Arbetsintervju - negativ egenskap?

[Red_Chili]

Justja! Jag kom på nu vad jag svarade senast på frågan. Jag svarade helt enkelt att jag tycker att det är en svår fråga och att det beror så mycket på situation osv men att på mitt senaste jobb så var det en nackdel i vissa situationer just att jag var väldigt petig och uppmärksam på detaljer, det tog för lång tid då där fokus var på att jobba snabbt.

Sedan brukar jag också berätta att jag jobbar jättedåligt(!) om jag blir för hungrig. Det är lätt att lösa genom att tex ha en frukt eller annat att äta om det blir sen lunch, men på en arbetsplats där man absolut inte kan gå ifrån och inte vet när lunchen blir av, då kan det bli problem.

 

[Honungshumlan]

När jag sökte nuvarande jobb så fick jag den frågan. Vid tillfället hade jag hunnit vara på några intervjuer och blivit lite varm i kläderna. Minns jag rätt så sa jag att jag egentligen är en blyg, eftertänksam person och inte är den som syns och hörs mest i en grupp. Men att jag i tidigare konstellationer upplevt att alla personligheter behövs för att få dynamiken rätt.
Fick reaktionen att jag inte alls verkade blyg och kontrade med att det är något som jag jobbat mycket med.
Jag gillar inte frågan heller, allt är inte så svart och vitt när det kommer till personliga egenskaper.

 

[em-pirre]

Jag är också väldigt ärlig, vilket jag tycker man ska vara. Att köra med nåt "höhö jag jobbar för mycket" har jag aldrig hört någon göra i verkligheten och skulle inte uppskatta ett sånt svar.

Så jag nämner en negativ egenskap så försöker jag hitta en positiv vinkel eller berätta om hur jag löser problemet i arbetslivet.

Typ: jag är extremt självkritisk och har svårt att göra fel, vilket tidigare har gjort att jag inte vågar be on hjälp eller prova nya saker. Nu då jag är medveten om det har jag lärt mig att jobba på det och ta hjälp av mina kollegor.

 

[IngelaH]

Det jag har tagit upp som "negativ" egenskap är att jag gärna säger ja om det krisar, ställer upp på det mesta och jobbar tills jag stupar och att jag därför ibland behöver bromsas. Att jag helt enkelt inte alltid inser min begränsning.

Men det är ju utifrån mig och min funktionsnedsättning, så det är ju svårt att sätta in i ett allmängiltigt perspektiv.

 

[Rosett]

Minns inte riktigt vad jag svarade på den frågan på min första och enda riktiga intervju. Tror jag sa att jag är envis, för det har jag fått höra hela min uppväxt.
Fast långt efter att jag slutat jobba fick jag npf-diagnoser: autism och ADD, och i autism ingår att man ofta är oflexibel vilket kan tolkas som envishet.
Så idag vet jag att jag inte är envis utan oflexibel.
Lite ot, kanske.

Men de verkade mest nöjda över att jag erkände en dålig egenskap.
Tror det låter bättre att vara envis än att vara oflexibel.

 

[Kakis]

Hmm.
Jag kan vara rätt bestämd av mig men har arbetat på att kunna se på saker utifrån andras perspektiv och utnyttja min starka empati på det sättet.
Låter det som ett bra svar?

Jag ställer frågan men vill inte fråga om en negativ egenskap utan jag frågar tex. Kan du berätta om ett tillfälle då du fått konstruktiv eller negativ feedback och hur hanterade du det. Så fundera över vilka sidor du vill förbättra på dig själv och hur, har du bett dina kollegor/chef om konstruktiv feedback. Med den typen av fråga vill jag veta, kan du ta åt dig konstruktiv feedback. Gör du något av den? Är du medveten om saker som andra ser men kanske du inte själv varit medveten om?

På ditt svaret du skrev ovan saknar jag exempel, när är du bestämd, i vilka situationer, hur ser du det ur andras perspektiv, hur kan de reagera, vad gör du för att visa empati? Det svaret du skrev ger mig som intervjuare inget kött på benen om vad du egentligen menar.

 

[Masqueradee]

När jag håller intervjuer försöker jag snarare ställa frågan "vad är din styrka" och "vad skulle du vilja utveckla" för då kan svaret bli "jag vill lära mig mer i program x för att arbeta smidigare" snarare än att man inte kan programmet alls. För svaret på frågan "vad är din svaghet?" säger egentligen inget mer än det, och jag vill ju egentligen veta om de reflekterat över något som skulle behöva bli bättre eller faktiskt något som personen tycker är roligt och vill lära sig mer om!

 

[Brie]

Jag frågar aldrig ”vad har du för negativa egenskaper” eller något i samma anda — och det var bra länge sen jag var på en intervju där jag själv fick frågan Men i mitt yrke och min roll idag så är det sällan den typen av intervjuer…

Men det är ju en intressant sak att fundera lite på, en lördag Jag skulle nog svara (förutsatt att jag intervjuades för liknande typ av arbete jag har idag) att jag jobbar dåligt inom strikta ramar, för jag behöver svängrum och kreativitet. Jag är inte intresserad av rollbeskrivningar. Jag har haft chefer som insett och uppskattat det, och det vore ju en dunderkrock att hamna på en arbetsplats som inte matchar det.

 

[Angel]

Jag satt med på intervju en gång när vi behövde rekrytera. Personen ifråga hade bra erfarenhet, svarade bra på frågor, välformulerad, verkade klockren... Tills hen fick frågan om negativ egenskap och valde efter betänketid att svara "nääää, jag tror faktiskt inte det, jag kan inte komma på en enda". HR frågade till och med på slutet om hen ville omvärdera sitt svar men hen höll fast vid sin felfrihet Vi blev inte kollegor.

Förvånansvärt ofta personer verkar tro att de är perfekta eller åtminstone tror att det är såna svar man vill ha. "Har du någon egenskap du vill eller tror du behöver utveckla? - Näää, jag är rätt bra på det mesta" är inte helt ovanligt. Speciellt vanligt bland yngre nyutexade, som definitivt borde ha lite kvar att lära i livet

 

[Asko]

Jag ställer frågan men vill inte fråga om en negativ egenskap utan jag frågar tex. Kan du berätta om ett tillfälle då du fått konstruktiv eller negativ feedback och hur hanterade du det. Så fundera över vilka sidor du vill förbättra på dig själv och hur, har du bett dina kollegor/chef om konstruktiv feedback. Med den typen av fråga vill jag veta, kan du ta åt dig konstruktiv feedback. Gör du något av den? Är du medveten om saker som andra ser men kanske du inte själv varit medveten om?

På ditt svaret du skrev ovan saknar jag exempel, när är du bestämd, i vilka situationer, hur ser du det ur andras perspektiv, hur kan de reagera, vad gör du för att visa empati? Det svaret du skrev ger mig som intervjuare inget kött på benen om vad du egentligen menar.

Hmm.
Jag skulle nog svara att jag kan vara bestämd på hur saker ska vara när jag börjar känna att jag kan något. Men innan det självständiga stadiet så frågar jag gärna en hel del för att vara säker och kan ifrågasätta för att veta varför man gör så, så när något ändras så brukar jag ändå ifrågasätta för att jag egentligen vet att jag/rutinerna inte behöver veta "bäst" och att andra kan ha bättre idéer. Jag har arbetat på att vara öppen för detta.

Detta vet jag inte om det är så smart att säga i en arbetsintervju men jag har lärt mig att det kan bero på personkemi. Jag kan vara lite känslig inför kritik men har arbetat på det och vet att det beror på hur den andra framför kritiken.
Men detta innebär ju också att jag är medveten och känslig inför hur andra kan uppfatta mina ord. Kroppsspråk och liknande spelar stor roll i kommunikationen.
Eller låter det som en för krävande anställd?

 

[Enya]

Hmm.
Jag skulle nog svara att jag kan vara bestämd på hur saker ska vara när jag börjar känna att jag kan något. Men innan det självständiga stadiet så frågar jag gärna en hel del för att vara säker och kan ifrågasätta för att veta varför man gör så, så när något ändras så brukar jag ändå ifrågasätta för att jag egentligen vet att jag/rutinerna inte behöver veta "bäst" och att andra kan ha bättre idéer. Jag har arbetat på att vara öppen för detta.

Detta vet jag inte om det är så smart att säga i en arbetsintervju men jag har lärt mig att det kan bero på personkemi. Jag kan vara lite känslig inför kritik men har arbetat på det och vet att det beror på hur den andra framför kritiken.
Men detta innebär ju också att jag är medveten och känslig inför hur andra kan uppfatta mina ord. Kroppsspråk och liknande spelar stor roll i kommunikationen.
Eller låter det som en för krävande anställd?

Det där är något jag skulle bli bättre på! Att framför kritik på rätt sätt till konflikträdda/personer som är känsliga för kritik. Märker jag av att de är det så säger jag inget och det blir till slut inte så kul att jobba med dem faktiskt. Jag vill ju inte såra dem och inte heller skapa dålig stämning men kan man inte ta kritik kvittar det ju hur man säger att någon har gjort fel, det tas ju som kritik ändå, så då är jag tyst för jag vet inte hur jag ska bära mig åt.

De som är som jag där jag kan säga "Du glömde X, det ska vara på detta viset " och personen bara säger "Ah, perfekt, jag tänker på det hädanefter" eller "Jag visste inte men vet nu " eller vad som och så går vi båda vidare med vårt liv liksom trivs jag bäst i hop med, just det där öppna att säga att man missat något eller liknande och sedan prata om annat känns så lätt och bra.

 

[Enya]

Förvånansvärt ofta personer verkar tro att de är perfekta eller åtminstone tror att det är såna svar man vill ha. "Har du någon egenskap du vill eller tror du behöver utveckla? - Näää, jag är rätt bra på det mesta" är inte helt ovanligt. Speciellt vanligt bland yngre nyutexade, som definitivt borde ha lite kvar att lära i livet

Det är ju himla märklig inställning till livet och kunskaper! Ingen är perfekt eller fullärd och alla har dåliga sidor och behöver lära sig mer om mycket. Så himla märkligt att tro annat.

 

[Kakis]

Hmm.
Jag skulle nog svara att jag kan vara bestämd på hur saker ska vara när jag börjar känna att jag kan något. Men innan det självständiga stadiet så frågar jag gärna en hel del för att vara säker och kan ifrågasätta för att veta varför man gör så, så när något ändras så brukar jag ändå ifrågasätta för att jag egentligen vet att jag/rutinerna inte behöver veta "bäst" och att andra kan ha bättre idéer. Jag har arbetat på att vara öppen för detta.

Detta vet jag inte om det är så smart att säga i en arbetsintervju men jag har lärt mig att det kan bero på personkemi. Jag kan vara lite känslig inför kritik men har arbetat på det och vet att det beror på hur den andra framför kritiken.
Men detta innebär ju också att jag är medveten och känslig inför hur andra kan uppfatta mina ord. Kroppsspråk och liknande spelar stor roll i kommunikationen.
Eller låter det som en för krävande anställd?

Jag har fortfarande svårt att förstå vad du menar i ditt första exempel. Har du någon konkret situation du kan beskriva det med och vilken egenskap är det du vill framhäva att du jobbar med? (Jag ställer massor med frågor för att få dig att tänka till, så du kan förklara om på en intervju ).

Angående kritiken hade jag varit väldigt noga med att inte skylla på hur den andre framför kritiken. Om någon skyller på andra är det något jag direkt tänder varningslampan för under en intervju. Men till exempel: "Jag har ibland svårt för att ta kritik men jag har lärt mig att det är för att olika personer har olika sätt att kommunicera på som inte alltid matchar. Jag försöker använda den lärdomen när jag själv ger feedback och försöker anpassa hur jag kommunicerar till den personen det berör då det är väsentligt att den förstår vad jag vill förmedla."
Med en liten brasklapp att för iaf för de roller jag rekryterar till är det inte positivt att ha svårt för att ta feedback, hade någon nämnt det som sin svaga punkt hade jag inte gått vidare med den kandidaten. Har du kommit över det är det däremot ett bra exempel på utveckling om du tidigare haft svårt med det men inte har det längre.
Jag tycker inte en ska vara rädd för att fråga runt bland ens kollegor om de har några tankar om vad en kan förbättra och sen använda det för personlig utveckling. Ibland kan en snöa in på något som egentligen bara är ett hjärnspöke och bara en själv som märker.

 

[Ajda]

När jag håller intervjuer försöker jag snarare ställa frågan "vad är din styrka" och "vad skulle du vilja utveckla" för då kan svaret bli "jag vill lära mig mer i program x för att arbeta smidigare" snarare än att man inte kan programmet alls. För svaret på frågan "vad är din svaghet?" säger egentligen inget mer än det, och jag vill ju egentligen veta om de reflekterat över något som skulle behöva bli bättre eller faktiskt något som personen tycker är roligt och vill lära sig mer om!

Smart!

 

[Ullmerkott]

Jag kom inte på något särskilt att säga när jag fick den frågan sist (första jobbet i nuvarande bransch). Är man helt oerfaren vet man inte heller vilka områden man har extra svårt för, och ATT man är helt oerfaren vet intervjuaren förhoppningsvis redan om hen har läst CV:t. Så jag fick väl påpeka det uppenbara, och lägga till att jag ville utvecklas och lära mig göra ett bra jobb, typ.

Tänker att det alltid är bäst att vara ärlig, och om det medför att man inte får jobbet är det nog ändå inte ett jobb som passar särskilt bra.

 

[Piaff]

Jag fick frågan på intervjun till mitt nuvarande jobb, jag har för mig att jag svarade att jag har svårt att hålla motivationen uppe om arbetet blir för monotont, jag blir uttråkad helt enkelt. Sa sedan att jag vägt upp det med att vara välorganiserad och beta av rutingörat först. Det var inget problem för det här jobbet eftersom det aldrig blir monotont, och hade det varit monotont hade jag nog inte tagit tjänsten.

 

[em-pirre]

Förvånansvärt ofta personer verkar tro att de är perfekta eller åtminstone tror att det är såna svar man vill ha. "Har du någon egenskap du vill eller tror du behöver utveckla? - Näää, jag är rätt bra på det mesta" är inte helt ovanligt. Speciellt vanligt bland yngre nyutexade, som definitivt borde ha lite kvar att lära i livet

Ja och det är ju absolut inte ett svar jag vill ha som rekryterare. Alla har saker de behöver jobba på, och det är liksom en fördel om de vet vad det är...

 

[A_NN_A]

Jag tycker det är tragiskt att företag inte kommit längre i utvecklingen än att man ställer frågor på detta sättet och sen fattar beslut efter det.

Du kommer förhoppningsvis hitta en arbetsgivare som är smartare än så.

Mitt standardsvar brukar vara att mina starka och svaga sidor oftast är desamma. Det som är en styrka i en situation är en svaghet i en annan.
Att du är tidsoptimist gör att du inte ger upp direkt, du ser fördelar och möjligheter där andra bara ser svårigheter.
Positioner där företaget vill ha robotar är ändå inget för dig.

Du har inte missat något på den arbetsplatsen, den är inget för dig.
Lycka till!

 

[Marty]

Hmm.
Jag kan vara rätt bestämd av mig men har arbetat på att kunna se på saker utifrån andras perspektiv och utnyttja min starka empati på det sättet.
Låter det som ett bra svar?

Ungefär det svaret har kostat mig ett jobb . Jag sa att jag kan upplevas rak och bestämd. De tolkade in att det då kunde uppstå konflikter pga detta, och den arbetsgruppen hade precis haft problem med just detta. Spelade ingen roll att jag utvecklade mig mer och förklarade hur det kunde yttra sig. De backade vänligt bort

 

[Trasten]

Jag tror att just tider och samarbete är områden man nog ska undvika att nämna att man har probem med.