Att kombinera häst med partner

[Amha]

@Tora 2 kvällar och 1 heldag o veckan låter mycket. I vissa fall är det inte ens möjligt att pussla ihop det med häst, beroende på stall. Men jag måste fråga, vad gör man med sin partner en heldag och två kvällar varje vecka? Ja kvällar efter jobbet är ju lätt att spendera i soffan med något tv-program men hur givande är det? Och en heldag utan något inplanerat, jisses, jag hade blivit rastlös om det inte faktiskt varit något riktigt inbokat. Helst fullt schema

 

[stjarnhimmel]

Jag undrar också om man nånsin blir nöjda om man ska kompromissa i ett par dvs en person vill ses nästan jämt och har inga andra intressen. Den andra har mkt egna intressen och vill ses mer sällan.

Jag frågar då jag träffade en man ett tag som inte hade några intressen i stort sett och få egna vänner. Han ville att vi skulle ses mkt. När vi träffades ville han inte hitta på mkt aktiviteter utan han ville att jag skulle vara hemma hos honom när han spelade spel på datorn.
Jag hade ej häst men sjöng två kvällar i veckan samt träffade ofta vänner på helgerna, dock ej hela helgerna.

Och - för mig var det ingen idé att fortsätta med honom då vi sågs bara några månader. Jag kunde inte se hur vi skulle kunna leva ihop. Det skulle inte gå att kompromissa. Är man för olika och har för olika bild av hur förhållandet ska vara så tror jag ibland kompromisser är nästan omöjligt. Eller så är det inte värt att göra kompromissen. För även om jag gillade honom skulle det innebära en för stor ändring av mitt liv på ett sätt som jag inte vill.

 

[stjarnhimmel]

På en helg tycker jag man hinner med både häst och förhållande. Säg att man är i stallet några timmar tex lördag em och söndag em. Så då har man morgon, lunch och kväll hästfria!
Då hinner man ju mkt!
Sen om man är på tävling varje helg går väl mer tid.

 

[hagel]

Jag tycker det där är jätteintressant. Så ni tycker alltid likadant hela tiden? Alltid vill göra exakt samma saker hela tiden?

Hahaha, nej verkligen inte ! Vi ser bara inget syfte med att sträva efter det .

 

[Tora]

@Tora 2 kvällar och 1 heldag o veckan låter mycket. I vissa fall är det inte ens möjligt att pussla ihop det med häst, beroende på stall. Men jag måste fråga, vad gör man med sin partner en heldag och två kvällar varje vecka? Ja kvällar efter jobbet är ju lätt att spendera i soffan med något tv-program men hur givande är det? Och en heldag utan något inplanerat, jisses, jag hade blivit rastlös om det inte faktiskt varit något riktigt inbokat. Helst fullt schema

När jag hade häst själv (alltså inte delade den med min partner) så åkte jag direkt till stallet efter jobb/skola och var hemma vid 21:00-22:00 tiden. Ibland ännu senare om det var träningar och liknande. Om hästen vilade en vardag så kunde jag vara hemma tidigare.

När jag kom hem så var det bara att äta och sedan sova för man skulle ju upp dagen därpå.

På helgerna så var det alltid träningar, tävlingar, hämta hö och fixa sådant hemma som inte hanns med under vardagen tex städa, handla osv.

Jag hade inte tyckt att träffas en stund runt maten på kvällarna hade varit något förhållande. Inte dessutom om partnern är borta så gott som hela helgen. Och detta dessutom hela tiden, året runt. Varför bo ihop med någon om man aldrig ses? Då kan man ju lika gärna vara själv.

Vad är det då man gör när man umgås med sin partner? Allt och inget.

Vi har fyra små barn. Jag tycker inte det är direkt svårt att få loss egentid. Det går alltid att lösa och pussla ihop på något sätt. Men tillsammanstid med partnern är svårare. Och det är avsaknaden av tillsammanstid som ofta ställer till problem i förhållandet. Nu är ju inte barnen små jämt. De blir ju äldre så med tiden så löser det sig.

 

[Tora]

Hahaha, nej verkligen inte ! Vi ser bara inget syfte med att sträva efter det .

Men de gångerna ni inte tycker likadant då måste man ju kompromiss på något sätt? Eller hur löser ni det?

 

[Tora]

Jag undrar också om man nånsin blir nöjda om man ska kompromissa i ett par dvs en person vill ses nästan jämt och har inga andra intressen. Den andra har mkt egna intressen och vill ses mer sällan.

Jag frågar då jag träffade en man ett tag som inte hade några intressen i stort sett och få egna vänner. Han ville att vi skulle ses mkt. När vi träffades ville han inte hitta på mkt aktiviteter utan han ville att jag skulle vara hemma hos honom när han spelade spel på datorn.
Jag hade ej häst men sjöng två kvällar i veckan samt träffade ofta vänner på helgerna, dock ej hela helgerna.

Och - för mig var det ingen idé att fortsätta med honom då vi sågs bara några månader. Jag kunde inte se hur vi skulle kunna leva ihop. Det skulle inte gå att kompromissa. Är man för olika och har för olika bild av hur förhållandet ska vara så tror jag ibland kompromisser är nästan omöjligt. Eller så är det inte värt att göra kompromissen. För även om jag gillade honom skulle det innebära en för stor ändring av mitt liv på ett sätt som jag inte vill.

Det där lät ju inte riktigt sunt. Vad var att ses mycket enligt honom? I princip hela tiden?

 

[snow]

Det är ju inget fel på det i sig. Problemet är ju bara då att det ställer ju väldigt höga krav på ens partner. Någon får ju göra anpassningen. Du och din partner verkar ju jättenöjda med att det är så. Och då är det ju som sagt inget problem.

Nu rycker jag med flit ett citat ur sitt sammanhang. Jag håller med om att rekommendationen "säg åt partnerna att skaffa egna intressen!" förmodligen inte slår så väl ut när en som TS redan är i ett förhållande med en partner som känner sig lågt prioriterad. Däremot håller jag inte med om att någon part måste anpassa sig om båda går in i förhållandet med egna starka intressen. Min sambo har sen vi träffades för sex år sedan haft sitt jobb som absolut största fritidsintresse. Jag brukar kalla det projekt han hållit på med längre än vi varit ett par för "hans andra kvinna". Han lägger betydligt fler timmar på detta (utanför ordinarie arbetstid) än vad jag lägger i stallet men jag känner verkligen inte att jag behöver anpassa mig efter hans intressen. Jag lever mitt liv och han sitt, men sedan ligger det naturligtvis i bådas våra intressen att umgås med varandra också, vilket vi gör. Jag tror att många par är ganska nöjda med att slippa kompromissa kring sina intressen? Om en däremot inte delar några gemensamma intressen alls med sin partner så förstår jag inte riktigt varför parterna är ihop...

 

[Amha]

När jag hade häst själv (alltså inte delade den med min partner) så åkte jag direkt till stallet efter jobb/skola och var hemma vid 21:00-22:00 tiden. Ibland ännu senare om det var träningar och liknande. Om hästen vilade en vardag så kunde jag vara hemma tidigare.

När jag kom hem så var det bara att äta och sedan sova för man skulle ju upp dagen därpå.

På helgerna så var det alltid träningar, tävlingar, hämta hö och fixa sådant hemma som inte hanns med under vardagen tex städa, handla osv.

Jag hade inte tyckt att träffas en stund runt maten på kvällarna hade varit något förhållande. Inte dessutom om partnern är borta så gott som hela helgen. Och detta dessutom hela tiden, året runt. Varför bo ihop med någon om man aldrig ses? Då kan man ju lika gärna vara själv.

Vad är det då man gör när man umgås med sin partner? Allt och inget.

Vi har fyra små barn. Jag tycker inte det är direkt svårt att få loss egentid. Det går alltid att lösa och pussla ihop på något sätt. Men tillsammanstid med partnern är svårare. Och det är avsaknaden av tillsammanstid som ofta ställer till problem i förhållandet. Nu är ju inte barnen små jämt. De blir ju äldre så med tiden så löser det sig.

Hela grejen med att bo ihop är väl att man kan nöja sig med att ses till middagen och en liten stund efter det?

Jag och min partner är kanske väldigt osociala men jag nöjer mig gott med att dela det lilla och ha ett intresse på sidan av faktiskt. Han också. Ibland far vi på äventyr men hellre umgås vi hemma med barnet och gör saker på hennes nivå. Det är väl helt enkelt så att relationer kan vara väldigt olika. Ska jag prioritera bort nåt jag gillar ska det ju vara något jag gillar ännu mer, dvs en riktig aktivitet och inget vardagslufsande, jag spenderar tiden med. Är man hemma och gör inget särskilt i stället för utövar sin hobby känns det ju rätt drygt att prioritera bort hobbyn i min värld.

 

[stjarnhimmel]

När jag hade häst själv (alltså inte delade den med min partner) så åkte jag direkt till stallet efter jobb/skola och var hemma vid 21:00-22:00 tiden. Ibland ännu senare om det var träningar och liknande. Om hästen vilade en vardag så kunde jag vara hemma tidigare.

När jag kom hem så var det bara att äta och sedan sova för man skulle ju upp dagen därpå.

På helgerna så var det alltid träningar, tävlingar, hämta hö och fixa sådant hemma som inte hanns med under vardagen tex städa, handla osv.

Jag hade inte tyckt att träffas en stund runt maten på kvällarna hade varit något förhållande. Inte dessutom om partnern är borta så gott som hela helgen. Och detta dessutom hela tiden, året runt. Varför bo ihop med någon om man aldrig ses? Då kan man ju lika gärna vara själv.

Vad är det då man gör när man umgås med sin partner? Allt och inget.

Vi har fyra små barn. Jag tycker inte det är direkt svårt att få loss egentid. Det går alltid att lösa och pussla ihop på något sätt. Men tillsammanstid med partnern är svårare. Och det är avsaknaden av tillsammanstid som ofta ställer till problem i förhållandet. Nu är ju inte barnen små jämt. De blir ju äldre så med tiden så löser det sig.

För mig skulle det vara fullt tillräckligt att träffas kring maten de flesta dagarna. Sen skulle jag nån gång ibland ordna så någon tog hästen. Men ses man vid maten så har man ju i alla fall en halvtimme eller ngt att prata.

 

[Tora]

För mig skulle det vara fullt tillräckligt att träffas kring maten de flesta dagarna. Sen skulle jag nån gång ibland ordna så någon tog hästen. Men ses man vid maten så har man ju i alla fall en halvtimme eller ngt att prata.

Det hade inte räckt för mig. Då kan jag lika gärna bo själv. Är ju ingen skillnad direkt.

Möjligtvis att man delar på hyran och får lite sex då och då.

 

[stjarnhimmel]

Det hade inte räckt för mig. Då kan jag lika gärna bo själv. Är ju ingen skillnad direkt.

Möjligtvis att man delar på hyran och får lite sex då och då.

Det beror hur man är som person. Du behöver uppenbarligen mkt tid med din partner. Andra behöver mindre.

 

[Tora]

Hela grejen med att bo ihop är väl att man kan nöja sig med att ses till middagen och en liten stund efter det?

Jag och min partner är kanske väldigt osociala men jag nöjer mig gott med att dela det lilla och ha ett intresse på sidan av faktiskt. Han också. Ibland far vi på äventyr men hellre umgås vi hemma med barnet och gör saker på hennes nivå. Det är väl helt enkelt så att relationer kan vara väldigt olika. Ska jag prioritera bort nåt jag gillar ska det ju vara något jag gillar ännu mer, dvs en riktig aktivitet och inget vardagslufsande, jag spenderar tiden med. Är man hemma och gör inget särskilt i stället för utövar sin hobby känns det ju rätt drygt att prioritera bort hobbyn i min värld.

Ha ha ha! Jag tycker att ett förhållande är just att man ses mer än till bara middagen annars kan det vara.

Men jag måste erkänna att jag blir lite förvirrad. Du skriver att ni helst umgås hemma med barnet. Är inte det att umgås tillsammans?
Menar du att du arbetar och sedan är borta hos hästen flera timmar och sedan umgås över maten någon timme med din man och ditt barn? Varje dag?

 

[Tora]

Det beror hur man är som person. Du behöver uppenbarligen mkt tid med din partner. Andra behöver mindre.

Fast att umgås mer än en halvtimme över maten är knappast att umgås mycket.

Snarare är det lite att bara umgås en halvtimme varje dag över maten.

 

[stjarnhimmel]

Fast att umgås mer än en halvtimme över maten är knappast att umgås mycket.

Snarare är det lite att bara umgås en halvtimme varje dag över maten.

Vad som anses mkt och litet är ju väldigt relativt. För ngn som tex har ett distansförhållande är det nog mkt att ses till middagen varje dag.
Grejen är ju att det spelar ingen roll. Det viktiga är ju bara att alla har olika behov.

 

[hagel]

? Om en däremot inte delar några gemensamma intressen alls med sin partner så förstår jag inte riktigt varför parterna är ihop...

Fast... intressen behöver ju verkligen inte vara saker man gör ? Min fästman är musiker - jag spelar inte ett enda instrument. Jag rider - han är ganska rädd för hästar. Jag är naturvetare - han är språklig. Han är konstnärlig och kreativ - jag kan inte teckna ett streckgubbe.

Men gemensamma saker vi intresserar oss för finns det oändligt många av ju! Idag har vi pratat om hur bisamhällen fungerar och varför det är hur coolt som helst, utan att någon av oss visste något om bin innan. Andra dagar kanske vi diskuterar hur special forces i det militära arbetar, eller hur det svenska och danska kungahuset är släkt med varandra. Eller precis vad som helst annat som vi kommer i tanke om.

Men vi älskar bägge två att mata änder iofs .

Hobbies och intressen behöver ju absolut inte vara samma sak!

 

[Lo_]

Skulle min partner be mig om två hästfria vardagkvällar och även en av helgdagarna skulle han be mig dra ner hästeriet till snudd på hälften och det känns helt orimligt. Vi bor ihop och delar liv, tycker vi har ständig kontakt med sms osv även när vi gör saker isär vilket är rätt många timmar per dag. Skulle han be mig bli någon annan skulle förhållandet inte hålla så länge.

 

[Tora]

Vad som anses mkt och litet är ju väldigt relativt. För ngn som tex har ett distansförhållande är det nog mkt att ses till middagen varje dag.
Grejen är ju att det spelar ingen roll. Det viktiga är ju bara att alla har olika behov.

Jag håller helt med dig även om jag tycker det inte går att dra in distansförhållanden. Det är ju helt olika premisser.

För att då återgå till grundfrågan vad skall man göra när man har olika behov? När man försöker balansera ett mycket tidskrävande intresse och ett förhållande?
När en partner inte tycker att det räcker att varje dag bara ses en halvtimme över maten?

Mitt förslag då är att försöka viga i alla fall en kväll åt partnern och gärna en hel helgdag. Hästen måste ju vila någon dag i alla fall.

 

[cirkus]

Jag tycker diskussionen är jättemärklig.

Antingen en halvtimme över maten eller två helkvällar och en hel helgdag...


Jag kan liksom inte ens tänka mig in i tanken att börja styra över vad min partner ska göra och inte göra för att jag känner mig oprioriterad. Det funkar bara inte.

 

[Tora]

Jag tycker diskussionen är jättemärklig.

Antingen en halvtimme över maten eller två helkvällar och en hel helgdag...


Jag kan liksom inte ens tänka mig in i tanken att börja styra över vad min partner ska göra och inte göra för att jag känner mig oprioriterad. Det funkar bara inte.

Så du bara står ut med att du känner dig oprioriterad och säger inget? Eller hur gör du?