Att ha djur när man får försörjningsstöd

Bukefalos 30 år!

Wille

Trådstartare
Om jag någonsin skulle hamna på försörjningsstöd så måste jag göra mig av med katterna. De är min familj, men jag kan inte se hur jag skulle kunna vara en ansvarsfull djurägare i det läget. Det är inte bara det att katternas mat och försäkring kostar. Man får heller inte ha sparat kapital för att kunna betala för veterinärvård. Jag har precis gjort erfarenheten att en katt blivit långtidssjuk och tusenlapparna har flugit iväg trots skapligt bra försäkring.

Är det någon som har en annan syn? Kan man ha djur om man lever på försörjningsstöd? Hur löser man det då?
 
En del har anhöriga som betalar djurens omkostnader. En del lever på luft för att ha sina djur kvar, djuren betyder allt vilket i de fall jag tänker på också leder till mänsklig misär. Andra tummar på det de kan för att ha djuren kvar. Och en del får ihop det. Det finns alla varianter.
Jag anser väl att man kan ha djur om man får ihop ekonomin och är beredd att ta ansvar om de blir sjuka, även om det innebär avlivning. Man ska kanske vara försiktig med att skaffa nya. Det djuren gör är ju krasst att du själv skulle få mindre över till mat, kläder och hygien mm.
 
Om jag någonsin skulle hamna på försörjningsstöd så måste jag göra mig av med katterna. De är min familj, men jag kan inte se hur jag skulle kunna vara en ansvarsfull djurägare i det läget. Det är inte bara det att katternas mat och försäkring kostar. Man får heller inte ha sparat kapital för att kunna betala för veterinärvård. Jag har precis gjort erfarenheten att en katt blivit långtidssjuk och tusenlapparna har flugit iväg trots skapligt bra försäkring.

Är det någon som har en annan syn? Kan man ha djur om man lever på försörjningsstöd? Hur löser man det då?
Ja djur kan man ha men man får ju vara beredd på att ev minska sina egna kostnader för att ha råd.
 
Säg att katterna inte är dina. De bara vistas där tillfälligt.
Jag får ha katter. Men jag kommer inte att kunna det av ekonomiska skäl. Någon måste betala deras kostnader och ingen lär sponsra mig.
Ja djur kan man ha men man får ju vara beredd på att ev minska sina egna kostnader för att ha råd.
Det är knappast möjligt att minska sina egna kostnader när man går på försörjningsstöd. Bidraget är nämligen jävligt snålt tilltaget redan från början.
 
Jag förstår att du tycker det känns förjävligt och att bidraget känns för litet för djur.

När jag var ung och hade flyttat hemifrån så gick jag på något som hette kommunalungdomspraktik, jag jobbade heltid på skolan och fick ut 1900:-/ månad. Så jag fick vackert gå till soc för att få pengar av dem att komma upp till existensminimum. Mina inte vilken summa jag hade kvar när hyran var betald, men det var inte många kronor.

Trots det prioriterade jag att ha min häst (ett varmblod utan egentligt värde i pengar) och min katt. Det var svårt och det var snålt, men det gick.

Jag har redan nu insett att när jag blir pensionär kommer jag att få göra mig av med merparten av djuren,, särskilt hästarna. Jag kommer högst troligen att hamna på existensminimum igen då, men katt/katter kommer jag fortsätta ha, livet är inte värt att leva annars.
 
Jag förstår att du tycker det känns förjävligt och att bidraget känns för litet för djur.

När jag var ung och hade flyttat hemifrån så gick jag på något som hette kommunalungdomspraktik, jag jobbade heltid på skolan och fick ut 1900:-/ månad. Så jag fick vackert gå till soc för att få pengar av dem att komma upp till existensminimum. Mina inte vilken summa jag hade kvar när hyran var betald, men det var inte många kronor.

Trots det prioriterade jag att ha min häst (ett varmblod utan egentligt värde i pengar) och min katt. Det var svårt och det var snålt, men det gick.

Jag har redan nu insett att när jag blir pensionär kommer jag att få göra mig av med merparten av djuren,, särskilt hästarna. Jag kommer högst troligen att hamna på existensminimum igen då, men katt/katter kommer jag fortsätta ha, livet är inte värt att leva annars.
Du känner inte det är egoistiskt att ha djur utan att kunna betala flera tusenlappar på ett bräde om djuren blir sjuka? Eller avlivar du på grund av brist på pengar?
 
Om jag någonsin skulle hamna på försörjningsstöd så måste jag göra mig av med katterna. De är min familj, men jag kan inte se hur jag skulle kunna vara en ansvarsfull djurägare i det läget. Det är inte bara det att katternas mat och försäkring kostar. Man får heller inte ha sparat kapital för att kunna betala för veterinärvård. Jag har precis gjort erfarenheten att en katt blivit långtidssjuk och tusenlapparna har flugit iväg trots skapligt bra försäkring.

Är det någon som har en annan syn? Kan man ha djur om man lever på försörjningsstöd? Hur löser man det då?
Det mesta handlar om vad du är beredd på att ge upp för att kunna ha katterna, vissa tycker det är värt det och vissa inte. Nu för tiden så finns det ju oftast avbetalning utan dyr ränta när det kommer till dyra veterinärräkningar om pengarna inte räcker till för dagen.
 
Du känner inte det är egoistiskt att ha djur utan att kunna betala flera tusenlappar på ett bräde om djuren blir sjuka? Eller avlivar du på grund av brist på pengar?
På den tiden så "räckte" det med en försäkring typ. Hade man råd med självrisken så betalades resten av försäkringen. Så den frågan var inte aktuell på samma sätt då.

Men nej, jag skulle inte tycka det var egoistiskt om någon i dagsläget väljer att ha djur med vetskapen att de kanske måste ta bort djuret när veterinärvården drar över typ 10.000:-.

Skulle mina djur få problem idag så finns det tyvärr begränsad resurser för hur mycket jag kan göra för dem innan jag måste välja avlivning. Så är det efter att försäkringsbolagen gjort om försäkringarna. Men det är en annan diskussion.
 
Jag hade katter när jag gick på försörjningsstöd. Behövde gå till veterinären en gång och då betalade brorsan (betalade tillbaks när jag hade fått jobb).
 
För mig är det självklart att man kan, men det beror ju på en själv och vad man skaffar för djur, och kanske inte något man nödvändigtvis borde beroende på just ovanstående.

Katter och hundar kostar ju bra mycket mer än många andra djur, både i drift och veterinärvård. Och även inom arterna beror det ju på rasval och härkomster - en gatukatt med kroniska sjukdomar som inte kan försäkras lär bli dyrare än en katt av generellt frisk ras som försäkrats sen start.
Jämför det med en vandrande pinne för att hårddra det, det lär inte bli en enda veterinärräkning med en sån. Och så har vi ju mängder av djur däremellan, som smågnagare tex - även där med variationer vad gäller hälsa förstås.

För mig är det avgörande huruvida man har möjlighet att ta hand om djuret medan det lever och är villig att avliva om man inte har råd med vård om behovet skulle uppstå. Det gäller i min värld alla, oavsett inkomst.
 
Om jag någonsin skulle hamna på försörjningsstöd så måste jag göra mig av med katterna. De är min familj, men jag kan inte se hur jag skulle kunna vara en ansvarsfull djurägare i det läget. Det är inte bara det att katternas mat och försäkring kostar. Man får heller inte ha sparat kapital för att kunna betala för veterinärvård. Jag har precis gjort erfarenheten att en katt blivit långtidssjuk och tusenlapparna har flugit iväg trots skapligt bra försäkring.

Är det någon som har en annan syn? Kan man ha djur om man lever på försörjningsstöd? Hur löser man det då?
Skulle någon närstående kunna ha dina sparpengar på sitt konto så det inte märks att de är dina? Alltså bara för just veterinärutgifter, jag menar inte att man ska luras men det är ju fruktansvärt att behöva göra sig av med sina katter!
 
Om jag någonsin skulle hamna på försörjningsstöd så måste jag göra mig av med katterna. De är min familj, men jag kan inte se hur jag skulle kunna vara en ansvarsfull djurägare i det läget. Det är inte bara det att katternas mat och försäkring kostar. Man får heller inte ha sparat kapital för att kunna betala för veterinärvård. Jag har precis gjort erfarenheten att en katt blivit långtidssjuk och tusenlapparna har flugit iväg trots skapligt bra försäkring.

Är det någon som har en annan syn? Kan man ha djur om man lever på försörjningsstöd? Hur löser man det då?
Jag hade hund på försörjningsstöd för många år sen och det var ingen som sa något om det. Snarare tyckte soc det var bra att jag hade ett intresse men jag fick naturligtvis inget extra för hunden utan fick se till att mina pengar även räckte åt hunden och det gjorde det.

Men det var också andra tider då varken mat eller veterinär kostade en bråkdel av vad det gör nu.
 
Varför är det egoistiskt? Om djuren har en fantastiskt tillvaro i övrigt.
Fast att ta bort djur så lättvindigt för småsaker som kanske är dyra men ofarliga och lättbehandlade är inte helt rätt. Det är en annan sak om det är långdragna svårare sjukdomar som sen kräver vård och behandlingar resten av livet. Plus det faktum att det är fruktansvärda trauman och stress att behöva avliva familjemedlemmar pga att man valt att skaffa dom med vetskapen att dom behöver tas bort för mindre.

Man måste se till att kunna betala veterinärvård till en viss grad vilket ju oftast går bra nu då man kan ta besöket på avbetalning oftast hos dom flesta kliniker.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

  • Lämplig kattras?
  • Kattbilder #10

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp