Igår fick min älskade lilla katt somna in, efter en kort tids sjukdom. Det gick så himla snabbt och veterinären visste aldrig vad det var för fel. Han blev på kort tid väldigt vinglig och sista dagen kunde han inte ens sitta själv. Han ska obduceras och jag har blandade känslor inför resultatet. Tänk om det var något enkelt som veterinärerna missade och han kunde räddats?
Jag har aldrig varit med och tagit bort ett djur förut (eftersom han är mitt enda husdjur, fick honom när jag var 8 år gammal), och det var så fruktansvärt jobbigt. Han såg så glad ut och var så lugn hela tiden, låg i min famn länge innan.
Lilla kissen, hur gör man för att komma över det här?
Det känns som att jag går runt i ett vakuum och det är så himla tomt utan honom.
Vila i frid Muffins
Jag har aldrig varit med och tagit bort ett djur förut (eftersom han är mitt enda husdjur, fick honom när jag var 8 år gammal), och det var så fruktansvärt jobbigt. Han såg så glad ut och var så lugn hela tiden, låg i min famn länge innan.
Lilla kissen, hur gör man för att komma över det här?
Vila i frid Muffins
