miss_kala
Trådstartare
Detta problem kanske passar under flera olika kategorier, men det är ju ett rid-problem, så jag lägger tråden här.
Min häst har nu, efter 8 år i min ägo, kommit på ett utmärkt knep för att komma undan mig när vi rider ut..
Något som är hemskt jobbigt... vet INTE hur jag ska ta ur henne det här beteendet.
Kan börja med att berätta lite allmänt om hästen.. Hon är 15 år, f.d. travare, slutade på travet när hon var 6 och har sen dess varit ridhäst. Hon är otroligt snäll och välmenande, har aldrig bockat, kickat eller stegrat med ryttare på ryggen. Däremot är hon fruktansvärt het och när andra hästar är med vill hon bara tävla. Hon är också väldigt stark och hård i munnen när hon sätter den sidan till.
Så har hon alltid varit, men jag har alltid kunnat kontrollera henne. Tills nu.. Nu har hon nämligen kommit på knepet. Hon backar... Var som helst och när som helst. Rakt ner i diken och in i buskar, snår, träd och rishögar. Hon har plöjt hela åkrar..!
Och backar hon inte så går hon på tvären. MYCKET svårt att kontrollera! 
Och det blir ju så otroligt fel alltihop. Jag säger: "Du får inte gå framåt." Hon säger då: "Nähäpp, men då går jag bakåt i stället." Vilket resulterar i att jag blir livrädd (vill ju inte ramla ner med en häst över mig i ett krondike..) och ber henne då att gå framåt igen. Ibland med en kraftig skänkel så att hon gör värsta skuttet. Det är inte meningen, och jag vet att det blir fel.. Men VAD ska jag göra då!???
På "ofarliga" platser är ju problemet inte lika stort, eftersom jag där kan låta henne backa tills hon själv tröttnar. Jag sitter bara med tyglarna hängande. Men där det finns djupa diken o.d. är det omöjligt för mig att "vinna".. Jag blir ju tvungen att ge mig och låta henne gå framåt.
Sen trodde jag att det bara var när hon vill iväg som hon gör så här, men nu har hon kommit på att det funkar annars också. Igår red jag ut själv, en lugn och harmonisk ridtur, utan bråk tänkte jag. Men så fick hon syn på nåt och blev rädd, och började såklart BACKA!!!
Jag har använt lite olika bett för att se om det kan göra nån skillnad. Förr red jag alltid på pessoabett, men bytte när hon började med det här. Nu har jag antingen 3-delat D-rings bett, eller pelham. Det senare bara när jag behöver lite extra broms...I sällskap med andra hästar t.ex. Hon gick JÄTTEFINT på det de första gångerna, gick lugnt och harmoniskt i alla gångarterna och utan att snedda eller backa när andra hästar var med och jag behövde knappt ta henne i munnen. Jag var så lycklig så jag kunde gråta.. Men sen funkade inte heller det längre.
Hon är fullt frisk och har inte ont i ryggen eller tänderna.
Snälla snälla.. hjälp mig med lite förslag på vad jag ska göra!
Skrev även på "foder" angående att ge henne groov, istället för havre, vilket jag nu har börjat med och hoppas att det ska ge effekt.
//Miss Kala\\ aningen uppgiven..
Min häst har nu, efter 8 år i min ägo, kommit på ett utmärkt knep för att komma undan mig när vi rider ut..
Något som är hemskt jobbigt... vet INTE hur jag ska ta ur henne det här beteendet.
Kan börja med att berätta lite allmänt om hästen.. Hon är 15 år, f.d. travare, slutade på travet när hon var 6 och har sen dess varit ridhäst. Hon är otroligt snäll och välmenande, har aldrig bockat, kickat eller stegrat med ryttare på ryggen. Däremot är hon fruktansvärt het och när andra hästar är med vill hon bara tävla. Hon är också väldigt stark och hård i munnen när hon sätter den sidan till.
Så har hon alltid varit, men jag har alltid kunnat kontrollera henne. Tills nu.. Nu har hon nämligen kommit på knepet. Hon backar... Var som helst och när som helst. Rakt ner i diken och in i buskar, snår, träd och rishögar. Hon har plöjt hela åkrar..!
Och det blir ju så otroligt fel alltihop. Jag säger: "Du får inte gå framåt." Hon säger då: "Nähäpp, men då går jag bakåt i stället." Vilket resulterar i att jag blir livrädd (vill ju inte ramla ner med en häst över mig i ett krondike..) och ber henne då att gå framåt igen. Ibland med en kraftig skänkel så att hon gör värsta skuttet. Det är inte meningen, och jag vet att det blir fel.. Men VAD ska jag göra då!???
På "ofarliga" platser är ju problemet inte lika stort, eftersom jag där kan låta henne backa tills hon själv tröttnar. Jag sitter bara med tyglarna hängande. Men där det finns djupa diken o.d. är det omöjligt för mig att "vinna".. Jag blir ju tvungen att ge mig och låta henne gå framåt.
Sen trodde jag att det bara var när hon vill iväg som hon gör så här, men nu har hon kommit på att det funkar annars också. Igår red jag ut själv, en lugn och harmonisk ridtur, utan bråk tänkte jag. Men så fick hon syn på nåt och blev rädd, och började såklart BACKA!!!
Jag har använt lite olika bett för att se om det kan göra nån skillnad. Förr red jag alltid på pessoabett, men bytte när hon började med det här. Nu har jag antingen 3-delat D-rings bett, eller pelham. Det senare bara när jag behöver lite extra broms...I sällskap med andra hästar t.ex. Hon gick JÄTTEFINT på det de första gångerna, gick lugnt och harmoniskt i alla gångarterna och utan att snedda eller backa när andra hästar var med och jag behövde knappt ta henne i munnen. Jag var så lycklig så jag kunde gråta.. Men sen funkade inte heller det längre.
Hon är fullt frisk och har inte ont i ryggen eller tänderna.
Snälla snälla.. hjälp mig med lite förslag på vad jag ska göra!
Skrev även på "foder" angående att ge henne groov, istället för havre, vilket jag nu har börjat med och hoppas att det ska ge effekt.
//Miss Kala\\ aningen uppgiven..