Bukefalos 28 år!

Bästa vapnet i sängen

Jag kan rekommendera att ha en stor mängd skor liggandes överallt i hela hallen, det nockar vilken besökare som helst direkt när hen försöker kliva in genom dörren...

Jag har en bättre idé.

35994


:idea::devil:
 
Jag tycker att känna sig trygg är en stor och grundläggande känsla som är viktig. Blir nästan förvånad över alla som oroar sig för de som känner ett behov av att ha möjlighet att försvara sig, vare sig det är realistiskt eller inte.
De jag har pratat med i min umgängeskrets har alla en "back up" plan på hur man (i teorin) ska kunna freda sig.
Precis som man har en plan om det börjar brinna eller liknande.

När jag har varit i Nordamerika så har alla haft vapen av något slag, både som skydd mot inkräktare, men även vilda djur.

Om "shit hits the fan" så hoppas jag att jag hade försökt försvara min familj, hur framgångsrikt det hade varit kan ju diskuteras.
Jag vet inte jag, men några farliga vilda djur att skydda sig emot haglar det inte tätt om här som i USA kan jag tänka, och jag tror att det sker fler bränder och andra grejer med ens hem än inbrottstjuvar som har en tanke på att använda grovt våld mot den som bor i huset. Det känns lite fel att jämföra. En helt annan kultur i USA och tack vare deras vapenkultur har de en helt annan syn på det här behovet att försvara sig. Man behöver inte skjuta först och fråga sedan faktiskt. Jag tror att de flesta tjuvar faktiskt är harmlösa egentligen även om man harrätt att känna sig obehaglig och rädd när man blir utsatt för ett inbrott. Men lite verklighetsförankring borde man väl ändå ha i Sverige?
Jag är ledsen, men Sverige är inte ett otryggt land. Det händer både det ena och det andra men generellt har jag svårt att hålla med i synen att man måste ha en plan B för att försvara sitt hem och sin familj mot inkräktare. Min plan skulle i så fll vara att kravla ut genom fönstret elelr hålla käften tills de gått. Risken att bli konfronterad är liten och OM det skulle ske får man kanske tänka ut en plan då? Högst troligt skiter tjuven i brallorna och rusar i väg för att inte bli tagen av polisen de gissar redan är på väg.
 
Jag vet inte jag, men några farliga vilda djur att skydda sig emot haglar det inte tätt om här som i USA kan jag tänka, och jag tror att det sker fler bränder och andra grejer med ens hem än inbrottstjuvar som har en tanke på att använda grovt våld mot den som bor i huset. Det känns lite fel att jämföra. En helt annan kultur i USA och tack vare deras vapenkultur har de en helt annan syn på det här behovet att försvara sig. Man behöver inte skjuta först och fråga sedan faktiskt. Jag tror att de flesta tjuvar faktiskt är harmlösa egentligen även om man harrätt att känna sig obehaglig och rädd när man blir utsatt för ett inbrott. Men lite verklighetsförankring borde man väl ändå ha i Sverige?
Jag är ledsen, men Sverige är inte ett otryggt land. Det händer både det ena och det andra men generellt har jag svårt att hålla med i synen att man måste ha en plan B för att försvara sitt hem och sin familj mot inkräktare. Min plan skulle i så fll vara att kravla ut genom fönstret elelr hålla käften tills de gått. Risken att bli konfronterad är liten och OM det skulle ske får man kanske tänka ut en plan då? Högst troligt skiter tjuven i brallorna och rusar i väg för att inte bli tagen av polisen de gissar redan är på väg.
Fast att känna att man vill ha ett basebollträ i garderoben har inget att göra med hur tryggt landet är. Utan hur utsatt man kan bli. Jag tror de flesta är medvetna om att är man en normal svensson i Sverige är det en väldigt liten risk att något kommer inträffa.
Jag känner mig t.ex. betydligt tryggare att vara ute och gå i mörkret med min lilla hund. Trots att det är 0 chans att hon hade kunnat göra något mer än att springa åt motsatt håll, trots att risken att det händer något är lite i de allra flesta kvarter. Trots det så är det ju många som känner sig otrygga när det är mörkt och man är på väg någonstans själv.
 
Fast att känna att man vill ha ett basebollträ i garderoben har inget att göra med hur tryggt landet är. Utan hur utsatt man kan bli. Jag tror de flesta är medvetna om att är man en normal svensson i Sverige är det en väldigt liten risk att något kommer inträffa.
Jag känner mig t.ex. betydligt tryggare att vara ute och gå i mörkret med min lilla hund. Trots att det är 0 chans att hon hade kunnat göra något mer än att springa åt motsatt håll, trots att risken att det händer något är lite i de allra flesta kvarter. Trots det så är det ju många som känner sig otrygga när det är mörkt och man är på väg någonstans själv.
Vad är det då som gör att man känner att man måste vara beredd på något som högst troligt ändå aldrig kommer inträffa? Nu tänker jag inte på inbrott utan på inbrott där tjuven är beredd att använda grovt våld istället för att fly.
 
Jag tycker att känna sig trygg är en stor och grundläggande känsla som är viktig. Blir nästan förvånad över alla som oroar sig för de som känner ett behov av att ha möjlighet att försvara sig, vare sig det är realistiskt eller inte.
De jag har pratat med i min umgängeskrets har alla en "back up" plan på hur man (i teorin) ska kunna freda sig.
Precis som man har en plan om det börjar brinna eller liknande.

När jag har varit i Nordamerika så har alla haft vapen av något slag, både som skydd mot inkräktare, men även vilda djur.

Om "shit hits the fan" så hoppas jag att jag hade försökt försvara min familj, hur framgångsrikt det hade varit kan ju diskuteras.
Bor granne med ett sis anstalt (trevliga typer som babyface och lite andra har suttit/sitter där), har varit svängdörrar där förr om åren. Min plan är att vara så ofarlig som möjligt, se till att inte stå i vägen för en flyktväg och har jag något i händerna som skulle kunna användas som vapen kastar jag ifrån mig och ser till att inte röra mig eller titta åt det hållet.
Det sista jag skulle göra är att beväpna mig och försvara egendom, aldrig då jag inte vet om dom är höga som hus eller något annat.
 
<snip>
Såg en dokumentär om Trumpland där man var i USA:s vapentätaste delstat, tror det var Louisiana. En man som intervjuades berättade att ”det var en kille här som var på väg att göra inbrott, jag gick ut på verandan och sköt honom och han dog.” Mannen blev inte ens åtalad, det ansågs vara nödvärn.
<snip>

Det skulle inte ga har i Oregon, och manga andra stater heller.
 
Jag bor ensam men det ska mycket till innan jag känner mig rädd. Däremot är jag rätt övertygad om att jag kan döda för att skydda mig själv (OBS! mig själv, inte min egendom) om omständigheterna kräver att jag tar i så pass för att försvara mig. Däremot har jag inga vapen i sängen (tja, det skulle vara kisse då...) och skulle aldrig få för mig att ha det heller.

Jag är heller inte rädd i mörkret, har jag svårt att se så syns jag dåligt också. Jag känner mig absolut tryggast mitt ute i skogen även om natten, det finns inget där som vill göra mig illa. I en storstad tänker jag efter lite mer om jag är ensam på kvällen men jag går inte runt och känner mig allmänt orolig.
 
Jag tycker att känna sig trygg är en stor och grundläggande känsla som är viktig. Blir nästan förvånad över alla som oroar sig för de som känner ett behov av att ha möjlighet att försvara sig, vare sig det är realistiskt eller inte.
De jag har pratat med i min umgängeskrets har alla en "back up" plan på hur man (i teorin) ska kunna freda sig.
Precis som man har en plan om det börjar brinna eller liknande.

När jag har varit i Nordamerika så har alla haft vapen av något slag, både som skydd mot inkräktare, men även vilda djur.

Om "shit hits the fan" så hoppas jag att jag hade försökt försvara min familj, hur framgångsrikt det hade varit kan ju diskuteras.

Jag har mest argumenterat för att oron inte borde minska för att man tiofaldigar risken att närstående skadas av vapenvåld genom att själv tillhandahålla vapnet.
 
Jag tror inte för ett ögonblick att fler vapen leder till ökad trygghet (där jag var i Nordamerika var ju risken stor att vapen hamnade på avvägar. De allra, flesta vapen kriminella har, har någon gång varit legala) Och jag delar inte @mandalaki s tilltro på svenskarna. Jag vill inte ha fler vapen i omlopp. Tråden visar ju tydligt hur även de legala vapnen är ett problem. Vapenägare, som de som omtalas i tråden som förvarar sina vapen att obehöriga (aka fru/sambo) kan få tag i dem, dessutom laddade med slutstycke. begår ett lagbrott och begick ett lagbrott även före 1992 (skillnaden är att då utgick man ifrån att man inte behövde lagstifta i detalj hur vapeninnehavaren skulle åstadkomma det - det har inte någonsin sedan licenskrav infördes varit tillåtet att låta familjemedlemmar fritt hantera laddade vapen. Vapenlicensen gäller en individ).

En sak som man glömmer är att antalet inbrott i Sverige minskar enligt BRÅ.

Men att vara säker och känna sig säker är två olika saker
 
Jag tror inte för ett ögonblick att fler vapen leder till ökad trygghet (där jag var i Nordamerika var ju risken stor att vapen hamnade på avvägar. De allra, flesta vapen kriminella har, har någon gång varit legala) Och jag delar inte @mandalaki s tilltro på svenskarna. Jag vill inte ha fler vapen i omlopp. Tråden visar ju tydligt hur även de legala vapnen är ett problem. Vapenägare, som de som omtalas i tråden som förvarar sina vapen att obehöriga (aka fru/sambo) kan få tag i dem, dessutom laddade med slutstycke. begår ett lagbrott och begick ett lagbrott även före 1992 (skillnaden är att då utgick man ifrån att man inte behövde lagstifta i detalj hur vapeninnehavaren skulle åstadkomma det - det har inte någonsin sedan licenskrav infördes varit tillåtet att låta familjemedlemmar fritt hantera laddade vapen. Vapenlicensen gäller en individ).

En sak som man glömmer är att antalet inbrott i Sverige minskar enligt BRÅ.

Men att vara säker och känna sig säker är två olika saker
Menar du att jag skulle vilja ha fler vapen i omlopp? :confused:
 
Jag tror inte för ett ögonblick att fler vapen leder till ökad trygghet (där jag var i Nordamerika var ju risken stor att vapen hamnade på avvägar. De allra, flesta vapen kriminella har, har någon gång varit legala) Och jag delar inte @mandalaki s tilltro på svenskarna. Jag vill inte ha fler vapen i omlopp. Tråden visar ju tydligt hur även de legala vapnen är ett problem. Vapenägare, som de som omtalas i tråden som förvarar sina vapen att obehöriga (aka fru/sambo) kan få tag i dem, dessutom laddade med slutstycke. begår ett lagbrott och begick ett lagbrott även före 1992 (skillnaden är att då utgick man ifrån att man inte behövde lagstifta i detalj hur vapeninnehavaren skulle åstadkomma det - det har inte någonsin sedan licenskrav infördes varit tillåtet att låta familjemedlemmar fritt hantera laddade vapen. Vapenlicensen gäller en individ).

En sak som man glömmer är att antalet inbrott i Sverige minskar enligt BRÅ.

Men att vara säker och känna sig säker är två olika saker


Bara för att klargöra:
Det är inte olagligt att förvara vapen med vital del i, om de är inlåsta i ett godkänt vapenskåp. Enda gången du behöver avlägsna vital del (pipa, slutstrycke, magasin med avtryckare, framstock etc) är när du inte kan ha vapnet under uppsikt vid förflyttning.
Familjemedlemmar är inte per automatik obehöriga att använda vapnen, det är fullt lagligt om de också har licens för ett vapen i samma vapenklass (i användarens fall i tråden - minns ej nicket, sorry - hade hen dock inte egen licens och därmed var det så klart olagligt). Som familjemedlem eller boende i samma hushåll behövs inte heller ett låneintyg, vilket krävs för att låna ut vapen utanför familjen.
 
Bara för att klargöra:
Det är inte olagligt att förvara vapen med vital del i, om de är inlåsta i ett godkänt vapenskåp. Enda gången du behöver avlägsna vital del (pipa, slutstrycke, magasin med avtryckare, framstock etc) är när du inte kan ha vapnet under uppsikt vid förflyttning.
Familjemedlemmar är inte per automatik obehöriga att använda vapnen, det är fullt lagligt om de också har licens för ett vapen i samma vapenklass (i användarens fall i tråden - minns ej nicket, sorry - hade hen dock inte egen licens och därmed var det så klart olagligt). Som familjemedlem eller boende i samma hushåll behövs inte heller ett låneintyg, vilket krävs för att låna ut vapen utanför familjen.
De flesta svenska jägare jag känner är mycket seriösa när det gäller sina vapen och mycket väl medvetna om de risker som vapen i sig medför - vi har ganska mycket vapen i Sverige och väldigt få (inga?) incidenter där t.ex. barn fått tag i vapen och vådaskjutit sig eller sina kamrater
 
Menar du att jag skulle vilja ha fler vapen i omlopp? :confused:
Nej, jag tolkade dig som att du tror att svenskar är mindre våldsamma än amerikaner, pga en kultur som inte är lika våldsbejakande. Jag tror tyvärr att många svenskar är likadana som amerikanerna, men att de inte får samma möjlighet att leva ut sin vapenfetischism. (Jag vill tro som (jag tror att) du (tror) och vill inte att folk ska få tag i vapen i en utsträckning som bevisar att jag har rätt. Jag vill verkligen ha fel)
 
Nej, jag tolkade dig som att du tror att svenskar är mindre våldsamma än amerikaner, pga en kultur som inte är lika våldsbejakande. Jag tror tyvärr att många svenskar är likadana som amerikanerna, men att de inte får samma möjlighet att leva ut sin vapenfetischism. (Jag vill tro som du och vill inte att folk ska få tag i vapen i en utsträckning som bevisar att jag har rätt. Jag vill verkligen ha fel)
Jag förstår. Jag tänkte dock inte på det som ”våldsamma” eller ”våldsbejakande” utan att skillnaden är jättestor i frågan. Om man har ett vapen för att konstitutionen säger att man får, om ”alla andra” också har ett vapen, om det efter ännu en skolskjutning kommer förslag som ”vi beväpnar lärarna så att de kan försvara eleverna”, då blir synen på vapen så normaliserad att du kanske till slut också faktiskt använder ditt vapen. I Sverige är vi nåt ljusår från det. Som väl är. Här ser vi det fortfarande som att det bland privatpersoner bara är jägare, tävlingsskyttar och kriminella som använder vapen.

Det är så absurt att frågan om att försvara sig hemma för man är rädd ens kommer upp. Om jag kände mig så otrygg i mitt hem skulle jag flytta. Hjälpte inte det skulle jag gå i terapi. (Jag har för övrigt hittills alltid valt bort att bo i gatuplan, just för att det skulle kännas för lätt för någon att ta sig in där. Jag kan inte gå och känna mig otrygg hemma och skulle definitivt inte känna mig tryggare med ett bollträ i garderoben. Snarare skulle jag känna mig löjlig)
 
Jag förstår. Jag tänkte dock inte på det som ”våldsamma” eller ”våldsbejakande” utan att skillnaden är jättestor i frågan. Om man har ett vapen för att konstitutionen säger att man får, om ”alla andra” också har ett vapen, om det efter ännu en skolskjutning kommer förslag som ”vi beväpnar lärarna så att de kan försvara eleverna”, då blir synen på vapen så normaliserad att du kanske till slut också faktiskt använder ditt vapen. I Sverige är vi nåt ljusår från det. Som väl är. Här ser vi det fortfarande som att det bland privatpersoner bara är jägare, tävlingsskyttar och kriminella som använder vapen.

Det är så absurt att frågan om att försvara sig hemma för man är rädd ens kommer upp. Om jag kände mig så otrygg i mitt hem skulle jag flytta. Hjälpte inte det skulle jag gå i terapi. (Jag har för övrigt hittills alltid valt bort att bo i gatuplan, just för att det skulle kännas för lätt för någon att ta sig in där. Jag kan inte gå och känna mig otrygg hemma och skulle definitivt inte känna mig tryggare med ett bollträ i garderoben. Snarare skulle jag känna mig löjlig)

Jag tänker också att vapen skulle komma som nr 34 på listan av åtgärder för otrygghet - och vid den graden av medvetenhet kanske komma fram till att antingen vapnet ska skippas eller ha lärt sig så mycket om sig själv, risker och hantering av krissituationer att man kan ha tillgång till ett vapen utan att det ökar risken extremt mycket - om man bor själv.

För mig låter det direkt livsfarligt att ha ett vapen tillgängligt vid sängen om man inte lär sig väldigt väl hur man hanterar en krissituation på ett rationellt sätt, vilka steg man bör ta och i vilken ordning. Att ha "fingret på avtryckaren" innan man ens haft kontakt känns helt uppåt väggarna, på så många sätt att jag inte orkar räkna upp dem. I vissa trådar förekommer ganska otäcka rapporter om vad till exempel sömnmedel kan göra med psyket och jag är glad för att så få har vapen i Sverige när det händer.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Kan inte sova utan ligger och snurrar i sängen och funderar på något som psykoterapeuten sa till mig i dag. Jag ska besluta mig. För...
2
Svar
21
· Visningar
1 459
Senast: tuaphua
·
Kropp & Själ Jag tror att jag "gått i väggen". I lördags gick ett av akvarierna här hemma sönder och så även jag. Det kändes som att allt rasade runt...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
4 167
Kropp & Själ Jag visste inte om jag skulle lägga tråden här eller på dagbok. Men jag vill nog ha tankar? För att börja från början… Jag har varit...
2
Svar
29
· Visningar
3 898
Senast: skiesabove
·
Småbarn Huuuuur har du fått ditt barn att vilja äta sånt? Vår unge åt allt fram till typ 2 år. Nu är det bara barnmat typ pannkakor, hamburgare...
2 3
Svar
48
· Visningar
3 158

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Flämtningar
  • Guldfasanerna
  • Lastnät till bil

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp