Att bryta upp och gå vidare

[sthu]

@Ramona har kontaktat alla hyresvärdar sin finns listade hos kommunen men hittills inget napp.. Jo, en 4a för 12000 i månaden + el.. Annars hittar jag inget.
Det här är en nödlösning. Det är fruktansvärt jobbigt, men enda alternativet just nu. Ska ta ett ordentligt snack med dem imorgon och se hur vi kan lösa det hela.

Fick en tid hos läkaren på fredag, en akuttid mer eller mindre. Skönt att få hjälp snabbt! Förhoppningsvis kommer det kännas bättre efteråt.
Nu är killen mitt ex på riktigt. Gav honom en sista chans att säga något nu ikväll, han började gråta och sa bara att han "vill". Men inte vad han vill och jag orkar inte mer. Så jag valde att avsluta nu. Kanske var det fel beslut att ta innan jag pratat med läkaren men nu är det gjort. Fruktansvärt tungt för jag tycker ju väldigt mycket om honom, men jag tror ändå det kommer bli bättre för oss båda.

 

[sthu]

Nu petar jag upp min gamla tråd igen.

Det har hänt en del men gröten är lika tjock och svårtuggad ändå. Boendet är löst, jag har ett andrahandskontrakt på en liten etta med bra läge och helt okej skick. Här bor jag och katten bra.

Vi har avslutat allt, exet och jag. Jag kan inte sluta tänka på honom, eller oss. Fast det jag tänker på och saknar är det vi hade för ca två år sen, inte de senaste åren. Han vill försöka igen, att vara ett par som särbos och se vad som händer. Jag säger att det är för sent, att han hade en chans men inte tog den. Sen ångrar jag mig och vill försöka.

Jag blev ihop med kollegan för ca en månad sen. Vi har det bra ihop och jag blir sådär bubbligt nykär varje gång vi träffas. Vi hittar på massor med kul och det enda negativa är väl att vi båda älskar chips = det blir lätt väldigt mycket chips Men så ligger mitt ex där i bakhuvudet och bara väntar på att hoppa fram. Det är fruktansvärt jobbigt!

Hur går jag vidare? Och framförallt hur vet jag att jag tagit rätt beslut?

Jag har börjat med medicin igen, den funkar suveränt och jag känner mig som mig själv igen. Ja förutom hela grejen med pojkvän och ex och en enda stor röra i hela huvudet..

 

[Otter]

Jag var i en liknande situation förra året, lämnade min dåvarande sambo eftersom vi växt ifrån varandra men även för att jag blivit kär i någon annan.

När man är tillsammans med någon i ett flertal år bygger man ett hem, rutiner och skaffar minnen och framtidsplaner. Det blir en stor trygghet och det är otroligt läskigt och svårt att bryta upp, gå vidare och börja om.

För min del slets jag otroligt i början, precis som du. Har jag verkligen gjort rätt? Vad har jag gjort? Är det okej att må bra och vara lycklig när jag vet att min före detta inte är det? När är det okej att vara lycklig och gå vidare? Kommer det verkligen bli bra eller tror jag bara att gräset är grönare på andra sidan?

Jag sket i alla normer, förpliktelser och förväntningar, och satsa allt på J. Jag är så kär och lycklig att jag stundtals vill krypa ur kroppen. Ge dig chansen att vara lycklig, det är okej!

Glad midsommar!

 

[Squie]

Ställ dig frågan, vad har du kvar? Jag ser det som att det är något som inte är bearbetat. Kan du säga på rak arm vad det är för liten punkt som faktiskt behöver lyftas? O inte någon allmän så som "exet" utan specifik. Jag inbillar mig att där har du nyckeln till att gå vidare. Sen kan det väl alltid vara bra med en lista...vad var bra med gamla förhållandet och vad var dåligt. Ibland kan den fysiska listan, att verkligen _se_ vad som förhållandet handlade om o gick ut på, ge det där sista tvivlet att tystna.

 

[sthu]

Vi ville väldigt olika med våra liv, hur vi skulle bo och så där. Barn, hus, allt. Vi vill inte samma sak. Det jag saknar är sexet tror jag, det var det enda vi hade gemensamt intresse för.. Hade jag varit en tredje part hade jag tyckt att det var solklart, vi passar inte ihop längre..

 

[monster1]

Hur går jag vidare? Och framförallt hur vet jag att jag tagit rätt beslut?

Det finns varken rätt eller fel, du har tagit beslutet och agerat efter det. Nu har du en ny pojkvän och ett annat liv, fokusera på det istället. Känns det du har nu bra? Ja? Bra fortsätt med det. Nej? Okej ändra på något.

 

[sthu]

Det finns varken rätt eller fel, du har tagit beslutet och agerat efter det. Nu har du en ny pojkvän och ett annat liv, fokusera på det istället. Känns det du har nu bra? Ja? Bra fortsätt med det. Nej? Okej ändra på något.

Det känns bra men ändå inte.. Det är det som gör det så svårt! Det känns jobbigt.. Jag antar att det hade varit lättare om vi varit osams och bråkat , nu är vi fortfarande goda vänner med känslor kvar för varandra..

 

[Squie]

Vi ville väldigt olika med våra liv, hur vi skulle bo och så där. Barn, hus, allt. Vi vill inte samma sak. Det jag saknar är sexet tror jag, det var det enda vi hade gemensamt intresse för.. Hade jag varit en tredje part hade jag tyckt att det var solklart, vi passar inte ihop längre..

Så, rent krasst...det ni har som du saknar är sexet? Det går inte att "lära upp" nya partnern...jag tänkte om det handlar om BDSM.

Jag inbillar mig att du helt enkelt inte har sörjt färdig o är klar med relationen innan du gick in i nästa. En mix av gammalt o nytt..typ.

 

[sthu]

Så, rent krasst...det ni har som du saknar är sexet? Det går inte att "lära upp" nya partnern...jag tänkte om det handlar om BDSM.

Jag inbillar mig att du helt enkelt inte har sörjt färdig o är klar med relationen innan du gick in i nästa. En mix av gammalt o nytt..typ.

Nej nej, inget särskilt sex bara vanligt bara sex.

Kan vara så, jag har gått för fort fram.. Bromsa kanske? Hur gör man det, har så svårt att lugna mej..

Borde kanske kontakta vården igen...

 

[Squie]

Nej nej, inget särskilt sex bara vanligt bara sex.

Kan vara så, jag har gått för fort fram.. Bromsa kanske? Hur gör man det, har så svårt att lugna mej..

Borde kanske kontakta vården igen...

Hur man bromsar? Spontant tänkte jag att det handlar om att hitta en balans i vardagen. Nu vet jag inte hur ditt liv ser ut men lever du ett stressat, kaotiskt liv så kanske lugna, reflekterande aktiviteter behövs. För en del är det yoga o mindfulness o för andra en långsam promenad i skogen. Kanske behöver du möta det där jobbiga, stressande o inte bara skena förbi. Vet inte om du brukar fly istället för att ta tag i saker? Fly från känslor? Har som sagt ingen aning om hur ditt liv ser ut.

Om du behöver söka vård igen..det vet jag inte heller. Det måste du känna efter själv.

 

[sthu]

Jag behöver prata med någon, någon som gått igenom samma och kanske har tips på vad man kan göra.. jag vet inte.

Det är totalt stopp i tankarna, kommer varken framåt eller bakåt känns det som.
Jag saknar exet, sjukt mycket, men jag tror inte att vi kan funka ihop. Min nya är underbar på alla sätt men det är ju inte samma sak. Känns så elakt mot honom att jag är så här!

 

[Fibusen]

Jag har lite setat i samma sits, dock bråkade vi typ aldrig, utan vi hade det faktiskt "bra", det var bara det att känslorna sinade,och vi växte i från varandra. Vi hade dock gått steget längre under alla våra år,så vi var gifta, och hade (har) ett barn, vilket försvårade det hela...

Jag träffade en ny ganska snabbt,och även om jag var upp över öronen förälskad i honom,så fick vi aldrig till det,och på dom månaderna vi försökte så var det mer stormigt än alla år tillsammans med exet.

Jag har undrat många gånger om jag har gjort rätt som lämnat allt, och i vintras/våras låg jag verkligen på botten. Sån ångest jag hade,och jag grät varenda dag,utan att egentligen riktigt veta varför. Sen tog jag mig sakta men säkert upp igen, och började bearbeta allt, som jag inte hunnit med iom den nya kärleken. Jag redde ut alla tankar, och kom fram till att jag bla saknar mitt ex väldigt mycket,det gör jag, MEN, jag skulle aldrig någonsin vilja ha ett förhållande med honom igen,jag skulle aldrig kunna tänka mig att leva och bo med honom, eller ha något intimt med honom. Han blev min vän tillslut, och det är enbart den jag saknar. Han jag kunde prata med om allt,han jag litade på till 110%, han som alltid fanns där. Och egentligen är det väll inte så konstigt att man saknar någon som varit i ens liv dagligen i flera flera år,sen helt plötsligt så varken ses eller hörs man av längre...

Nu har vi äntligen fått en god relation till varandra igen, ett helt år har gått. Eftersom vi har barn tillsammans så måste den ju funka,men det har varit mycket mycket bråk, och många fula ord och elaka saker som sagts och gjorts under det här året som gått... Men nu känns allt faktiskt riktigt bra, vi kan ses och prata helt normalt med varandra,och det är så skönt. Han har träffat en ny tjej,och jag är jätteglad för deras skull.

Jag och min kärlek jag träffade strax efter jag separerat håller faktiskt på att försöka igen nu, och jag är lika "dödskär" i honom nu som då, bara att nu är det mer ordning i hjärnan och hjärtat på mig,så nu kan jag för första gången verkligen satsa ärligt på detta,och jag är så mycket starkare i mig själv, och vad som än händer så vet jag att jag fixar det.

Ja,lite svamligt kanske,men jag vill endå få fram att det kanske inte är dumt att ta en paus från allt? Smält det som hänt,och känn efter om ett tag, väx i dig själv,och fokusera på att DU ska må bra först och vara säker. Det som är meningen kommer ske tillslut endå. Lycka till hur det än blir med allt!

 

[Raderad medlem 6459]

@Fibusen Vad glad jag blir att höra att det börjar falla på plats för dig! Minns din tråd väldigt väl.

 

[Fibusen]

@Fibusen Vad glad jag blir att höra att det börjar falla på plats för dig! Minns din tråd väldigt väl.

Men fina du,tack. Ja,äntligen äntligen,efter ett helt års kämpande med att ta sig upp från totala botten så verkar allt ordnat sig. Och jag är för första gången på flera flera år verkligen helt genomlycklig och stark i mig själv. Och den känslan är verkligen helt fantastiskt.

 

[Raderad medlem 6459]

Och jag är för första gången på flera flera år verkligen helt genomlycklig och stark i mig själv. Och den känslan är verkligen helt fantastiskt.

Så otroligt fint verkligen .

 

[sthu]

Så skönt att läsa att det gått bra!

Fick ett bakslag när kompisarna säger att de saknar mitt ex.. Det gör jag med och börjar ångra allt.. Allt. Jag önskar vi aldrig gjorde slut, att jag aldrig träffat min nya, att jag bara fortsatt som innan. Men det hade aldrig gått.

Jag tror jag älskar honom fortfarande.
Jag älskar min nya med.

Snacka om att vilja ha kakan och äta den två gånger..

 

[Squie]

Så skönt att läsa att det gått bra!

Fick ett bakslag när kompisarna säger att de saknar mitt ex.. Det gör jag med och börjar ångra allt.. Allt. Jag önskar vi aldrig gjorde slut, att jag aldrig träffat min nya, att jag bara fortsatt som innan. Men det hade aldrig gått.

Jag tror jag älskar honom fortfarande.
Jag älskar min nya med.

Snacka om att vilja ha kakan och äta den två gånger..

O jag tänker att man får älska flera människor.

 

[sthu]

O jag tänker att man får älska flera människor.

Klart man får men hur agerar man? Jag vill inte ha två förhållanden, ett är tillräckligt..

 

[Squie]

Klart man får men hur agerar man? Jag vill inte ha två förhållanden, ett är tillräckligt..

Hur mkt vet nuvarande partner?
För jag ser det som att man pratar om det. Vet att en del här på buke anser att man inte ska prata om sina tidigare ex o förhållanden men jag anser att det är helgalet. Det är fortfarande en del av ens liv o sedan är jag så krass att skulle inte förhållandet hålla för att jag precis har gått igenom något jobbigt som ett uppbrott alldeles nyligen o få förståelse för det...så är inte förhållandet mkt att ha.

 

[TinyWiny]

Jag tycker att du ska vara ärlig mot din nya partner och säga hur du känner. Jag tror att alla behöver en period efter ett uppbrott där reflektion över det förhållandet som varit och funderingarna fram och tillbaka får ta plats. Att inte reda ut sina känslor och tankar gör lätt att man tar med sig de problemen som fanns i den gamla relationen in i den nya. Man byter partner och ibland också den synbara orsaken till problemen men har man inte lärt sig något av det tidigare förhållandet så blir det lätt problem i det nya ganska snart också.

Visst kan man älska flera men man måste vara på det klara med sina känslor för annars blir det inte rätt mot någon, inte ens mot en själv. Att sakna någon man har levt med är helt normalt men det är lätt att man ganska snart bara minns det som var bra och förtränger det som var dåligt. Fakta är ju att du och din fd partner avslutade ert förhållande och jag tror att det är viktigt att minnas varför det beslutet togs.