Vad ska jag ta mig till med denna lilla ponny?

[Blyger]

Tack Jag förstår hur du menar och jag håller med och hade säkert gett samma synvinkel till någon annan. Det är bara det att det är MIN ponny som jag älskar så mycket det hela handlar om

Jag ser hur du har kämpat och lider med dig. Det är en otroligt jobbigt situation att vara i

 

[Dorinda]

Jag förstår om jag verkar naiv, okunnig och att jag gör det här för mitt ego. Och ja, det är kanske så att mina känslor står ivägen ibland. För mig är döden definitivt, jag kan aldrig ångra det. Det hade varit lättare om ponnyn var utdömd, men det är en fantastisk liten individ med massor kvar att ge som ridponny trots hennes sjukdomar. Hon är en ärtig liten individ som är väldigt fräsch trots både ålder och de här jävla sjukdomarna som ställt till det så.

Jag tycker inte du verkar varken naiv eller okunnig!
Snarare jätteengagerad och att du gör allt i din makt för att lösa det här!

Resonerar tom rimligt om att det kanske inte kommer gå och vilket pris det är värt att lägga , både i tid och pengar

 

[the_connemara]

Nu ska jag vara lite krass, men jag skulle säga att marknaden är översvämmad just nu av ponnyer/sällskap som säljs billigt eller rentav skänks. Då pratar vi friska och okomplicerade individer som din då skulle konkurrera med. Varför skulle en potentiell ny ägare välja en sjuk ponny som inte är självständig när man kan få en utan de problemen och extra kostnader? Det är ingen skam i att låta sin häst vandra vidare när det blir såhär ohållbart, jag skulle nästan säga att det är ens skyldighet.

Jag som letar alternativ till sällskap till min häst skriver verkligen under på det där. Det är hur lätt som helst att få en häst "utan problem" gratis eller åtminstone på foder. Det finns MASSOR att välja på!

 

[Juli0a]

Jag tycker inte du verkar varken naiv eller okunnig!
Snarare jätteengagerad och att du gör allt i din makt för att lösa det här!

Resonerar tom rimligt om att det kanske inte kommer gå och vilket pris det är värt att lägga , både i tid och pengar

Tack snälla det var precis det jag behövde läsa just nu.

 

[skiesabove]

Jag som letar alternativ till sällskap till min häst skriver verkligen under på det där. Det är hur lätt som helst att få en häst "utan problem" gratis eller åtminstone på foder. Det finns MASSOR att välja på!

Det kanske kan vara ett alternativ för TS också?

Hitta ett till sött och milt litet sto som behöver gräsfritt, som kompis?

Kanske bara låna över sommaren till att börja med? Eller erbjuda stallplats till någon som vill hyra in sig på gräsfritt?

 

[Juli0a]

Det kanske kan vara ett alternativ för TS också?

Hitta ett till sött och milt litet sto som behöver gräsfritt, som kompis?

Kanske bara låna över sommaren till att börja med? Eller erbjuda stallplats till någon som vill hyra in sig på gräsfritt?

Jag har tänkt den tanken och jag har tänkt den intensivt, men känner att jag inte orkar skaffa en till efter jag säljer shettisen. Risken är så stor att min ponny ändå kommer strunta i den och hänga vid staketet och spana efter min häst. Om jag får gissa så tror jag 85% av hennes tid i hagen består av att hänga vid staketet och hoppas på att min häst ska komma och prata med henne. Min förhoppning var att ponnyn skulle ty sig till shettisen men hon ignorerade den totalt i 1-2 månader och sen har shettisen successivt blivit elakare och elakare. Det är bara en enda häst som gäller.
Risken är dessutom så stor att det kommer sluta med att jag får ta bort henne i sista änden och så står jag där en gång till med en liten ponny som inte uppfyller något syfte och så får jag göra hela resan med att sälja den också.

 

[Juli0a]

Jag har tänkt den tanken och jag har tänkt den intensivt, men känner att jag inte orkar skaffa en till efter jag säljer shettisen. Risken är så stor att min ponny ändå kommer strunta i den och hänga vid staketet och spana efter min häst. Om jag får gissa så tror jag 85% av hennes tid i hagen består av att hänga vid staketet och hoppas på att min häst ska komma och prata med henne. Min förhoppning var att ponnyn skulle ty sig till shettisen men hon ignorerade den totalt i 1-2 månader och sen har shettisen successivt blivit elakare och elakare. Det är bara en enda häst som gäller.
Risken är dessutom så stor att det kommer sluta med att jag får ta bort henne i sista änden och så står jag där en gång till med en liten ponny som inte uppfyller något syfte och så får jag göra hela resan med att sälja den också.

Med facit i hand (som jag inte hade då) hade ponnyn mått bättre av att gå ensam bredvid de andra och slippa ett "störningsmoment" i samma hage. De har ingen glädje av varandra om jag ska vara brutalt ärlig mot mig själv.

 

[skiesabove]

Jag har tänkt den tanken och jag har tänkt den intensivt, men känner att jag inte orkar skaffa en till efter jag säljer shettisen. Risken är så stor att min ponny ändå kommer strunta i den och hänga vid staketet och spana efter min häst. Om jag får gissa så tror jag 85% av hennes tid i hagen består av att hänga vid staketet och hoppas på att min häst ska komma och prata med henne. Min förhoppning var att ponnyn skulle ty sig till shettisen men hon ignorerade den totalt i 1-2 månader och sen har shettisen successivt blivit elakare och elakare. Det är bara en enda häst som gäller.
Risken är dessutom så stor att det kommer sluta med att jag får ta bort henne i sista änden och så står jag där en gång till med en liten ponny som inte uppfyller något syfte och så får jag göra hela resan med att sälja den också.

Låter som att du redan vet/bestämt dig innerst inne vad det är dags för?

 

[Juli0a]

Låter som att du redan vet/bestämt dig innerst inne vad det är dags för?

Jag vill prata med den där veterinären först och jag måste vara snäll mot mig själv och smälta att det inte gick vägen. Jag har kört så stenhårt mot målet att lösa detta. Shettisen köpte jag för att jag var så säker på att de skulle passa varandra och jag har byggt och jag har grejat och jag har anpassat. Jag känner att jag måste få ge mig själv lite tid. Det är så mycket engagemang förhoppningar och "nu jävlar ska det bli bra" som ligger bakom så jag måste landa i att jag "misslyckades" lösa situationen. Jag kunde inte veta, men jag hoppades så, så mycket.

 

[Shaggy]

Jag vill prata med den där veterinären först och jag måste vara snäll mot mig själv och smälta att det inte gick vägen. Jag har kört så stenhårt mot målet att lösa detta. Shettisen köpte jag för att jag var så säker på att de skulle passa varandra och jag har byggt och jag har grejat och jag har anpassat. Jag känner att jag måste få ge mig själv lite tid. Det är så mycket engagemang förhoppningar och "nu jävlar ska det bli bra" som ligger bakom så jag måste landa i att jag "misslyckades" lösa situationen. Jag kunde inte veta, men jag hoppades så, så mycket.

Tänk nu på att det här inte bara rör hästens hälsa utan även din.

 

[Juli0a]

Tänk nu på att det här inte bara rör hästens hälsa utan även din.

Jag vet, tack så mycket Jag vet att jag gjort så mycket mer än vad som är rimligt. Bara en sån sak att jag köper inte 1 utan 2 hästar till... Jag förstår att jag måste bromsa och inte bara tänka med hjärtat.

 

[Efwa]

Jag har bestämt att blir det så illa, så kommer jag avliva henne och jag vill inte lägga det ansvaret på en annan människa som skulle få ta över henne. Jag skulle i så fall låna ut henne för ett eventuellt senare övertag om det skulle kännas bra för min del.

Du har fåt mycket bra input. Jag vill bara skriva en sak som kanske kan hjälpa dig i beslutet.

För mig personligen är det viktigt att avliva mina djur i tid. Vad är det då? Det är när jag vet att jag står i nedförs-lutningen på backen och att vägen endast är neråt (fysiskt för djuret). Där det inte finns något att ta tag i för att ta sig upp igen.
Ju längre ner i backen du är, desto fortare går det mot slutet.

Att vänta tills ditt djur blivit så sjuk att det på vägen lider mer och mer och kanske akut blir dålig känns för mig som ett dåligt beslut för både djuret och mig som ägare.
Jag har haft mycket mer jobbiga känslor när jag tagit bort djuret för sent än för tidigt. Jag har ännu kvarstående känslor för hur mina föräldrar tog beslutet för vår första hund som garanterat kunnat hindrats från månaders lidande. Jag är idag 54 år gammal.

Sorgen efter avlivandet är konstant, att vänta länge före gör att du förlänger sorgearbetet som ju också pågår före avlivandet och som resultat kanske har ångest för att du inte tog beslutet tidigare.

Lycka till med ditt beslut.

 

[Lingon]

rent krasst hade jag tagit bort B-ponnyn om ni inte skall ha kvar den. Låter inte som den skulle få ett bra liv av att skänkas bort med dom problem i lasten. Tror tvärtom det blir väldigt jobbigt för den. Kanske hade varit bättre att sälja shettisen och skaffa en annan kompis till b ponnyn? tänker det är lättare att hitta ett nytt hem till shettisen.

Min gissning, utan att ha träffat B-ponnyn, är att den inte skulle bli nöjd med en ny kompis så länge hon och halvblodet är i närheten av varandra. Om hon flyttades till annat stall där hon inte kan se eller ha nån kontakt med halvblodet hade det kunnat gå. Men så länge hon kan ha den minsta lilla kontakt med halvblodet så tror jag att det finns en stor risk att ingen annan kompis kommer att vara intressant nog. Men det är bara min amatörmässiga gissning såklart...

 

[Efwa]

Min gissning, utan att ha träffat B-ponnyn, är att den inte skulle bli nöjd med en ny kompis så länge hon och halvblodet är i närheten av varandra. Om hon flyttades till annat stall där hon inte kan se eller ha nån kontakt med halvblodet hade det kunnat gå. Men så länge hon kan ha den minsta lilla kontakt med halvblodet så tror jag att det finns en stor risk att ingen annan kompis kommer att vara intressant nog. Men det är bara min amatörmässiga gissning såklart...

Jag tänker också att hon kanske luktar "konstigt" med sin sjukdom. Vissa djur är ju väldigt känsliga för sådant (shettisen i detta fall) och ett fel i ämnesomsättningen torde "lukta" annorlunda.

 

[Lingon]

Jag tänker också att hon kanske luktar "konstigt" med sin sjukdom. Vissa djur är ju väldigt känsliga för sådant (shettisen i detta fall) och ett fel i ämnesomsättningen torde "lukta" annorlunda.

Så kan det nog vara! Men jag tror att hennes stressade beteende har en del i att shettisen inte vill veta av henne d.v.s. försöker jaga bort henne. Den vill helt enkelt inte vara nära den negativa energin.

Jag har sett liknande innan. En snäll och social häst som totalt ignorerade en ny häst för att den nya hästen var tokstressad konstant! De gick i samma hage men den häst som bott i stallet innan höll sig hela tiden i andra änden av hagen och ignorerade den nya. Det var som att han inte vill veta av någon som hade den energin som den nya hade. Han blev aldrig elak men gjorde ingenting för att ta nån som helst kontakt och höll sig undan. Utfrysning och jag är övertygad om att det hade med den nyas höga stress.

 

[Juli0a]

Min gissning, utan att ha träffat B-ponnyn, är att den inte skulle bli nöjd med en ny kompis så länge hon och halvblodet är i närheten av varandra. Om hon flyttades till annat stall där hon inte kan se eller ha nån kontakt med halvblodet hade det kunnat gå. Men så länge hon kan ha den minsta lilla kontakt med halvblodet så tror jag att det finns en stor risk att ingen annan kompis kommer att vara intressant nog. Men det är bara min amatörmässiga gissning såklart...

Du har helt rätt. Min stora häst är en underbar trygg ledare som alla andra hästar älskar och tyr sig till. Precis vad en liten trygghetsjunkie som ponnyn behöver. Min häst är väldigt förtjust i ponnyn också och ropar efter henne och står och pratat med ponnyn över staketet då och då. Och att min stora häst skulle flytta för ponnyns skull finns inte på kartan! Det är min hjärtehäst och hon kommer stanna hos mig till sista andetaget. I så fall skulle det vara ponnyn, men jag kan ju inte sälja henne av moraliska skäl mot ny ägare och mot ponnyn om hon hamnar i fel händer. Återigen var det därför jag hade en liten långsökt idé att någon verksamhet skulle vilja låna henne utan kostnader.
Jag hade en liten förhoppning att shettisen skulle duga för henne, men hon är inte intresserad av att integrera och nu är hon dessutom rädd för shettisen som jagar henne titt som tätt.

 

[Emma-pemma]

@Juli0a
Med tanke på vad du skriver om ponnyns förmåga med ridningen så tycker jag att det verkar vara en bra bit kvar tills det är dags att tänka på avlivning. Däremot tror jag, precis som en del andra skrivit, att det är viktigt att se till att fången hålls i schack. Det är svårt att få en B-ponny att fungera på samma bete som en stor häst, så försök hitta andra lösningar. Jag tycker att din beskrivning av skogshagen låter idealisk, bara man får ponnyerna att acceptera varandra och stanna innaför staketet.

Jag är också lite inne på det här med hur ponnyn bondat så hårt med halvblodet. Min erfarenhet är att hästar blir väldigt hårt bondade när de bara har varandra. En idé jag har är att det finns en möjlighet att få ponnyn att bonda bättre med shettisen, om halvblodet är utom räckhåll en period. Eller om shettisen får följa med på P&J, träningar osv. På bortaplan kan mycket förändras. Vi har använt den metoden (lite halvmedvetet) några gånger när det är nya konstellationer av hästar på gården. En tävlingsdag i en delad transport kan få oanade vänskapsband att blomma ut!
Eller kanske att ena paret av hästar åker på bete hos en granne några kilometer bort under 3-4 veckor?

Att du står med rätt så många fler hästar än du tänkt är ju en sak du får fundera över. Min tanke med ovanstående förslag är att det kanske är hyfsat enkelt att prova i den situation du är just nu.

Jag har också haft en häst som totalt ignorerade en ny häst som kom, i det fallet pga stress hos min häst. Det gjorde ont i hela själen att se hästen på det sättet, och den nya hagkompisen var ju inte heller jätteglad över situationen. På din beskrivning låter det som att både B-ponnyn och shettisen är stressade.

 

[Mia_R]

@Juli0a
Med tanke på vad du skriver om ponnyns förmåga med ridningen så tycker jag att det verkar vara en bra bit kvar tills det är dags att tänka på avlivning. Däremot tror jag, precis som en del andra skrivit, att det är viktigt att se till att fången hålls i schack. Det är svårt att få en B-ponny att fungera på samma bete som en stor häst, så försök hitta andra lösningar. Jag tycker att din beskrivning av skogshagen låter idealisk, bara man får ponnyerna att acceptera varandra och stanna innaför staketet.

Jag är också lite inne på det här med hur ponnyn bondat så hårt med halvblodet. Min erfarenhet är att hästar blir väldigt hårt bondade när de bara har varandra. En idé jag har är att det finns en möjlighet att få ponnyn att bonda bättre med shettisen, om halvblodet är utom räckhåll en period. Eller om shettisen får följa med på P&J, träningar osv. På bortaplan kan mycket förändras. Vi har använt den metoden (lite halvmedvetet) några gånger när det är nya konstellationer av hästar på gården. En tävlingsdag i en delad transport kan få oanade vänskapsband att blomma ut!
Eller kanske att ena paret av hästar åker på bete hos en granne några kilometer bort under 3-4 veckor?

Att du står med rätt så många fler hästar än du tänkt är ju en sak du får fundera över. Min tanke med ovanstående förslag är att det kanske är hyfsat enkelt att prova i den situation du är just nu.

Jag har också haft en häst som totalt ignorerade en ny häst som kom, i det fallet pga stress hos min häst. Det gjorde ont i hela själen att se hästen på det sättet, och den nya hagkompisen var ju inte heller jätteglad över situationen. På din beskrivning låter det som att både B-ponnyn och shettisen är stressade.

Nja, jag tycker inte det ok öht att fortsätta med shettisen när den jagar ponnyn, bättre att sälja den och försöka lösa problemet med hagen och de tre som är kvar.

@Juli0a, skulle det funka att bygga ett högt foderbord så ponnyn inte kommer åt att äta fritt med de övriga?

 

[Juli0a]

@Juli0a
Med tanke på vad du skriver om ponnyns förmåga med ridningen så tycker jag att det verkar vara en bra bit kvar tills det är dags att tänka på avlivning. Däremot tror jag, precis som en del andra skrivit, att det är viktigt att se till att fången hålls i schack. Det är svårt att få en B-ponny att fungera på samma bete som en stor häst, så försök hitta andra lösningar. Jag tycker att din beskrivning av skogshagen låter idealisk, bara man får ponnyerna att acceptera varandra och stanna innaför staketet.

Jag är också lite inne på det här med hur ponnyn bondat så hårt med halvblodet. Min erfarenhet är att hästar blir väldigt hårt bondade när de bara har varandra. En idé jag har är att det finns en möjlighet att få ponnyn att bonda bättre med shettisen, om halvblodet är utom räckhåll en period. Eller om shettisen får följa med på P&J, träningar osv. På bortaplan kan mycket förändras. Vi har använt den metoden (lite halvmedvetet) några gånger när det är nya konstellationer av hästar på gården. En tävlingsdag i en delad transport kan få oanade vänskapsband att blomma ut!
Eller kanske att ena paret av hästar åker på bete hos en granne några kilometer bort under 3-4 veckor?

Att du står med rätt så många fler hästar än du tänkt är ju en sak du får fundera över. Min tanke med ovanstående förslag är att det kanske är hyfsat enkelt att prova i den situation du är just nu.

Jag har också haft en häst som totalt ignorerade en ny häst som kom, i det fallet pga stress hos min häst. Det gjorde ont i hela själen att se hästen på det sättet, och den nya hagkompisen var ju inte heller jätteglad över situationen. På din beskrivning låter det som att både B-ponnyn och shettisen är

Skogshagen ligger så ponnysarna inte kan se de stora hästarna.
Jag har provar att släppa ihop ponnysarna där igen efter jag skrev inlägget. Ponnyn springer som en galning och försöker ta sig ut. Shettisen springer efter för hon vill väl hänga på och ha koll, men surar ändå på ponnyn när de väl står stilla. Vänder röven till, bakåtstrukna öron och allt det där, och så är ponnyn igång igen och ska försöka ta sig hem.
Jag och min sambo försökte vänta ut ponnyn så hon skulle lugna sig, men icke. Efter 2 timmar gav vi upp och gick hem med dem. När vi släppte in dem i hagen jagade shettisen ponnyn 3 gånger på typ 5 min, varpå vi särat på dem. All den här stressen är ju inte bra för någon häst och särskilt inte för vår ponny med sina sjukdomar.
Men jag ska ta en funderare på om det finns möjlighet att låta ponnysarna tillfälligt flytta någon annanstans. De stora vill jag absolut ha kvar i min direkta närhet.

Vi har gått promenader med ponnysarna och ponnyn har faktiskt blivit lite bättre på det och kan skrika och dansa omkring de första 500 meterna för att sedan acceptera läget och t om vara nyfiken på omgivningen. Syftet med att gå ihop är att de ska känna att de jobbar ihop liksom och kanske bonda på det sättet. Lite som med hundar Det har inte hjälp någonting, förutom att vi tycker det är positivt att ponnyn inte är en stressad galning under 5 km. Shettisen kom i december och det hela har bara blivit värre och värre. Om någon försöker gosa och klappa om ponnyn i hagen så kommer shettisen och jagar bort henne.

Drömmen vore att shettisen blir snällare och inte stör sig så mycket och ponnyn bjuder till lite så kanske hon åtminstone skulle vara nöjd med livet istället för att vara så stressad och fixerad. Hon lever för de stunder hon får ridas ut i sällskap med min häst.
Men jag har haft shettisen i 4 månader nästan på dagen och jag tror det är kört att se ska kunna bli något sånär kompisar.
Men jag ska ta dina tips i beaktande! Det är värt att prova!

 

[skiesabove]

Ponnyn varken ska eller kan "bjuda till lite". Släpp det där, justera dina förväntningar till verkligheten för en häst.

Det lät ju nu som att skogshagen är långt bort från gården? Det är väl inte alls konstigt att hon blir panikig och skrikig då, instängd på "främmande plats" med någon som inte gillar en?

Hästar är hästar, inte människor. Dom har känslor och tankar, men på hästvis, inte på samma sätt som människor. Vi är olika typer av däggdjur med delvis olika behov.

Sälj/flytta shettisen omgående. Låt ponnyn gå i egen hage nära de stora. Medans ni funderar på hennes framtid.