Är ni rädda för att bli brottsutsatta?

[Singoalla]

Jag går ofta genom Stockholms innerstad på både kvällar och nätter, både vardag och helg. Många gånger har jag varit på krogen och druckit några öl. Men jag är alltid uppmärksam på vad som händer runt mig och det skulle aldrig falla mig in att ha lurar med musik. '

Så här har jag gjort i över 30 år och har hittills inte kommit i någon situation som gjort mig rädd eller orolig.

Samma här. Här om veckan åkte jag dock tunnelbanan hem kl. 02 och blev ärligt talat ställd över hur stökigt det var. Men det var lönehelg, samt några enstaka aggressiva individer som stack ut. Det måste ha varit ren otur, annars tycker jag mest att det brukar vara fylla och rörigt men inte obehagligt på något vis. Bara bröliga människor på väg hem.

 

[Anders]

Jag hoppas att den här tråden inte ska bli triggande för någon. Jag har upptäckt att jag har Investigation Discovery och fastat i krim-maraton senaste dagarna. Hur rädda är ni att drabbas av brott, och skyddar ni er på något vis? Vilket eller vilka brott i så fall?

Situationen här i Skåne är extrem, de flesta gårdar här har varit utsatta för inbrott eller inbrottsförsök bara under de senaste åren. Vi hade innan vi satte upp kameror minst ett par inbrottsförsök varje år. Många polisanmäler inte längre om det inte behövs för försäkringen för det tjänar inget till. Det har även hänt otäcka rån där boende under pistolhot blivit bundna, det var iofs inte en gård utan en villa men precis härintill, och sen även inbrott nattetid när familjen legat och sovit under tiden huset gåtts igenom. Så jäkla trött på det, som en uttryckte det, åker man från gården vet man inte vad som är kvar när man kommer hem.

 

[Raderad medlem 6459]

Innerstan tycker jag aldrig är läskig att vistas i nattetid, packad eller ej.

 

[Singoalla]

Situationen här i Skåne är extrem, de flesta gårdar här har varit utsatta för inbrott eller inbrottsförsök bara under de senaste åren. Vi hade innan vi satte upp kameror minst ett par inbrottsförsök varje år. Många polisanmäler inte längre om det inte behövs för försäkringen för det tjänar inget till. Det har även hänt otäcka rån där boende under pistolhot blivit bundna, det var iofs inte en gård utan en villa men precis härintill, och sen även inbrott nattetid när familjen legat och sovit under tiden huset gåtts igenom. Så jäkla trött på det, som en uttryckte det, åker man från gården vet man inte vad som är kvar när man kommer hem.

Vad obehagligt

 

[Snubbelfot]

Där jag bor och tillbringar huvuddelen av min tid är sannolikheten att bli utsatt för våldsbrott i praktiken försumbar. Däremot är sannolikheten avsevärt större att bli utsatt för tillgreppsbrott, den bedömningen gör jag utifrån den faktiska brottsfrekvensen. Stölder ur sadelkammare, av maskiner och redskap, och inne i bostadshus är en högst reell risk ute på landet där jag bor. Därför väljer jag att minska den risken med rimliga medel. Att t ex sova med olåst dörr eller ha sadelkammaren olåst skulle ärligt talat kännas en aning världsfrånvänt och fatalistiskt för mig.

 

[Sporthorse]

Jag är rätt försiktig av mig och undviker att gå ensam inne i stan sena kvällar, där det är mycket skumt folk i klungor osv. Är inte rädd ute på landsbygden eller hemma.

 

[Migo]

Jag hoppas att den här tråden inte ska bli triggande för någon. Jag har upptäckt att jag har Investigation Discovery och fastat i krim-maraton senaste dagarna. Hur rädda är ni att drabbas av brott, och skyddar ni er på något vis? Vilket eller vilka brott i så fall?

På en politisk nivå - ja. Det fifflas med skattemedel, privatiseras och pågår nedrustning av vårt välfärdssystem.

På ett personligt plan, ja. Jag är rädd för konsekvenserna det kan få att stå upp emot nazister. Likaså är jag extremt försiktig med att umgås på tu man hand med främmande män.

Materiellt, inte alls.

 

[Singoalla]

Innerstan tycker jag aldrig är läskig att vistas i nattetid, packad eller ej.

Håller med. Däremot kan det vara förbaskat störigt med alla fulla människor när man själv är nykter och bara ska ta en kvällspromenad med hunden

 

[Snubbelfot]

Håller med. Däremot kan det vara förbaskat störigt med alla fulla människor när man själv är nykter och bara ska ta en kvällspromenad med hunden

För att bara inte tala om hur störigt det är med alla nyktra människor när man själv är ute och ölar...

 

[Millicent]

Skulle inte säga att jag medvetet går runt och är rädd (om jag inte kollat på något läskigt och fått hjärnspöken ) men det är klart att jag t.ex låser ytterdörren när jag går ut med hunden eller tar med mig mobilen när jag går ut på sena natt/kvällsturer av ren vana

Edit: Glömde nämna att jag däremot kan vara rädd för att vistas ensam med okända män, som @Migo nämnde

 

[Raderad medlem 6459]

Usch vad trist att höra att ni haft så allvarliga brott där du bor

Ja, det är verkligen skittrist rent ut sagt. Jag har alltid känt mig trygg här men på senare tid har jag fått lägga om mina vanor och vara mer försiktig. Vill helt enkelt inte riskera nåt.

Och ja ja ja, man ska inte "låta dem vinna" och man ska vara modig och cool och obekymrad men som sagt, jag vill inte få mina tänder utsparkade så jag håller mig undan. Ett överfall var typ kvart i tre på eftermiddagen en söndag. Känns ju stabilt .

 

[Singoalla]

Jag är rätt försiktig av mig och undviker att gå ensam inne i stan sena kvällar, där det är mycket skumt folk i klungor osv. Är inte rädd ute på landsbygden eller hemma.

Jag var aldrig rädd ute i vår stuga förr. Många vänner till mig har inte förstått sig på att jag vågat vara ensam i huset, men jag har alltid skrattat och undrat vem som skulle gömma sig i buskarna där. Nu har vi som sagt haft en inbrottsvåg, samt att jag fått vetskap om att det är en lite skum typ som bor ett kvarter bort. Så nu tänker jag på det mer, men det hindrar mig inte att åka dit. Sannolikt är det fler både inbrott och skummisar bara i mitt kvarter här i stan. Men det är väl känslan av att vara utsatt på ett annat sätt i ett hus. Här bor jag en våning upp och med säkerhetsdörr.

 

[Singoalla]

Ja, det är verkligen skittrist rent ut sagt. Jag har alltid känt mig trygg här men på senare tid har jag fått lägga om mina vanor och vara mer försiktig. Vill helt enkelt inte riskera nåt.

Och ja ja ja, man ska inte "låta dem vinna" och man ska vara modig och cool och obekymrad men som sagt, jag vill inte få mina tänder utsparkade så jag håller mig undan. Ett överfall var typ kvart i tre på eftermiddagen en söndag. Känns ju stabilt .

Jag ser ingen mening med att vara modig och cool i sånna här sammanhang. Det är ens eget liv och hälsa det handlar om, jag hade inte riskerat det för att "vinna" över någon.

Gällande terrorattentat tänker jag dock så, att jag inte låter rädslan vinna. Nu är jag visserligen inte rädd för det, men jag gick demonstrativt vägen längst Drottninggatan till jobbet veckan efter terrordådet. Men där handlar det ju också om att risken är så minimal att rädsla inte är rimligt i mina ögon.

 

[Tranan]

Nej, jag är inte rädd för brott.
Inte för terror, Inte för våld, inte för andra brott.
Jag är rädd för andra saker.

 

[Zoya]

Ja, dels för att få inbrott. Inbrotten har ökat med flera hundra procent i vår kommun den senaste tiden. Vår närmaste granne (typ 5 m bort) hade inbrott för någon vecka sedan. De var borta från lördag lunch till söndag lunch. Under den tiden länsades hela huset. Samma helg hade två andra hus på gatan inbrott. Vi har två stora hundar och det är väl min trygghet för närvarande. Inbrottstjuvar verkar lämna hus med hund ifred.

Är också rädd för mina barns skull. Att de ska bli rånade och misshandlade. Både vår ort och grannorten där barnen går i skolan har stora problem med ungdomsgäng som kommer från problemorterna i västerort och rånar andra ungdomar på både kläder och mobiler m.m. Dessa gäng rånar andra ungdmar mitt på ljusan dag och verkar inte bry sig om att andra ser heller.
Mina barn har fått strikta order om att hålla sig borta från samlingar av andra ungdomar och att helst inte gå själv. Skjutsar så ofta jag kan och hinner.

 

[escodobe]

Det enda jag ibland oroar mig för, är att bilen ska bli stulen. Jag borde nog köpa mig en rattkrycka. Jag får aldrig ändan ur vagnen tyvärr.
Det är nackdelen med att ha en så gammal bil att det går är stjäla typ. Men jag lever på hoppet att klientelet som fortfarande kan tjuvkoppla bilar är så gamla vid det här laget att risken stadigt minskar.

 

[Singoalla]

Ja, dels för att få inbrott. Inbrotten har ökat med flera hundra procent i vår kommun den senaste tiden. Vår närmaste granne (typ 5 m bort) hade inbrott för någon vecka sedan. De var borta från lördag lunch till söndag lunch. Under den tiden länsades hela huset. Samma helg hade två andra hus på gatan inbrott. Vi har två stora hundar och det är väl min trygghet för närvarande. Inbrottstjuvar verkar lämna hus med hund ifred.

Är också rädd för mina barns skull. Att de ska bli rånade och misshandlade. Både vår ort och grannorten där barnen går i skolan har stora problem med ungdomsgäng som kommer från problemorterna i västerort och rånar andra ungdomar på både kläder och mobiler m.m. Dessa gäng rånar andra ungdmar mitt på ljusan dag och verkar inte bry sig om att andra ser heller.
Mina barn har fått strikta order om att hålla sig borta från samlingar av andra ungdomar och att helst inte gå själv. Skjutsar så ofta jag kan och hinner.

 

[Red_Chili]

Alltså, ibland känns det som att jag "borde" vara rädd. Jag bor precis vid ett område som är känt för att vara allt annat än lugnt, polishelikoptern cirklar någon gång i veckan "bara för att hålla koll", de har efter nyår satt in fler poliser och andra som övervakar i centrum osv som något slags desperat hopp om att få ordning på allt elände.

Men så tänker jag att de allra flesta otrevligheter som händer sker mellan folk som redan känner varandra på något vis. Det är gängbråk, bråk kring droger, män som är våldsamma mot sina partners osv.

Jag är singel och extremt petig med vilka jag umgås med, av den enkla anledningen att jag mår bäst av relationer som ger energi istället för tar energi. Risken att någon av männen i min bekantskapskrets idag skulle göra minsta lilla dum grej mot mig är verkligen minimal.

Det jag gör som förebyggande saker är inget som på något vis blir besvärligt för mig. Jag låser ytterdörren varje gång jag går ut (praktiskt om inte annat för att det inte går att komma in i trapphuset utan nyckel. Låser jag dörren så vet jag att nyckeln är med och kan komma in igen ). Jag stänger dragkedjor på fickor och ryggsäck för att inte ficktjuvar ska få det allt för lätt. Jag går ytterst sällan med hörlurar ute och innan jag ska träffa nya personer så kollar jag upp dem lite på nätet.

 

[bumpo]

Jag funderar på hur jag ska formulera det här utan att låta som ett totalt vrak, för det är jag faktiskt inte. Jag är inte rädd för att bli utsatt för brott rent generellt. Ja, det finns en reell risk för inbrott och eventuellt tillgreppsbrott ja men inget sim faktiskt oroar mig i vardagen. Jag är inte heller rädd när jag vistas ute sena kvällar och nätter generellt sett. MEN jag är rädd för Kukaset, jag har alltid överfallslarm och försvarssprej på mig som är lätt att komma åt, jag har stenkoll på min omgivning och har alltid en väg ut. Jag anpassar hur jag rör mig ute, hur jag placerar mig i offentliga rum och i kollektivtrafiken osv osv. Så nej jag är inte rädd och ja jag är livrädd.

 

[Paddington]

inte rädd alls