Att bryta upp och gå vidare

Min nuvarande vet precis hur jag känner, vi pratar öppet om det. Han tycker förstås att det är jobbigt men han säger som ni, det tog slut av en anledning.

@TinyWiny Jag tror du har rätt i att jag väljer att se bara det som var bra. Vi hade mycket bra genom åren. Just nu tror jag att jag sitter i någon slags "tänk om han kunde ändra sig"- tänk och tror att allt kommer bli bra bara han gör si eller så.
Jag pratade med exet innan och han säger samma sak, han saknar mig men tror inte att vi funkar ihop längre. Ta bara en sån sak som barn, han vill ha och jag vill inte. Det är en rätt stor grej att inte vara överens om i ett förhållande. Vi vill bo på helt olika sätt; han i radhus och jag på gård. Innerst inne vet jag att det är rätt beslut att inte vara tillsammans längre. Jag måste nog bara acceptera att det är jobbigt ett tag till. Jag vill att han ska träffa någon ny och bli lycklig igen.
 
Min nuvarande vet precis hur jag känner, vi pratar öppet om det. Han tycker förstås att det är jobbigt men han säger som ni, det tog slut av en anledning.

@TinyWiny Jag tror du har rätt i att jag väljer att se bara det som var bra. Vi hade mycket bra genom åren. Just nu tror jag att jag sitter i någon slags "tänk om han kunde ändra sig"- tänk och tror att allt kommer bli bra bara han gör si eller så.
Jag pratade med exet innan och han säger samma sak, han saknar mig men tror inte att vi funkar ihop längre. Ta bara en sån sak som barn, han vill ha och jag vill inte. Det är en rätt stor grej att inte vara överens om i ett förhållande. Vi vill bo på helt olika sätt; han i radhus och jag på gård. Innerst inne vet jag att det är rätt beslut att inte vara tillsammans längre. Jag måste nog bara acceptera att det är jobbigt ett tag till. Jag vill att han ska träffa någon ny och bli lycklig igen.

Det blir lätt så. Man målar upp en bild som inte stämmer med verkligheten riktigt och då är det ju faktiskt inte personen man har känslorna för utan för den man målat upp för sitt inre. Det blir ju inte heller rätt mot någon men kan vara en process man behöver gå igenom. Kanske kan du försöka fokusera på de "dåliga" sidorna din fd partner hade. Försöka att få ihop de där två inre bilderna till den hen faktiskt är istället för en drömperson.

Att ha så stora saker man är oense om som barn/inte barn och var man ska bo tror jag är helt avgörande. Visst kan den ene ge sig men till vilken nytta? Det mår ju ingen bra av.

Jag tror att det bästa sättet att komma vidare på är att våga känna det man känner. Att inte fundera på "om hen bara" för det är ju inte hen då utan någon annan som faktiskt inte finns som man hyser känslor för. Sedan kan man självklart sakna vissa saker som verkligen var bra och det är också viktigt att våga känna det men just nu för att komma vidare tror jag att det är bra att tänka på hur det faktiskt var. Varför det tog slut.
 
Jag är nog mest orolig att jag tagit beslut i affekt, på grund av obehandlad bipolär sjukdom och att jag just då var i en manisk period.

Nåja. Jag är lite gråtig nu och för väl acceptera det. What will be will be
 
Jag är nog mest orolig att jag tagit beslut i affekt, på grund av obehandlad bipolär sjukdom och att jag just då var i en manisk period.

Nåja. Jag är lite gråtig nu och för väl acceptera det. What will be will be

Det kan jag absolut förstå rädslan för! Det är ju tyvärr inte ovanligt att göra obetänksamma saker vid maniska perioder. Känner du att du har kommit i balans med sjukdomen nu?
 
För många år sedan, i min tonår, hade jag en hyfsat lång relation för att vara i den åldern. Det var riktigt jobbigt att bryta den och jag saknade att ha "någon", dvs att jag saknade honom, fast ändå inte. Det enda jag egentligen kan säga är att jag idag är enormt glad att det tog slut. Riktigt, riktigt glad. För min del hjälpte det att något år efter uppbrottet träffas tillsammans med hans dåvarande partner. Det fick mig att inse att wow, det här var inte riktigt vad jag hade önskat mig resten av livet. Jag insåg att jag målat upp en bild av honom som alla tjejers dröm. I kombination med elaka meddelanden som han sedan vidarebefordrade till en gemensam vän med kommentaren " så ska man behandla sina ex!". Så, kanske långt värre än ditt ex. Men som du säger själv också, boendet och familj behöver stämma. Det är viktiga delar.
 
Det kan jag absolut förstå rädslan för! Det är ju tyvärr inte ovanligt att göra obetänksamma saker vid maniska perioder. Känner du att du har kommit i balans med sjukdomen nu?

Ja, sen jag började med nya mediciner har jag kommit tillrätta med åtminstone maniska episoderna. Depressionen smyger sig på ändå, men den är lättare att hantera. Eller ja, det är väl det som kommit nu.

Orolig att det var manin som satte igång allt, att jag blev kär och dumpade min dåvarande utan att egentligen tänka. Och att jag håller kvar vid den nya i rädsla att bli ensam eller erkänna misstag. Jag vet inte om det är så men det är en elak tanke som gnager. Jag tror det är därför jag är så velig och orolig..

Suck, som om det inte vore svårt nog i hjärnan just nu. Han har varit en del av hela mitt vuxna liv, vi blev ett par som 17-åringar och var tillsammans i 10 år.. Inte konstigt det känns konstigt. Inte tomt, bara konstigt. Jag tror jag ska göra lista och se om jag får ordning på systemet igen.
 
Ja, sen jag började med nya mediciner har jag kommit tillrätta med åtminstone maniska episoderna. Depressionen smyger sig på ändå, men den är lättare att hantera. Eller ja, det är väl det som kommit nu.

Orolig att det var manin som satte igång allt, att jag blev kär och dumpade min dåvarande utan att egentligen tänka. Och att jag håller kvar vid den nya i rädsla att bli ensam eller erkänna misstag. Jag vet inte om det är så men det är en elak tanke som gnager. Jag tror det är därför jag är så velig och orolig..

Suck, som om det inte vore svårt nog i hjärnan just nu. Han har varit en del av hela mitt vuxna liv, vi blev ett par som 17-åringar och var tillsammans i 10 år.. Inte konstigt det känns konstigt. Inte tomt, bara konstigt. Jag tror jag ska göra lista och se om jag får ordning på systemet igen.

Skönt att det har balanserat sig lite med manin iallafall. Det är ju ofta den som ställer till livet även om jag förstår att depression inte heller är helt enkelt.

10 år är länge och i den åldern händer det så mycket. Inte konstigt att livet känns konstigt. Det blir ju lite som att börja om och ta reda på vem man själv är utan honom i en del av livet man aldrig har varit ensam i tidigare. Inte konstigt att du är rädd för att bli ensam för det okända är otäckt innan det har blivit något välbekant.

Listor är bra! Då får man ur sig svart på vitt och kan utgå från det på ett annat sätt. Då kan man ta var sak för sig och faktiskt fundera på hur man känner inför olika saker.
 

Liknande trådar

Relationer Min sambo släppte bomben att han vill göra slut. Jag är helt förkrossad. Visst vi har bråkat ganska mycket på sistone och vi...
3 4 5
Svar
87
· Visningar
6 100
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
18 140
Senast: Whoever
·
S
Relationer Hej. Jag har har en relation med en man sedan 21 månader. Väldigt mkt kärlek mellan oss. Vi bor på olika orter men träffas så ofta vi...
4 5 6
Svar
112
· Visningar
4 192
Senast: Sassy
·
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
3 384

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • WE-tråden
  • Hingstval 2024
  • Välja säkerhetsväst

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp