Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Fast det stämmer ju inte helt och fullt... De har visserligen fått en del mer resurser men de förväntas även att klara av en klass på 30 elever där 1/4 har särskilda behov, ofta med någon slags diagnos utan något extra stöd...
Fast i många delar förväntas ju föräldrarna lägga sig i även om vi inte vill. Min 10-åriga son t ex får drösvis med läxor som vi föräldrar förväntas kunna hjälpa till med. Det är ju enkelt är det handlar om t ex engelska men hans matte är helt olik den jag hade i gymnasiet och med det samt att vi som senast pluggat matte för 15 år sedan gör att det inte är särskilt lätt, eller kanske ens lämpligt för oss att försöka hjälpa barnen. Det har flera gånger lett till frustration och "vänta en stund så får mamma tänka till..." innan vi löst problemen.
Det enklaste vore ju om lärarna var lärare och vi föräldrar fick vara just föräldrar och inte både lärare och föräldrar.![]()
Det där sista du skriver är väldigt intressant. För många är nog skolan stället som tar hand om deras barn när de jobbar. Inte just en skola.
Och tänk vad skönt det hade varit för oss lärare om ALLA föräldrar hade lust att vara just det så att vi slapp vara det också...
Jag förväntar mig att mina barn ska få kvalitativ undervisning när de är i skolan. Leka med kompisar m.m. kan de göra på fritiden (och rasterna).
Jag får ofta höra att min son t ex gärna snackar på lektionerna (han och alla andra killar i princip) och när man då frågar vad läraren gör åt saken - kvarsittning eller annat "straff" så får man höra att de inte "får" straffa
Vad är det liksom? Barn är ju inte dummare än att de fattar att behöver de inte göra något "tråkigt" så gör de ju inte det. Det blir ju inga konsekvenser alls.
Delvis *kl*
Jag tycker att det stora problemet är att skolan inte är auktoritär längre. Barn/ungdomar har ingen som helst respekt för skolan eller lärarna. Allting är liksom på deras villkor. Vill de inte så behöver de inte. Fuck you liksom. Det är den attityden många har och som sagt, det blir ju inga som helst konsekvenser. Min son kom t ex hem efter första skoldagen i ettan och deklarerarade högt att läraren sagt att föräldrar minsann inte fick var adumma mot sina barn.
Ja, det är ju rätt i sig men för en sjuåring innebär ju "dum" bara att man t ex tycker att de ska gå och lägga sig kl. åtta eller att de inte får godis mitt i veckan... and there it started
De får bara veta vilka rättigheter de har men det verkar inte som att skyldigheterna tas upp alls (har de inga sådana?).
Att den stora konsekvensen blir att de som vuxna kommer få gå på fas tre eller flippa burgare på donken istället för att kanske vara civilingenjörer är inget de greppar i så pass ung ålder.
Det där resonemanget som många har tycker jag är helt bakvänt. För min erfarenhet som lärare är att de flesta elever fungerar mycket bättre i små grupper. Mindre tjafs och lättare att koncentrera sig. = Skolan lär knappast bli sämre med fler lärare och mindre grupper. Blir resultaten inte bättre är det fel på undervisningen.
Fast det stämmer ju inte helt och fullt... De har visserligen fått en del mer resurser men de förväntas även att klara av en klass på 30 elever där 1/4 har särskilda behov, ofta med någon slags diagnos utan något extra stöd...
Jo du, vad flera decenniers veteskaplig pedagogik lett till det är det vi ser resultatet av. Ämneskunskap och intresse för människor är det som gäller, ingen lärare jag haft som intresserat sig för pedagogik har varit bra, snarare regelmässigt katastrofala och samtliga riktigt bra lärare har varit mycket kunniga i sina ämnen.
kl.
Lärarna behöver befrias från administrativa uppgifter, få större frihet att utforma sin undervisning, få tillbaka sina lediga lov och skolmiljön behöver saneras. Det är huvudpunkterna, höjd lön vill väl alla ha men det är inte lönen som driver duktiga lärare till att välja yrket.