var 3 år gammal (jag hade tjatat sedan jag lärt mig prata). När jag var 7 år tog vi en annan shettis på foder och jagfick samtidigt börja på ridskola för att lära mig lite strukturerad ridning. Jag red på ridskola i 4 år totalt och slutade ungefär samtidigt som tävlingskarriären på min egen ponny tog fart. Men red ju alltid i grupper där folk var noterbart äldre än mig i och med att jag hade all mängdträning hemma i skogen på oskolade shettisar.
 
Jag började rida på ridskola när jag var 12. Mina första tävlingar skedde oxå på ridskolehästar i sk serietävlingar som anordnades på ridklubben.
 
Mamma och storasyster hade häst när jag var liten, så var med dem i stallet. Började på ridskola när jag var 7, och då hade jag ju med mig mycket hantering redan. Började sedan tillbringa mer tid i stallet, blev skötare och gick med i ungdomssektionens styrelse. Fick en foderponny när jag var 14 i ett år, men sen var det tillbaka till ridskolan, och gick ridgymnasie som var på samma ridskola. Tävlade både ponny och storhäst på ridskolan, både internt och externt, bland annat ponnyallsvenskan och liknande. Medryttarhästar kom inte förrän jag gick i gymnasiet, men hade inte behovet då jag ju tränade och tävlade ridskolehäst. Har bara haft en egen häst, och nu är jag tillbaka som medryttare igen, många år senare. Ridskolan har lärt mig enormt mycket vad gäller hästhantering, och teoretisk kunskap, men även mycket praktiskt som förberedelse för tävling och liknande. Den har format mig som hästmänniska.
 
Jag började på ridskola som femåring nen red då sporadiskt eftersom det var vid familjens sommarställe.
Fyra år senare började jag rida regelbundet på ridskola.

Förutom att lära mig grunderna i ridning, skötsel och hantering fick jag också upp ögonen för det här med härstamningar avel. På min ridskola hade vi flera hästar som var de väldigt nära släktingarna till mer framstående hästar.

Under gymnasiet red jag i privatstall samtidigt med ridskolan, men slutade som 18-åring och gjorde andra saker.

Började igen 14 år senare och då var det självklart att söka mig till en ridskola. Och efter ett par år köpte jag loss favorithästen från ridskolan. Det var 23 år sen, och även om hon inte är i livet längre, hon var född 1990, så har jag glädjen att ha kvar hennes yngsta dotter.
 
Jag började också på ridskola som 6 åring. Red där fram tills 12 års åldern. Medryttarhästar då, sen egen häst från 14 år och non stop tills idag, fyller snart 36. Haft 1-4 hästar samtidigt sen dess. Idag har jag två ponnysar som primärt är barnens. De går på ridskola också, men haft egna ponnys från 1-2 års ålder så inte uppvuxna på ridskola men startat med de nu vid äldre dar, de är 10 resp 11 år nu. 😊
 
Jag började rida på ridskola när jag var 6 år, red där tills jag var ca 15 år då jag fick en egen ponny. Jag är verkligen ”uppfostrad” på ridskola, hängde där varje dag och hade hela mitt sociala liv på ridskola. De hade ett väldigt bra skötarsystem, visserligen mycket jobb men vi fick mycket utbildning den vägen. Fick även rida en sköthäst från ridskolan extra ibland, och var skötare/medryttare på flera privathästar som stod uppstallade på ridskolan.

När jag fick min första egna hade jag den först uppstallad på ridskolan, men den trivdes inte riktigt där så då flyttade vi.

Har som vuxen även ridit några terminer (2 eller 3, minns inte riktigt) på ridskola när jag tog upp ridningen efter ett uppehåll. Var ett väldigt bra sätt att känna på det igen.
 
Började du rida, eller rider, på ridskola?
Eller har du aldrig varit ridskoleryttare?

Som alltid så lär det finnas nån specialare som inte har eget alternativ men då får man väl välja nåt man tycker passar :)

Formuleringarna blev ”ridskola”, tänkt som att man ridit ridskolehäst i grupp för ridlärare och ”privat”, tänkt som att man ridit privathäst (antingen egen, lånad eller hos nån kompis mot avgift).
Med privat menas inte att man ridit utan hjälp alldeles, troligen är få helt självlärda, men till skillnad mot ridskola kanske man red ensam och för tränare eller tvärtom helt outbildade medhjälpare?
Jag har ridit på ridskola, sedan också ridit privat på pappas häst runt 10+ år och nu rider jag bara på ridskola igen. Många i min grupp har varierat mellan att typ ägt häst, ridskola, ägt häst ridskola osv, och ngra att ta med egen häst/medishäst till ridlektionen.
 
Från allra första början red jag privat. En granne hade shetlandsponnyer som några andra lite äldre granntjejer var och skötte om. En av dem förbarmade sig över mig så jag fick följa med. Jag var tre år, hon var nog runt fjorton-femton, förstår ju inte idag att mina föräldrar vågade lägga över det ansvaret på en så ung person.

Sen började jag på ridskola när jag var sju år. Första ridskolan var ingen hit. Ingen av mina föräldrar kan något om hästar och det fanns ingen hjälp från någon i stallet så man förväntades sadla och så själv och jag var ju alldeles för liten för det var bara stora hästar på den ridskolan. Så vi bytte. Från 1997 till 2007 red jag sen på två olika ridskolor, men för samma ridlärare (hon bytte runt 2002 och då följde vi med henne).

Jag har dock aldrig riktigt kunnat vara i stallet på det sättet som många andra som hade nära. Vi hade fyra mil till ridskolan, så det var ju liksom den gången man hade sin ridlektion. Jag fick egen ponny när jag var elva, men fortsatte rida på ridskolan ändå. Framför allt blev det en jättechans när jag fick gå upp och rida stor häst med de vuxna när jag var fjorton. Det blev det bästa av två världar, egen ponny hemma och stor häst på ridskolan.

Men då var det lite annorlunda, för jag hade en häst som ingen annan ville rida så jag hade henne nästan som min. Jag red henne privat också, var med på hoppträningar och kunde få rida henne lite på loven också (gratis) eftersom ingen annan ville. Hon ägdes av en bekant till ridläraren så det var väl därför de aldrig sålde henne.

Vår ridskola och vår ridlärare var jättebra. Det fanns alltid äldre tjejer i stallet som hjälpte till att leda på nybörjarlektionerna och sådär. Vet att min kusin som är mycket yngre skulle börja på ridskola för några år sen men stalltjejerna var helt utdöda då och det fanns ingen hjälp alls att få så de slutade. Jättetrist, för det sållar ju tyvärr bort alla barn som inte har hästvana föräldrar.
 
Fick min första egna häst när jag var 5 år, en oinriden shettis 😅 Gick på ridskolan 1 kanske 2 terminer då men blev inget mer när shettisen var inriden helt och jag hade henne. Efter det har jag bara haft egna hästar.
 
Riktig ridskoleunge från 9 års ålder. Från 10 års ålder red jag även privat, utöver att jag hängde på ridskolan. Rider enbart privat (egen häst) sedan ca 16 års ålder.
 
Började på ridskola när jag var 7 år. Bodde på cykelavstånd till en stor ridskola och tillbringade all ledig tid där. Min lillasyster red också och vi hade merparten av våra kompisar på ridskolan. Det var våran fritidsgård. Vi red lektion en dag i veckan och genom att hjälpa till med allt möjligt fick vi extra ridning när vi blev lite äldre. Större delen av sommarloven var vi hos en släkting på landet som hade en liten ridskola. Där blev det hästar och ridning alla dagar. Mycket uteritter och barbackaridning. Där lärde vi oss att ramla av.
Efter gymnasiet jobbade jag ett halvår hos en som omskolade "gamla" gallophästar. Blev sen erbjuden jobb på Island. Det blev en liten kulturchock när det gällde både ridningen och hästhållning. Men jag fastnade snabbt för allt nytt och är kvar än i dag. Jobbar inte längre med hästar men har fortfarande hästar och rider ett par gånger i veckan och assisterar dottern, som har ett stort hästintresse.
 
Jag har velat rida sen jag var pytteliten men kunde inte börja på ridskola förrän jag var sexton år och tjänat ihop pengar själv till lektioner. Enda hästbakgrunden i familjen var att farfar som gammal hästkarl berättade historier och visade bilder. Sen har jag flutit fram och tillbaka mellan medryttarhästar och lektionsridning i olika former sen dess. Hade en paus på några år pga trasig kropp men nu är jag tillbaka :) Jag har aldrig haft egen häst och kommer nog inte att skaffa det ens när barnen flyttat hemifrån. Jag tycker det är alldeles för kul att rida nya hästar och komma på hur jag ska komma överens med dem
 
Jag har inte riktigt reflekterat så ingående över min start med ridning på det här sättet, jag har såklart varit medveten om att jag la väldigt mycket tid på hästar, men hur mycket.. Mina arma föräldrar som utöver att ge mig egen häst ändå fick skjutsa mig kors och tvärs i kommunen till olika stall för att mitt intresse var så högt 😆 Dom tyckte det var toppen att jag hade intresset, men ändå 😅

Jag är lantis och spenderade massor av tid med grannarnas hästar från ung ålder. Att vara med och sköta hästar var intresse nr 1 - jag började nog inte rida förrän jag var 8-9 år. Lärde mig, med viss guidning av ett syskon, rida på en av grannarnas häst, en jättebussig kallblodstravare. Började sedan på ridskola när jag var 11 och red samtidigt mycket olika ponnys/hästar privat (själv och för tränare).

Fick min första egna när jag var 12 men fortsatte rida andras ponnys/hästar (själv och för tränare) som innan, hjälpte till med inridning/ridträning av travhästar (ena grannens) där jag också jobbade som hästskötare, samtidigt som jag även red på ridskola i ett par år till där jag både red i vanlig grupp och hopp/dressyr-specialer.
Väldigt snabbt på ridskolan blev jag den man tilldelade ponnys som behövde ”ridas till”/utbildas vidare. Även vissa nyinköpta hästar red jag perioder innan de började gå i verksamhet, särskilt ridtavare eftersom jag hade stor vana av sånna.
Någonstans mitt i allt tog jag också ponnytrav-licens.

Slutade helt på ridskola när jag var kanske 14-15, tränade voltige där något/ett par år också. Sedan var det ”bara” min egna, foderhästar och några andras ponnys/hästar som gällde.
 
Väldigt intressant frågeställning och att ta del av andras svar.

De senaste året har det pratats en del om att ridning, framförallt på ridskola, är många elevers största prioritet och att det verkar bli något av ett ”problem” att många väljer att inte närvara på teorilektioner.

När jag gick på ridskola slutet av 90/början av 00 var teorilektionerna högt värderade av, ja faktiskt alla, i de olika grupper jag red (både i min egen ålder och de i ca 19-29 års åldern).

Många av mina kompisar var under flertal år skötare på olika ridskolehästar vilket mest bara innebar extra fokus på skötsel och omvårdnad av dessa. Det motiverades med andra ord framförallt av umgänget med hästarna, det var mycket få gratis ridtillfällen och det fanns inte heller förväntningar på detta.

Ni som tidigare ridit och fortfarande rider på ridskola eller har insyn tex som ridlärare;
Hur har det sett ut för er på ridskola under åren, har ni märkt skillnad i intresse av teori?
Och har ni märkt skillnad på innehållet i teorilektionerna, är det ganska samma, bättre eller sämre nu?

Har sett en del kritik mot att teorin från ridskolans håll ’nu för tiden’ inte längre är så givande/håller särskilt bra kvalitet. Men också gentemot elever som bara verkar ha intresse för att rida.

Vad tänker ni?
Det finns såklart stora individuella skillnader mellan såväl elever som ridskolor, men lite generellt sådär.
 
Ni som tidigare ridit och fortfarande rider på ridskola eller har insyn tex som ridlärare;
Hur har det sett ut för er på ridskola under åren, har ni märkt skillnad i intresse av teori?
Och har ni märkt skillnad på innehållet i teorilektionerna, är det ganska samma, bättre eller sämre nu?

Har sett en del kritik mot att teorin från ridskolans håll ’nu för tiden’ inte längre är så givande/håller särskilt bra kvalitet. Men också gentemot elever som bara verkar ha intresse för att rida.

Vad tänker ni?
Det finns såklart stora individuella skillnader mellan såväl elever som ridskolor, men lite generellt sådär.
När jag började på ridskolan -97 så red nybörjarna på lördagar. Då brukade vi rida först och sen hade man typ en halvtimme efter som man hade teori inne i stallet. Det var någon av privatryttarna som höll i det, det var liksom en klick kvinnor i mina föräldrars ålder (alltså jämngamla med mina föräldrar då, så de var väl i 35-40-årsåldern då) som hade sina hästar uppstallade på ridskolan och dessutom bodde där i olika konstellationer som också var involverade. Det tyckte jag fungerade bra.

Likadant så när vi blev lite större och började på den andra ridskolan (det var -02, så jag hade precis fyllt 13) så fick vi som var lite äldre hjälpa till på lördagarna och leda ponnyerna på nybörjarlektionerna, och då ingick det också teori efteråt på samma sätt som när jag själv var liten. Framför allt de som red i första gruppen för dagen och de som red i sista fick ju också i större utsträckning vara med och göra iordning ponnyerna inför och efter ridlektionen. Detta följde även med när man blev lite duktigare och red på vardagarna, för det var en liten ridskola så det var bara två lektioner/kväll. Lektion 1 red ponnyerna och då fick de som skulle rida ta hand om hästen både före och efter lektionen, och lektion 2 var vuxna med storhästarna och det var ju samma koncept där. Så skötseln ingick ganska mycket naturligt.

Min syrra red däremot på samma ridskola men efter att vår ridlärare gått i pension, så det var senare. Då hade de renodlade teoripass. Syrran tyckte inte det var speciellt kul, hon minns inte tiden innan vi hade hästar hemma så borsta och sånt hade hon inget större intresse för. Dels red hon väl mest för jag att gjorde det så intresset var väl inte skyhögt, och ville hon borsta en häst kunde hon göra det hemma varje dag, liksom. Intresset för den typen av teori var väl generellt ganska lågt i hennes grupp.
 
Jag började på ridskola -89 och vi hade teori var sjunde lektionstillfälle. Reflekterade nog aldrig riktigt över om det var kul eller inte, det ingick ju liksom 🤷‍♀️ Och jag och mina kompisar ville lära oss precis allt om hästar, så teorin fyllde ju sin funktion. Upplever nu när jag hör om kompisars barn som rider att de tycker teorin är tråkig, de vill bara rida.
 
Började rida när jag var 8 på ridskola, red kontinuerligt 1 gång i veckan på ridskola (3 olika) tills jag gick ut gymnasiet och lånade/skötte hästar vid sidan. Var designerad ’liten bråkig ponny ryttare” som äldre barn/tonåring då jag kunde rida shettis tom gymnasiet. Hade sedan travare som foderhäst tills jag började på universitetet två år senare. Red alltså aldrig några välutbildade ena privat utan små ponnyer eller travare som jag fick rida gratis.
Sen hade jag i princip uppehåll till jag var 38 och red en termin på ridskola för att fräscha upp kunskaperna igen innan jag började rida den större ponnyn vi köpt. Kändes rätt lätt tills jag började rida vår ponny, inte riktigt samma sak med en välartad ridskolehäst och ett otränat russ. För ja vi köpte en shettis till dottern och ett gotlandsruss till mig så är fortfarande fast i envisa små ponny träsket 🤣
Så drömmen om den egna hästen besannades vid 38års ålder och våra små tjockisar är perfekta 🥰 …och envisa som synden 😂

Gillar att fara ut i skogen, använda hästen på gården och kämpa mot en utveckling tillsammans med en häst man har nära relation till så tveksam på om jag skulle rida ridskola igen sålänge alternativet egen häst finns. Dottern rider dock fortfarande.
 
Jag började på ridskola i 7-årsåldern och red sporadiskt också på farmors grannes shettis. Helt på egen hand utan lärare eller vuxen. Gjorde något uppehåll från ridskolan i yngre tonåren men var snart tillbaka. Skaffade en fjording på foder i 19-årsåldern och köpte sedan en egen. Fick sälja pga ekonomin och gjorde ett längre uppehåll med ridningen och bildade familj istället. Hjälpte en svägerska med hennes häst ett tag och red lite på ridskola när barnen var små men gjorde sedan ett väldigt långt uppehåll (>17 år) innan jag återvände som ridskoletant. Skaffade egen häst efter några terminer. Har haft egen sedan dess, med ett kort uppehåll och har även periodvis fortsatt rida på ridskola.
 

Liknande trådar

  • Köpa ridskolehäst
  • Anställd som snackar skit.
  • Hitta medryttarhäst
  • Svar på alla frågor om ponnyn

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp