Att vara jag

Jag vill inte vara mig själv. Jag är fel. Jag måste fejka för att andra ska tycka jag är okej.

Jag vet inte riktigt vad jag är född med och vad som är ett resultat av erfarenheter, men jag känner att alltför mycket beror på att jag är fel. Det har jag misstänkt länge och det kommer krävas att jag fejkar att jag är någon annan.

Egentligen inte alls konstigt att jag frågar mig varje dag: när får man ge upp?

Hatar mig själv. Varför kan jag inte bara vara normal?

 

[Exit]

Det låter jobbigt @Wille , och tungt! Jag har tyvärr inga lösningar men funderar lite om det finns stunder när du känner att du helt får slappna av och känna att du bara är du? När du inte måste försöka fejka alltså?

 

[Wille]

Det låter jobbigt @Wille , och tungt! Jag har tyvärr inga lösningar men funderar lite om det finns stunder när du känner att du helt får slappna av och känna att du bara är du? När du inte måste försöka fejka alltså?

När jag är ensam. Och det vill jag inte vara jämt.

 

[Grazing]

Hatar mig själv. Varför kan jag inte bara vara normal?

Vad är normalt..?

 

[Wille]

Vad är normalt..?

Inte som jag i alla fall.

 

[tuaphua]

Jag vill inte vara mig själv. Jag är fel. Jag måste fejka för att andra ska tycka jag är okej.

Jag vet inte riktigt vad jag är född med och vad som är ett resultat av erfarenheter, men jag känner att alltför mycket beror på att jag är fel. Det har jag misstänkt länge och det kommer krävas att jag fejkar att jag är någon annan.

Egentligen inte alls konstigt att jag frågar mig varje dag: när får man ge upp?

Hatar mig själv. Varför kan jag inte bara vara normal?

Jag är ledsen att du känner så!

Men även om man inte är NT, om man har saker i bagaget etc så behöver man inte ge upp hoppet om att inte vara ensam.
Man kanske måste trassla ut lite saker och jobba på vissa grejer. Det är vi nog många som gjort NT eller ej. Men det finns ju gott om folk som både tex har autism, har genomgått trauman etc som med hjälp lyckats vända sina liv.
Det betyder ju inte att man är fel som människa.
Nu har du ju just fått din autismdiagnos efter att så många år levt med autismen odiagnosticerad. Och du kan ju få hjälp från habiliteringen. Och terapeuter kan ta hänsyn till autismen i terapi och då kan du få bättre resultat än förr.

Folk som träffat dig har ju sagt att de finner dig trevlig. Och det har ju verkat som att du funnit de mötena trevliga?

Jag är inte ”normal” på så många sätt. ADHD, störd humor, lever lite annorlunda liv etc. Förut ville jag bara smälta in, vara som andra etc. Numer inser jag att mina ”konstigheter” är uppskattade av folk. Att de liksom är ett plus, iaf för rätt personer.
Jag tror du har en massa plus också som många uppskattar!

 

[Wille]

Jag är ledsen att du känner så!

Men även om man inte är NT, om man har saker i bagaget etc så behöver man inte ge upp hoppet om att inte vara ensam.
Man kanske måste trassla ut lite saker och jobba på vissa grejer. Det är vi nog många som gjort NT eller ej. Men det finns ju gott om folk som både tex har autism, har genomgått trauman etc som med hjälp lyckats vända sina liv.
Det betyder ju inte att man är fel som människa.
Nu har du ju just fått din autismdiagnos efter att så många år levt med autismen odiagnosticerad. Och du kan ju få hjälp från habiliteringen. Och terapeuter kan ta hänsyn till autismen i terapi och då kan du få bättre resultat än förr.

Folk som träffat dig har ju sagt att de finner dig trevlig. Och det har ju verkat som att du funnit de mötena trevliga?

Jag är inte ”normal” på så många sätt. ADHD, störd humor, lever lite annorlunda liv etc. Förut ville jag bara smälta in, vara som andra etc. Numer inser jag att mina ”konstigheter” är uppskattade av folk. Att de liksom är ett plus, iaf för rätt personer.
Jag tror du har en massa plus också som många uppskattar!

Jag känner ju att folk inte tycker jag är okej. Och det känns inte bra. Och jag tror allt beror på den där jävla autismen. Känner att folk tycker jag är osympatisk.

Vet inte om jag gör mig bättre irl än i text. Jag har i alla fall tyckt det har varit trevligt att träffa folk irl.

Störd humor kan vara upplyftande . Vissa påstår att jag också har humor, men den är inte så frekvent förekommande. Lyckades i alla fall få min fd. lärare att nästan ramla av stolen en gång när hon brast ut i gapskratt.

 

[Inte_Ung]

När jag är ensam. Och det vill jag inte vara jämt.

Jag har en ung släkting som gick på Folkhögskola för att lära sig att leva med sin autism.
Han kom tillbaka med en söt flickvän och lever numera ett mycket lyckligt liv.

Det finns hjälp att få.

 

[LiviaFilippa]

Det är säkert jätte stor skillnad och du kanske inte bryr dig hur nån ung som du inte ens känner tycker. Men jag känner igen mig såå mycket i exakt ALLT med att vara fel och aldrig passa in och att inte vara normal och att hata sigsjälv.
Och jag tror också att det är pågrund av att jag har autism.

 

[Wille]

Jag har en ung släkting som gick på Folkhögskola för att lära sig att leva med sin autism.
Han kom tillbaka med en söt flickvän och lever numera ett mycket lyckligt liv.

Det finns hjälp att få.

Men jag är inte okej. Jag måste träna på att vara mer nt. För att bli accepterad.

 

[manda]

Men jag är inte okej. Jag måste träna på att vara mer nt. För att bli accepterad.

Blir ledsen att läsa att du känner så.

Jag tänkte på dig idag när jag läste en post av en på fb som kallar sig NeuroWild. En vuxen med autism och adhd (hon kallar det AuDHD), som har ett barn som inte heller är neurotypisk och dessutom jobbar med unga neurodivergenta eller autister eller vad som nu känns som bästa etiketteringen. Hon är jättebra på att se bortom det normbrytande i neurodivergens och låta det vara lika rätt som neurotypiska sätt.

Nu hjälper kanske inte det dig att bli accepterad i dina vardagskretsar, men jag hoppas det ändå kan vara skönt att läsa logisk och icke-värderande terminologi kring tex sociala koder, stimning, och overload, liksom som ett lite schystare sätt att se på de grejerna hos dig kanske?

 

[Wille]

Blir ledsen att läsa att du känner så.

Jag tänkte på dig idag när jag läste en post av en på fb som kallar sig NeuroWild. En vuxen med autism och adhd (hon kallar det AuDHD), som har ett barn som inte heller är neurotypisk och dessutom jobbar med unga neurodivergenta eller autister eller vad som nu känns som bästa etiketteringen. Hon är jättebra på att se bortom det normbrytande i neurodivergens och låta det vara lika rätt som neurotypiska sätt.

Nu hjälper kanske inte det dig att bli accepterad i dina vardagskretsar, men jag hoppas det ändå kan vara skönt att läsa logisk och icke-värderande terminologi kring tex sociala koder, stimning, och overload, liksom som ett lite schystare sätt att se på de grejerna hos dig kanske?

Jag behöver bli mer intresserad av "allmänna intressen" eller vad man ska kalla det. Annars är jag inte tillräckligt sympatisk. Borde kanske läsa hänt i veckan också. *ironi* Min psykolog tyckte att mitt trädgårdsintresse kunde räknas som specialintresse eftersom jag är kunnig i vetenskapliga namn och sånt. Jag tycker själv att det är ett vanligt intresse. Har rätt många andra intressen också. Följer grupper på fb även om jag själv inte ägnar mig åt det som är gruppens ämne. Bara för att jag har nöje av det.

Jag har aldrig reflekterat över att jag skulle ha svårt med sociala koder. Men är inte den mest pratsamma i grupp då jag kan sitta i min egen bubbla. Jag stimmar aldrig (har kanske gjort men det har växt bort), har inte meltdowns eller shutdowns. Trodde förut att jag inte hade problem med ögonkontakt, men har insett att jag löser det genom att titta på hela ansiktet eller någon punkt i den andres ansikte. Jag är heller inte intryckskänslig förutom att jag möjligen har lite för bra luktsinne.

Jag är med i en grupp för kvinnliga autister på fb, men mycket av det som kommer upp där känner jag inte igen mig i.

 

[Inte_Ung]

Men jag är inte okej. Jag måste träna på att vara mer nt. För att bli accepterad.

Det är inte riktigt så som det fungerar.
Det handlar om att förstå sig på både sig själv och andra människor samt att vara snäll mot både sig själv och andra.
Inte om att spela teater.

 

[Wille]

Det är inte riktigt så som det fungerar.
Det handlar om att förstå sig på både sig själv och andra människor samt att vara snäll mot både sig själv och andra.
Inte om att spela teater.

Det är så det borde vara. Men som det inte är.

 

[Inte_Ung]

Det är så det borde vara. Men som det inte är.

Hur kan du veta det?
Jag ser ingenstans att du är snäll mot dig själv.

 

[Wille]

Hur kan du veta det?
Jag ser ingenstans att du är snäll mot dig själv.

För jag läser vad folk skriver.