Bukefalos 28 år!

Att amma eller inte amma

Carand

Trådstartare
Nu tänker jag sticka ut näsan lite angående amningens vara eller icke vara

Efter att ämnet kommit på tal i flera diskussioner på sistone så vill jag höra era åsikter.

Jag kan tycka att all denna saliga valmöjlighet har gått lite överstyr när folk tex "tycker det är märkligt att bm förutsätter att man har tänkt amma", eller bestämmer i förväg att man inte ens tänker försöka amma bara för att man tycker att det verkar så smidigt med ersättning...

Jag kan ju tycka att man får köpa hela paketet, man kan inte bara plocka russinen ur kakan för att det är bekvämt för en själv. Lite mer ansvarskänsla och lite mindre "jag tänk". Livet förändras när man får barn så är det bara.

Sen är det självklart att ersättning är toppenbra i de fall amningen inte fungerar eller man inte klarar av att amma av en eller annan orsak!
Vi fick ge vår dotter ersättning efter 5 månader då jag inte klarade av att amma längre.

Så jag menar inte att glorifiera amning o allt annat e skit utan snarare den allmänna inställningen som verkar spridas att bekvämligheten och bara faktumet att det finna ett alternativ gör att fler väljer bort amning utan att tänka efter?
 
Jag tycker att andra ska skita fullständigt i hurvida folk väljer eller inte väljer att amma. Det har faktiskt ingen med att göra oavsett om det är för att man inte kan eller inte vill som man inte gör det, precis som dom som ammar inte ska känna något tvång att göra det.

Har man möjlighet att amma och kan göra det och framförallt vill så är det ju jättebra. Men vill man inte så behöver man inte - oavsett orsak!

Själv vill jag amma men mjölken sinar väldigt fort så tyvärr kan jag inte. Jag är väldigt tacksam för att det finns ersättning då jag själv inte kan föda mina barn tillräckligt.
Nu väntar jag bebis om fem veckor och kommer amma så länge det går som jag gjort förut, och sen gå över till ersättning när det behövs.
 
Kan inte tala för alla, men jag känner nog inte någon som ger (enbart) flaska utan att ha tänkt efter före. Snarare har det för väldigt många varit förknippat med stor skam, dåligt samvete och en känsla av att vara en dålig förälder för att man valt att flaskmata med urpumpad mjölk eller ersättning.

Dock avskyr jag det där "man får köpa hela paketet"-resonemanget som implicit säger att om man inte köper hela paketet, i.e. ammar om det inte finns "giltig" orsak att inte göra det, så är man inte duglig som förälder. Min duglighet som förälder står och faller inte med hur min avkomma får mat under sina första sex till tolv månader.

Jag flaskmatar (med ersättning) och har så gjort sedan dag ett. Jag kände aldrig att jag ville amma, jag ville faktiskt inte ens försöka. Jag bestämde mig dock inte på förhand, jag såg till och med till att det i min journal stod att jag var osäker på om jag ville amma eller inte för jag ville inte bli föst varken åt ena eller andra hållet när dottern väl föddes.

Vidare så tycker inte jag heller att barnmorskor eller annan vårdpersonal ska förutsätta att den gravida eller nyss förlösta kvinnan tänker amma. Ser överhuvudtaget ingen fördel med att gå in med den inställningen. Min barnmorska frågade "Har du funderat något kring amning?" (och när jag sa att jag högst troligt inte skulle amma lade hon bort broschyrerna om amning och istället pratade vi om för- och nackdelar med att välja flaskmatning). Någorlunda neutralt och bra.
 
Huruvida folk ammar eller inte spelar ju mindre roll jag stör mig på resonemanget som sagt. Att välja bort en helt naturlig del i att skaffa barn för att det är bekvämare för en själv med ett annat alternativ. Vilket egentligen är konstigt, i alla fall jag tyckte det var otroligt mycket bökigare att hålla på med ersättningen än att amma.

Känns som det är typiskt den moderna människan på nåt vis, man måste ha 7000 val att välja mellan, vad det än gäller.

Kanske bara är jag som stött på såna människor då?
 
Jag sticker ut näsan och säger att varje mamma kan fatta sitt egna val. Huruvida man har ansvarskänsla eller inte sitter inte i amning eller hur tänker du nu :confused:

Redan när jag var gravid med första barnet ville jag inte amma, men blev övertalad på BB. Ammade i 2 veckor, veckor med tårar och ångest då jag inte ville egentligen. Jag vantrivdes och slutade amma rakt av efter att haft en dag där jag och bebis återigen grät ikapp. Pumpade ur i någon vecka och gav bröstmjölk i flaska, och sen ersättning. Efter det är det totalstopp, det finns inte en enda artikel som får mig att ändra mig. Jag ammade inte mellanbarnet och kommer inte heller amma barnet jag är gravid med nu.

Bekvämt är det inte med flaskmatning, den som påstår det har nog aldrig flaskmatat :confused:. Bekvämt är däremot amning där man alltid har maten i rätt temperatur och lätttillgänglig. De flesta som ammar behöver inte ens gå upp på natten, själv måste jag till köket och fixa en flaska ersättning.

Jag tar alla matningar på de dagar/nätter som sambon arbetar, och vi turas om när han är ledig. Mellanbarnet är född i december, och sambon har ständig snöjour som gör att han kan vara ute och köra dygn, hem och sova 8 timmar och sen nytt arbetspass. Så han hade jag ingen stor nytta av trots att vi gav ersättning ;) Oekonomiskt att ge ersättning är det också, sonen åt för 500 kr i månaden. Så nej, det är både pyssligt och oekonomiskt att ge ersättning men så värt det för mig :D
 
Jag sticker ut näsan och säger att varje mamma kan fatta sitt egna val. Huruvida man har ansvarskänsla eller inte sitter inte i amning eller hur tänker du nu :confused:

Redan när jag var gravid med första barnet ville jag inte amma, men blev övertalad på BB. Ammade i 2 veckor, veckor med tårar och ångest då jag inte ville egentligen. Jag vantrivdes och slutade amma rakt av efter att haft en dag där jag och bebis återigen grät ikapp. Pumpade ur i någon vecka och gav bröstmjölk i flaska, och sen ersättning. Efter det är det totalstopp, det finns inte en enda artikel som får mig att ändra mig. Jag ammade inte mellanbarnet och kommer inte heller amma barnet jag är gravid med nu.

Bekvämt är det inte med flaskmatning, den som påstår det har nog aldrig flaskmatat :confused:. Bekvämt är däremot amning där man alltid har maten i rätt temperatur och lätttillgänglig. De flesta som ammar behöver inte ens gå upp på natten, själv måste jag till köket och fixa en flaska ersättning.

Jag tar alla matningar på de dagar/nätter som sambon arbetar, och vi turas om när han är ledig. Mellanbarnet är född i december, och sambon har ständig snöjour som gör att han kan vara ute och köra dygn, hem och sova 8 timmar och sen nytt arbetspass. Så han hade jag ingen stor nytta av trots att vi gav ersättning ;) Oekonomiskt att ge ersättning är det också, sonen åt för 500 kr i månaden. Så nej, det är både pyssligt och oekonomiskt att ge ersättning men så värt det för mig :D

Nej ansvarskänsla var kanske ett dåligt ordval, jag menar mer att det känns som om det tas så lättvindigt på att strunta i bara för att man kan.

Sen finns det ju som sagt miljoner anledningar till varför folk väljer att inte amma och jag säger inget om det. Jag motsäger mig enbart argumentet om att strunta i amning för sin egen bekvämlighets skull "så man inte behöver ändra så mycket på sitt eget liv bara för att man skaffar barn"

Det e såna uttryck som gör mig lite ilsk
 
När jag varit hos på Mvc och pratat med Bm upplevde jag samma sak som @Tassetass - jag fick en neutral fråga om huruvida jag tänkt något på amning. Jag svarade tvärt emot; att jag planerar att amma om jag kan, och fick då broschyrer om amning. Har vänner som varit i båda situationerna och kan se fördelar med både amning och flaska. Det måste få vara upp till varje familj att avgöra hur man vill göra.
 
Jag sticker ut näsan och säger att varje mamma kan fatta sitt egna val. Huruvida man har ansvarskänsla eller inte sitter inte i amning eller hur tänker du nu :confused:

Redan när jag var gravid med första barnet ville jag inte amma, men blev övertalad på BB. Ammade i 2 veckor, veckor med tårar och ångest då jag inte ville egentligen. Jag vantrivdes och slutade amma rakt av efter att haft en dag där jag och bebis återigen grät ikapp. Pumpade ur i någon vecka och gav bröstmjölk i flaska, och sen ersättning. Efter det är det totalstopp, det finns inte en enda artikel som får mig att ändra mig. Jag ammade inte mellanbarnet och kommer inte heller amma barnet jag är gravid med nu.

Bekvämt är det inte med flaskmatning, den som påstår det har nog aldrig flaskmatat :confused:. Bekvämt är däremot amning där man alltid har maten i rätt temperatur och lätttillgänglig. De flesta som ammar behöver inte ens gå upp på natten, själv måste jag till köket och fixa en flaska ersättning.

Jag tar alla matningar på de dagar/nätter som sambon arbetar, och vi turas om när han är ledig. Mellanbarnet är född i december, och sambon har ständig snöjour som gör att han kan vara ute och köra dygn, hem och sova 8 timmar och sen nytt arbetspass. Så han hade jag ingen stor nytta av trots att vi gav ersättning ;) Oekonomiskt att ge ersättning är det också, sonen åt för 500 kr i månaden. Så nej, det är både pyssligt och oekonomiskt att ge ersättning men så värt det för mig :D

Ja, det är ett jäkla meck med ersättning. Jag tycker det är väldigt praktiskt att bara kunna ta fram bröstet och ge.
Inte behöva krångla med inköp av ersättning, koka flaskor, ha termos redo med vatten, massa disk hit och dit och gud vet allt.
Men som sagt väldigt tacksamt att det finns då jag själv inte är någon bra mjölkko.


Fördelen med flaska är ju att man som mamma kan åka iväg när som helst utan att man tar maten med sig om man lämnar bebis hemma. Det är ju en stor fördel. Men å andra sidan är fördelen med amning att man slipper folk som ska ta bebisen ifrån en och mata så som jag var med om när sonen var liten. Bara för att han fick flaska så tyckte alla det var fritt fram att sno åt sig honom och mata.
 
Jag var hos bm senast idag och diskuterade förlossning då det inte är så långt dit och även jag fick frågan - hur jag ser på det här med amning.

Nu vet min bm om mitt problem och sa att det är ju inte så konstigt om jag vill ge ersättning direkt men jag sa att jag vill ge det en chans så hon skrev det i journalen, men hon skrev också att jag haft problem innan så dom på BB vet om det.

Och jag kände mig således inte det minsta pressad av henne att jag måste testa att amma utan snarare så var det helt upp till mig.
 
Jag har stött på starkt motstånd både på MVC som först vägrade skriva in det i förlossningsbrevet, och sen på BB och sen återigen på neonatalen. Att vägra amma är ett känsligt ämne för många. BVC frågade bara hur det fungerade och sen var den punkten bra :)

Min BM säger att jag vet bäst själv och jo det anser jag med :D
 
Nej ansvarskänsla var kanske ett dåligt ordval, jag menar mer att det känns som om det tas så lättvindigt på att strunta i bara för att man kan.

Sen finns det ju som sagt miljoner anledningar till varför folk väljer att inte amma och jag säger inget om det. Jag motsäger mig enbart argumentet om att strunta i amning för sin egen bekvämlighets skull "så man inte behöver ändra så mycket på sitt eget liv bara för att man skaffar barn"

Det e såna uttryck som gör mig lite ilsk

Fast måste man ändra på sig då?

Måste vi ha att mamman är hemma redan från början?
Vi har tex här på buke ett föräldrapar som tagit det beslutet att pappan tagit huvudansvaret. Jag själv läste 75% på komvux under min senaste föräldraledighet, vid lektioner så var min mamma barnvakt. När mellanbarnet var 2-3 veckor så gick jag och äldsta sonen på bio, pappan var hemma med honom. Mellanbarnet fyller 2 år i december och har varit bortlämnad över natt 3 gånger (vid 6 mån, 12 mån och 18 mån).

Det klart att man inte kan festa så ofta eller liknande men hur man ändrar livet är olika. En tjejkompis som är ensamstående gav ersättning för att kunna fortsätta med sitt hästintresse. Om barnet blev hungrig när hon red så gav någon i stallet mat. Så bara för att barnet saknar en pappa så måste mamman avsäga sig sitt intresse om det går att lösa?

Väljer man däremot att ge ersättning för att kunna festa var och varann helg så är det fler brister enligt mig än att det inte ammas.
 
Jag som är helt novis på detta, och inte har barn själv (vill aldrig ha heller för den delen), blir väldigt nyfiken av den här tråden.

Varför skulle man välja bort amning? Vad är negativt med amning?

För mig har det alltid varit självklart att man ammar om man får barn.

Ni som har valt bort amning, försök att se mina frågor som vetgiriga! Jag är uppriktigt nyfiken eftersom jag aldrig har stött på det innan!
 
Jag som är helt novis på detta, och inte har barn själv (vill aldrig ha heller för den delen), blir väldigt nyfiken av den här tråden.

Varför skulle man välja bort amning? Vad är negativt med amning?

För mig har det alltid varit självklart att man ammar om man får barn.

Ni som har valt bort amning, försök att se mina frågor som vetgiriga! Jag är uppriktigt nyfiken eftersom jag aldrig har stött på det innan!

Jag har också funderat på varför. Alltså en helt försiktig fråga utan att tycka att något svar är fel. Jag tycker att mamman ska välja precis hur hon vill ha det.
 
När jag varit hos på Mvc och pratat med Bm upplevde jag samma sak som @Tassetass - jag fick en neutral fråga om huruvida jag tänkt något på amning. Jag svarade tvärt emot; att jag planerar att amma om jag kan, och fick då broschyrer om amning. Har vänner som varit i båda situationerna och kan se fördelar med både amning och flaska. Det måste få vara upp till varje familj att avgöra hur man vill göra.

Hade det inte känts vettigare om de gav alla båda broschyrerna?
 
Fast måste man ändra på sig då?

Måste vi ha att mamman är hemma redan från början?
Vi har tex här på buke ett föräldrapar som tagit det beslutet att pappan tagit huvudansvaret. Jag själv läste 75% på komvux under min senaste föräldraledighet, vid lektioner så var min mamma barnvakt. När mellanbarnet var 2-3 veckor så gick jag och äldsta sonen på bio, pappan var hemma med honom. Mellanbarnet fyller 2 år i december och har varit bortlämnad över natt 3 gånger (vid 6 mån, 12 mån och 18 mån).

Det klart att man inte kan festa så ofta eller liknande men hur man ändrar livet är olika. En tjejkompis som är ensamstående gav ersättning för att kunna fortsätta med sitt hästintresse. Om barnet blev hungrig när hon red så gav någon i stallet mat. Så bara för att barnet saknar en pappa så måste mamman avsäga sig sitt intresse om det går att lösa?

Väljer man däremot att ge ersättning för att kunna festa var och varann helg så är det fler brister enligt mig än att det inte ammas.
Nej självklart ska man inte avsäga sig sina intressen, allt behöver ju inte vara svart eller vitt. Det finns ju många olika lösningar, inte riktigt det som var kärnan i frågan. Att ens vardag kommer ändra sig när man får barn ser jag som en självklarhet?
 
Jag som är helt novis på detta, och inte har barn själv (vill aldrig ha heller för den delen), blir väldigt nyfiken av den här tråden.

Varför skulle man välja bort amning? Vad är negativt med amning?

För mig har det alltid varit självklart att man ammar om man får barn.

Ni som har valt bort amning, försök att se mina frågor som vetgiriga! Jag är uppriktigt nyfiken eftersom jag aldrig har stött på det innan!

Jag gissar att det flesta (inte alla dock verkar det som) som väljer bort amning fungerar det inte för. Antingen har man för lite mat, kanske opererat brösten så det inte går, eller att det gör för ont. Dock gör det ohyggligt ont i början oavsett, men det ger med sig för de flesta. Jag vet jag satt och grät i början med båda barnen. Att gå över till ersättning var dock inget som jag ville utan vi kämpade på och fick till en jättebra amning. Egentligen så om man får amningen att fungera så att mor och barn mår bra så tror jag det är bättre. MEN om mamman inte mår bra av amningen så är ersättning ett bättre alternativ. Barnet växer och mår bra av det med. Dock blir det inte samma att mata med flaska (upplever jag, jag har gjort båda innan amningen helt kom igång). Närheten blir bättre, likaså anknytningen och boosten för immunförsvaret.
Detta är dock mina personliga åsikter
 
Jag gissar att det flesta (inte alla dock verkar det som) som väljer bort amning fungerar det inte för. Antingen har man för lite mat, kanske opererat brösten så det inte går, eller att det gör för ont. Dock gör det ohyggligt ont i början oavsett, men det ger med sig för de flesta. Jag vet jag satt och grät i början med båda barnen. Att gå över till ersättning var dock inget som jag ville utan vi kämpade på och fick till en jättebra amning. Egentligen så om man får amningen att fungera så att mor och barn mår bra så tror jag det är bättre. MEN om mamman inte mår bra av amningen så är ersättning ett bättre alternativ. Barnet växer och mår bra av det med. Dock blir det inte samma att mata med flaska (upplever jag, jag har gjort båda innan amningen helt kom igång). Närheten blir bättre, likaså anknytningen och boosten för immunförsvaret.
Detta är dock mina personliga åsikter

Jag tänkte inte på dem som det helt enkelt inte fungerar för, utan de som aktivt väljer. Funkar det inte så har man ju inget val, och det har jag en bekant som har varit med om, och det märktes tydligt att när hon släppte amningen och gick över på ersättning så släppte väldigt mkt stress. Hon producerade för lite mjölk helt enkelt.

I sådana fall känns det snarare som en självklarhet att välja ersättning.
 
Jag tycker att andra ska skita fullständigt i hurvida folk väljer eller inte väljer att amma. Det har faktiskt ingen med att göra oavsett om det är för att man inte kan eller inte vill som man inte gör det, precis som dom som ammar inte ska känna något tvång att göra det.
.

Enig!! Är ju sjutton vad folk ska tycka om detta med amning hela tiden. För rätt många år sedan gjorde jag ett kortare arbete om just amning (pluggade vårdyrke). Hamnade via Google på familjeliv och det jag läste då fick mig att totaldissa den sidan fram tills nu- synen var verkligen stenålders och alla som inte ammade var dåliga mammor som i princip var egoistiska psykopater som borde fråntas sina barn och förmodligen görna eldas på bål.

Oavsett vad man själv tycker kan man väl bara acceptera att andra av olika anledningar känner annorlunda? Tänker osökt på liknelsen med penis vs religion, det är ok att ha en men kör inte upp den i ansiktet på folk som inte är intresserade. Ungefär så ser jag på åsikter om amning vs flaskmatning.

(Uppriktiga frågor om ifall mamman vill berätta om varför hon valt som hon valt, respektfullt ställt, är väl en annan sak. Min text handlar främst om trådstarten.)
 
Jag gissar att det flesta (inte alla dock verkar det som) som väljer bort amning fungerar det inte för. Antingen har man för lite mat, kanske opererat brösten så det inte går, eller att det gör för ont. Dock gör det ohyggligt ont i början oavsett, men det ger med sig för de flesta. Jag vet jag satt och grät i början med båda barnen. Att gå över till ersättning var dock inget som jag ville utan vi kämpade på och fick till en jättebra amning. Egentligen så om man får amningen att fungera så att mor och barn mår bra så tror jag det är bättre. MEN om mamman inte mår bra av amningen så är ersättning ett bättre alternativ. Barnet växer och mår bra av det med. Dock blir det inte samma att mata med flaska (upplever jag, jag har gjort båda innan amningen helt kom igång). Närheten blir bättre, likaså anknytningen och boosten för immunförsvaret.
Detta är dock mina personliga åsikter
Jag fick nyligen en broschyr från bvc om psd där amning stod med som ett sätt att skydda barnet mot psd. Jag undrar vad det är som gör det till ett skydd. Jag tänker att immunförsvar kan vara en del. Samtidigt kan jag tänka mig att en och annan som inte kan amma känner sig (ännu mer?) ledsen över att få sånt uppkört i fejan. Jag hade faktiskt reagerat väldigt starkt om det var med min första där jag aldrig fick styr på amningen. Samtidigt har det från första besöket tjatats från Bvc om att ifall bebisen inte verkar mätt efter måltiderna kan/bör/ska jag lägga till ersättning, trots att det verkligen inte går någon nöd på den här bebisen så för egen del känns det som om vårdpersonal börjar släppa mer på det där med amning (kanske därför de smyger in det i nämnda broschyr?). Själv har jag aldrig varit med om så mycket tjat om att ge ersättning, som förvisso är bra mat för bebisar men inget jag själv vill hållas med av praktiska skäl annat än i nödfall. Sång jäkla meck med flaskor och så måste man komma ihåg att ta med allt osv.
 
Jag som är helt novis på detta, och inte har barn själv (vill aldrig ha heller för den delen), blir väldigt nyfiken av den här tråden.

Varför skulle man välja bort amning? Vad är negativt med amning?

För mig har det alltid varit självklart att man ammar om man får barn.

Ni som har valt bort amning, försök att se mina frågor som vetgiriga! Jag är uppriktigt nyfiken eftersom jag aldrig har stött på det innan!

För mig var det både känslomässiga och praktiska aspekter som inverkade på mitt val. På den känslomässiga fronten kan nämnas exakt noll och ingen lust att amma och ett ganska kraftigt obehag inför tanken på att amma (dit hör t.ex. känslan att vara låst, att vara den enda som kan ge bäbisen mat). På den praktiska fronten så ville jag och maken att jag skulle kunna fortsätta med mina studier utan att ta uppehåll och det skulle förutsätta att flaskmata åtminstone delvis.

Jag har aldrig sett det som någon självklarhet att amma (jag ser överlag sällan saker som självklara) och jag har aldrig haft någon längtan efter de delar av föräldraskapet som naturen tilldelat de av honkön, dvs vara gravid och att amma. Jag genomled graviditeten för att den var ett krav för att jag och maken skulle få ett biologiskt barn (jag kunde tänka mig att adoptera, men inte han), men när hon väl var född så fanns alternativ och då valde jag att bara ge flaska.

Jag älskar min unge till månen och tillbaka, men jisses vad jag önskar att jag hade varit karl när det gäller hela den här barngrejen.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Hej, jag skulle behöva lite hjälp hur jag ska tänka och hantera detta... För att inte gå in på för mycket detalj om denna långa...
2
Svar
30
· Visningar
5 358
Senast: Cattis_E
·
Kropp & Själ Varning för långt inlägg. Jag har haft problem med yrsel i tre veckor nu. Jag opererade bort en godartad tumör i armhålan en vecka innan...
2
Svar
33
· Visningar
3 668
Senast: tott
·
Ridning Jag hyr en ponny som jag rider och sköter 4-5 dagar i veckan. Har stor frihet och får lägga upp ganska fritt. Ponnyn är äldre men...
Svar
18
· Visningar
3 705
Senast: Cambrie
·
Relationer Alltså... min bonusmamma. Jag blir så trött på henne ibland. Hon tycker att jag och min bror kan dela rum (vi är totala motsatser till...
2 3
Svar
57
· Visningar
10 828
Senast: a1agnlju
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp