Sv: Att ta på/röra vid någon
For nagon med en "kinetic" eller "tactile" fungerande hjarna ror man hela tiden pa kroppen och vill helst ta i det hjarnan ar upptagen med. Gar man pa museeum ar det SVART att inte ta i de speciellt vackra/spannande/interessanta foremalen man absolut inte far ta i. Ofta kan det kannas som om hjarnan startar med att personen ror pa sig. For en tactile person ar det vanligt att sitta och 'skaka/hoppa' med benet nar den pratar, eller sla med handen pa nagot medan personen soker ett ord. De med en "tactile/kinetic" inlarnings stil kommer battre i hag vad de pratat om/tittat pa om de far rora vid personen de pratar med eller atminstone vifta med hander och fotter i storsta allmanhet.
Darfor gillar vissa att rora vid folk mer an alla andra gor.
I en annan tråd för evigheter sedan fick jag lära mig att jag också är en taktil person. Jag måste göra något hela tiden. Jag rör vid saker, tex tavlan på väggen hos läkaren, jag kunde inte låta bli nästan, jag ritar blommor i blocket när jag lyssnar på föreläsningar och inte har något att skriva, jag kan sitta och knäppa med en penna eller trumma den mot blocket eller för all del helt enkelt snurra den i fingrarna ifall jag fått tillsägelser om att ge fan i det andra.
Jag är en lukta och röra person. Som barn luktade jag på allt, kände igen saker på lukten osv, men eftersom det verkar så skumt att göra som vuxen har jag nästan tränat bort det

men jag pillar fortfarande på saker! Har en reflex med magnet som jag knäpper med (den har jag fått dödande blickar för

), snurrar mina halsband (har en berlock som jag dessutom öppnar och stänger hela tiden), jag snurrar på telefonen, när jag är med mamma i affären går jag runt lite, jag har några cola-glas från McDonalds och de är så bra för där kan man följa texten och utbuktningarna på glaset med fingrarna, jag vandrar runt runt när jag väntar på något, om jag inte står och pratar med någon, då är jag ju upptagen med annat. I tåget när man inte kan sitta så står jag upp, ibland när jag är lite stressad, tex inför tentor eller liknande så kan jag gå runt runt där om det är plats, annars står jag och väger fram och tillbaka på kroppen. Ni som har barn som vaggat dem, dels i vagnen men också i famnen lite grann, ni vet vad jag menar? Det var helt underbart att ha bebis i vagn och kunna skylla på det...

Jag kommer nämligen på mig själv när folk glor på mig.
Jag har tidigare tolkat det lite som stress, men det är det ju inte egentligen då jag gör det utan att vara stressad.
Men från detta till att ta på människor är steget för mig stort. Kanske är det så för att jag inte gillar beröring själv?