Att köpa sig till problem

[shampiz]

Man ser ofta folk som råder andra att inte köpa hästar som det råkar vara lite problem med. Att det ska vara roligt att ha häst och att man då vill ha en "färdig", problemfri häst.
Är det bara jag som gillar utmaningar, som tycker att det är både kul, spännande och utvecklande att ta sig an problem? Nu menar jag inte att det alltid behöver vara världens största problem, men hästar med lite egen vilja. som man blir tvungen att jobba lite med. Hästar som inte är helt färdigformade.
Själv tycker jag att man hela tiden utvecklar sina häst och ridkunskaper genom att ta sig an hästar som kanske inte alltid är det lättaste att förstå sig på. Och vilken känsla det är när man sen har lyckats att nå sina mål
Sen självklart som första häst och om man inte är så erfaren så bör man kanske välja en helt okomplicerad häst.
Dock var min första häst långt ifrån okomplicerad, men med massor av envishet och tålamod så tror jag att jag lärde mig bra mycket mer med honom än om jag hade haft en lugn häst som gjorde allt man bad den om.

Ni som har "lång" hästerfarenhet, vad tycker ni?

 

[skuggi]

Sv: Att köpa sig till problem

Jag föreställer mig att man här på buke ofta antar att "TS" antagligen inte kan så mycket om denna tex i samma tråd undrar hur man lär in galoppfattning samt förklarar att denne tänkt köpa en gammal travare och skola om.
Då tycker jag att det är vettigt att avråda, det är svårt att både fixa "problemhästar" eller att bara skola om en helt normal häst. Det kan sluta så tokigt för alla.
Samma med folk som vill köpa unghäst pga drömmen att ha sin häst från början. Visst är det underbart, om man lyckas, men det är också jäkla skitjobbigt, dyrt, kan gå hur som helst osv. Det räcker inte att man verkligen VILL att det ska funka tyvärr.

Jag skulle tro att det oftast upplevs som relativt oerfarna som startar trådar här om huruvida de ska köpa/rädda problemhästen osv, därav alla negativa svar.
De som faktiskt är duktiga, som du kanske, startar nog inte såna trådar, ni trillar säkert över era projekt både här och var och njuter av utmaningen. Och då funkar det säkert på ett annat sätt.

Sedan kan det handla om veterinära problem som man ofta avråder från att köpa på sig, och det tycker jag inte är det minsta konstigt. Så himla spännande är det inte att betala veterinärräkningar och stå med en obrukbar häst dagarna i ända.

 

[tessiem]

Sv: Att köpa sig till problem

Det beror väl helt och hållet på vad man vill uppnå med sin ridning tänker jag. Som yngre jobbade jag mkt med problemhästar och tyckte det var superkul. Nu efter barnen ocgh med den tidsbrist jag har så vill jag bara ha kul & trevligt i stallet så jag söker okomplicerade hästar som jag kan ta med på olika saker såsom pay & jumps, träningar osv men även funkar som hemmahäst i skogen trots att den vilat tre dagar..

Det där med problemhästar har jag släppt helt, gärna unga hästar för min del men inga problemhästar..

Man ser ofta folk som råder andra att inte köpa hästar som det råkar vara lite problem med. Att det ska vara roligt att ha häst och att man då vill ha en "färdig", problemfri häst.
Är det bara jag som gillar utmaningar, som tycker att det är både kul, spännande och utvecklande att ta sig an problem? Nu menar jag inte att det alltid behöver vara världens största problem, men hästar med lite egen vilja. som man blir tvungen att jobba lite med. Hästar som inte är helt färdigformade.
Själv tycker jag att man hela tiden utvecklar sina häst och ridkunskaper genom att ta sig an hästar som kanske inte alltid är det lättaste att förstå sig på. Och vilken känsla det är när man sen har lyckats att nå sina mål
Sen självklart som första häst och om man inte är så erfaren så bör man kanske välja en helt okomplicerad häst.
Dock var min första häst långt ifrån okomplicerad, men med massor av envishet och tålamod så tror jag att jag lärde mig bra mycket mer med honom än om jag hade haft en lugn häst som gjorde allt man bad den om.

Ni som har "lång" hästerfarenhet, vad tycker ni?

 

[annan1]

Sv: Att köpa sig till problem

Det här är ju jätteintressant och jag har funderat massor på det under året som gått sedan jag köpte min häst. Det är min första häst i vuxen ålder, och enligt "regelboken" borde jag ha köpt mig det som brukar kallas läromästare, kanske en pensionerad ridskolehäst eller åtminstone en riktigt välutbildad, trygg pålle med helt känd bakgrund.

Istället köpte jag en fyraårig fjordvalack med okänd stam som bott på minst fem olika ställen under sitt korta liv. Nu när jag tänker tillbaka på det börjar jag fundera på om jag var helt klok i skallen. Samtidigt är jag jättejätteglad att jag var så korkad. Jag älskar den här hästen och har lärt mig mer på ett år än under hela mitt tidigare hästliv. Jag har också fått fler blessyrer och pendlat mer mellan hopp och förtvivlan, men någonstans känner jag att det ingår.

På sitt sätt är min häst den bästa läromästare jag hade kunnat få. men det är klart, om jag köpt den där äldre ridskolehästen i stället hade jag kanske varit ute och tävlat nu, trots att jag är en högst medelmåttig ryttare (på en bra dag). Men är det vad jag vill med mitt hästägande? Nej.

Finns så mycket att skriva om det här, men jag tänker bara lägga till en sak: Den helt okomplicerade hästen, finns den?

 

[LulePettersson]

Sv: Att köpa sig till problem

Jag har ridit sen jag var 6 år. När jag var 15 fick jag min första egna häst. En gammal tävlingshäst som kunde allt ! Den bästa hästen att börja med ! Men när han började bli gammal och inte orkade så ville jag ha en utmaning ! Jag köpte min en fd elittravare som jag ville forma själv. DET ÄR DET BÄSTA JAG GJORT ! Jag ville rida in en häst själv men vill inte ha en unghäst. Min travare har nu blivit SUPER vacker på bara ett år. Svårt att tro att han för lite mer än ett år sen inte hade haft ryttare på ryggen

http://www.youtube.com/watch?v=nH8tPgiZKVs

Men sen tror jag att dom här som vill ut och tävla osv tycker det är lättare att köpa en färdig häst och ut och plocka prisrosetter häldre köper en färdig utbildad häst än en oerfaren problem häst för då kan det ta så lång tid att komma ut på tävling på den nivån man själv vill.

 

[älgen]

Sv: Att köpa sig till problem

Med tanke på hur många skapar problemhästar av okunnighet ser jag inte vitsen med att de skulle köpa på sig problem?

 

[shampiz]

Sv: Att köpa sig till problem

Men sen tror jag att dom här som vill ut och tävla osv tycker det är lättare att köpa en färdig häst och ut och plocka prisrosetter häldre köper en färdig utbildad häst än en oerfaren problem häst för då kan det ta så lång tid att komma ut på tävling på den nivån man själv vill.

Det där ser man ganska tydligt många gånger, att folk har köpt en riktig rosettplockare och det är ju bra för dom som vill ut och tävla mycket och få den erfarenheten, men tyvärr så ser man många av dessa rosettplockare som inte ens lyckas gå en felfri runda i dom lätta klasserna ett år senare. Verkar som att en del då inte inser att för att fortsätta att plocka rosetter så behöver man underhålla hästens kunskaper och inte bara tro att man själv ska lära sig av hästen.

 

[shampiz]

Sv: Att köpa sig till problem

Den helt okomplicerade hästen, finns den?

Nej det tror jag inte, sen finns det kanske hästar som är snällare och accepterar både det ena och det andra mer än andra hästar

 

[annan1]

Sv: Att köpa sig till problem

Nej det tror jag inte, sen finns det kanske hästar som är snällare och accepterar både det ena och det andra mer än andra hästar

Och det är ju intressant i sig. Min häst är "snäll". Han är inte lynnig eller sur och han skulle aldrig medvetet hota eller göra något mot en människa. Men han är fördenskull inte trygg och han är känslig och ganska lättstressad.

Vissa skulle säkert bli galna på honom. Samtidigt skulle jag aldrig vilja ha t.ex. en lynnig häst eller en häst som "har humör", oavsett hur bra och lätthanterlig den var i övrigt.

 

[MattiZ]

Sv: Att köpa sig till problem

Jag har inte köpt på mig problem så, men jag har gärna ridit och tagit hand om problemhästar åt andra och försökt lösa problemen. Vissa har blivit rädda för sina hästar varav jag visat för dem att det är en missförstådd häst, absolut inte elak. Jag är inte jätte kunnig inom området, men jag försöker jämnt tänka utanför ramarna, inte bli fast i något och många gånger har det hjälpt att hitta lösningen till problemet. Jag älskar utmaningarna, men just nu ne jag gillar min gamla trotjänare han är enkel att rida vi är som två pusselbitar och det funkar perfekt. Men jag fick honom när jag var 9år gammal och han har varit en riiiiiiiktigt envis sak. Han har nämligen två rävar bakom varje öra och utnyttjade alla situationer han kunde till att bocka i skogen eller rusa iväg lite extra de första åren, mest för att jag var så liten, vägde ingenting och kunde inte så mkt. Men när jag var 11år försvann allt det där. Toppen häst! Också en gammal travare.

Nu har jag honom kvar och sedan 3 unghästar. Och ja jag köpte unghäst pga drömmen om att vara med från början och få testa att rida in själv. Och jag kan allvarligt säga att min 1åring är det bästa som hänt mig. Han är fantastisk och jag har ändrat mitt tänk om hästar det senaste året så mycket(inte bara pga 1åringen) och jag älskar mina småpållar. Några problem? nej inte direkt x) Mina unghästar är lugna som filbunkar.. Haha men när jag inte orkar med 4åringens höga energi i våra ridpass så tar jag ut veteranen och tar en lång skogsrunda och så är mitt tålamod åter igen på topp. Ridningen är nog mitt största "problem" i så fall, hästhanteringen är inte den svåra punkten. Men jag är ihärdig, läser mycket och vill lära mig. Så att ge upp är inget alternativ! ^^ (4åringen är lugn som en filbunke men het när man är på ryggen)

 

[Mabuse]

Sv: Att köpa sig till problem

På sitt sätt är min häst den bästa läromästare jag hade kunnat få. men det är klart, om jag köpt den där äldre ridskolehästen i stället hade jag kanske varit ute och tävlat nu, trots att jag är en högst medelmåttig ryttare (på en bra dag). Men är det vad jag vill med mitt hästägande? Nej.

Jag tror nyckeln ligger just i vad man vill med sitt hästägande. När jag skaffar egen häst, så är syftet med den att ha egen häst att träna upp och tävla med. Då vill jag ha en häst som är så okomplicerad som möjligt, för oavsett vilken häst jag köper kommer det nog ändå vara svårt, dyrt och jobbigt många gånger, utan att hästen behöver ha problem med att bli hanterad eller ha dåliga förutsättningar i ridningen. Sen kan den gärna ha lite humör och vilja, men det handlar ju inte om att hästen ska vara komplicerad, utan om att jag trivs bättre med hästar som har lite "go" och energi.

Om jag inte hade några mål ridmässigt, då kunde det kanske vara roligt att ha en projekthäst istället, för då fick man ju ett mål iom det, t ex att få hästen att funka i ridningen, att grundutbilda den, att få den harmonisk i stallet, eller vad det nu är.

 

[Tussinussen]

Sv: Att köpa sig till problem

Jag tycker att det är skillnad mellan att köpa en häst som utmanar en och gör en till en bättre ryttare, och att köpa en "problemhäst" som bockar/stegrar/sticker/bits/sparkas/är allmänt elak mm mm. Vilket det ofta är frågan om här när folk pratar om problemhästar.

Och jag tror att om man verkligen är kapabel och kunnig nog att ta sig an en riktig problemhäst så har man inget behov av att rådfråga Buke om Buke tror att man klarar av det....

 

[älgen]

Sv: Att köpa sig till problem

Jag tycker att det är skillnad mellan att köpa en häst som utmanar en och gör en till en bättre ryttare, och att köpa en "problemhäst" som bockar/stegrar/sticker/bits/sparkas/är allmänt elak mm mm. Vilket det ofta är frågan om här när folk pratar om problemhästar.

Och jag tror att om man verkligen är kapabel och kunnig nog att ta sig an en riktig problemhäst så har man inget behov av att rådfråga Buke om Buke tror att man klarar av det....

+10 på den

 

[lil-sis]

Sv: Att köpa sig till problem

Min cob var snorbillig för hon bockade av alla som provred.

Räckte i stort sett att byta sadel.

 

[Maqurell]

Sv: Att köpa sig till problem

Sen är det vad man definerar som problemhäst, mycket hanteringsfrågor går oftast att lösa med sunt förnuft, konsekvent handlande och rätt mycket morötter. Mycket problem i ridningen går också att lösa men det kräver att man lägger ner tid för att bli bättre och förstår att genvägar ofta blir senvägar.

När jag köpte mitt sto så var hon en av de där hästarna som folk sprang och gömde sig för. Nu är hon en alldeles fantastisk individ och storfavorit bland småbarn. Jag har lärt mig otroligt mycket men har haft väldigt ont vid flertalet tillfällen och alltid varit tvungen att "vakta" på henne, vilket jag nu inte behöver och det är underbart. Men på frågan om jag skulle göra om det igen så är svaret ett solklart nej. Nästa häst blir en lobotomerad valack....

 

[Mabuse]

Sv: Att köpa sig till problem

Det är ju det, när man haft en häst som kräver lite extra hela tiden, och sen får en häst som inte gör det, så inser man vad behändigt det är med en häst som gör det den ska. Otroligt behändigt med en häst som inte får panik, som inte blir rädd för allt, som man inte måste vakta så den inte bits eller sparkas, som folk inte är rädda för, och som vem som helst kan hantera. Hästlivet blir så mycket enklare då.

 

[Maqurell]

Sv: Att köpa sig till problem

Visst är det! Det är en befrielse och så himla enkelt nu för tiden! Bara att kunna sitta på ridbanan utan att behöva skrika: -Akta den slår!! till folk.
Underbart!

 

[Raja]

Sv: Att köpa sig till problem

Vad är en problemhäst egentligen?

Jag får mer uppfattningen att man köper "fel" häst av fel orsaker. Den är billig, söt, sjuk eller annat. Man fokuserar mer på hästen än på sig själv.

På vilken nivå är jag som ryttare just nu?
Passar denna häst verkligen mig?

 

[kryddelydd]

Sv: Att köpa sig till problem

Jag tycker att det är skillnad mellan att köpa en häst som utmanar en och gör en till en bättre ryttare, och att köpa en "problemhäst" som bockar/stegrar/sticker/bits/sparkas/är allmänt elak mm mm. Vilket det ofta är frågan om här när folk pratar om problemhästar.

Och jag tror att om man verkligen är kapabel och kunnig nog att ta sig an en riktig problemhäst så har man inget behov av att rådfråga Buke om Buke tror att man klarar av det....

Jag har köpt/tagit över en del "problemhästar".
Exempelvis en oinriden sexårig valack, oinriden just för att han bockade och snurrade som en propeller. Det tog mig en halvtimme att komma upp på ryggen på honom och det tog ett par år att få honom upp till LB dressyrnivå (inte tävlad men jag har rätt god koll på hans utbildningsnivå).

Ett islandshäststor som bockade, stack, kastade av och inte gick att hämta i hagen. Hon är fortfarande speciell men är fullt ridbar utan risker. Dock blir hon rädd om någon annan än jag föreslår att man ska sitta upp på henne.

En fjordingvalack som var besvärlig i största allmänhet. Han är över huvud taget inte ett problem.
Senaste projektet är en sjuårig quartervalack, som inte gick att rida och som bråkar i hanteringen. Honom har jag haft i snart en månad och han är lättriden och trevlig, om än inte utbildad. Visst har det kommit lite protester men inget som är svårhanterat än så länge.

Blev för några veckor sedan erbjuden en till islandshäst som är "svår".

Jag har fått rykte om mig att kunna klara av den typen av häst.

Å andra sidan rådfrågar jag inte om hantering eller liknande här.

Jag blev härom veckan smickrad av en lokalt igenkänd dressyrdomare som är känd för att vara brutalt ärlig och aldrig smickra, genom att hon till andra människor (som jag inte känner) säga att hon skulle lämna nästa unghäst för inridning hos mig. Så just de delarna har jag ganska god koll på.

Jag tycker dock att personer som inte har så stor erfarenhet ska vara försiktiga med vad de väljer att köpa - om de inte har tillgång till så bra tränare som jag har haft genom åren.
Om man köper en "svår" häst, behöver man ha ett oändligt tålamod och förmåga att fundera ut en planering.

Jag ser ganska ofta att det har köpts fel häst av fel människa och det är inte roligt när de "går bet". Det är tråkigt för människan och synd om hästen.

För mig handlar att "inte köpa på sig problem" mer om att undvika att köpa en häst som har kända fysiska fel eftersom det kan vara kostsamt att åtgärda och ibland inte går att åtgärda.

 

[Chilodeur]

Sv: Att köpa sig till problem

Och jag tror att om man verkligen är kapabel och kunnig nog att ta sig an en riktig problemhäst så har man inget behov av att rådfråga Buke om Buke tror att man klarar av det....