Att vara feminist med kinks.

Alltså min åsikt om BDSM-sfären är att den är ungefär som samhället i stort. Det finns olika grupperingar. Det finns olika sorters människor. Vissa fungerar bra, vissa fungerar mindre bra eller rent ut sagt dåligt.

Ooooch så finns det en massa floskler om att "vi" skulle vara annorlunda mot "dem". Förstås. Dels när folk ställer "kinkyfolk" mot "vaniljare", dels när grupper ställs mot varandra. Är det inte ganska basic gruppdynamik?
 
Just det, jag är feminist och typ undergiven mot män (jag toppar mot kvinnor). Numera har jag dock blivit ganska restriktiv med att överhuvudtaget träffa nya män, eftersom jag har issues med hur många män beter sig. Jag vet ju att mannen jag lever med följer våra överenskommelser, men andra kan vara en annan sak. DÄR ligger mitt problem. Inte i att jag gillar vissa saker, utan att dessa män tar sig rättigheter och befäster sin uppfattning om kvinnor.

En kompis till mig har i princip löst det där med att inte ha kontakt med cismän. Det är ju ett alternativ, om man har möjlighet att vara flexibel i sin läggning.
 
Spinner vidare på det här med självskadebeteende. Jag har diskuterat bdsm-scenen med en person i min närhet under en tid, och som jag förstår det på henom så är det mycket vanligt att framför allt kvinnor använder scenen som ett slags självskadebeteende. Kvinnor som varit med om övergrepp och nu på olika sätt tänder på akter som liknar det övergreppet osv. Det kan ju också vara en slags självterapi tänker jag? Diskuteras detta i bdsm-världen?

"Mycket vanligt" är en rätt grov överdrift (åtminstone i Göteborg). Ja, givetvis förekommer psykisk ohälsa. Jag skulle tro att den är något överrepresenterad i förhållande till det "vanliga" samhället (om det nu bara inte är så att folk ofta är mer öppna med det). Det är dock något som jag tycker verkar vanligt i många subkulturer.

BDSM-scenen är inte homogen. Långt ifrån. Snarare kan man säga att den består av mängder av grupper som överlappar varandra. Har du specifika preferenser behöver du inte stöta på andra med "tvärpreferenser", typ någonsin. I mina kretsar har det funnits diskussioner om självskadebeteende och övergrepp, ett antal gånger under årens lopp. Det trendar ibland. Ibland från den superfeministiska queerrörelsen, ibland från de fyrkantiga heteronormativa. Sedan försvinner diskussionen och folk talar om något annat.

Som alltid är det ju dock så att det är de extrema fallen som man hör talas om. På ont och gott.
 
Det är lite som att säga att du vägrar kalla dig kristen men sedan säger att du tror på Gud, går i kyrkan, lever efter jesu lära och självklart är döpt och konfirmerad...

Inte så smart, helt enkelt.
Då har du ju uppenbarligen missat vad feminism handlar om, för det går inte att vara emot feminism men för jämställdhet. Säger ju emot sig själv.

Eller så är det ni som missar skillnaden mellan jämställdhet och feminism..
Jag är inte för en "kvinnorörelse" jag är för en jämställdhet mellan samtliga kön eller tillhörigheter...
 
Eller så är det ni som missar skillnaden mellan jämställdhet och feminism..
Jag är inte för en "kvinnorörelse" jag är för en jämställdhet mellan samtliga kön eller tillhörigheter...

Det är inte en kvinnorörelse :) enligt NE så är det en "social rörelse för jämställdhet" och googlar man feminism är detta första texten man (eller i alla fall jag) får upp "Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter." Jag kan inte tolka det till en kvinnorörelse! Nästan alla mina manliga bekanta är dessutom feminister, många av våra partier och även fackförbund är feminister. Mitt fackförbund består av många män, kam inte siffrorna exakt men säkert runt 80% män!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp