Bebisbubbla och föräldraskapets baksidor (utbruten från Det här med att skaffa/inte skaffa barn)

Det lät som att du antog att vi som tycker att är enkelt ljög helt enkelt. Jag kan känna att många överdriver sitt föräldraskap/med sina barn. Så jäkla svårt är det inte.

Visst får man ha olika åsikter. Framför allt har man olika upplevelser och olika erfarenheter. Men det känns arrogant att sitta och säga att andra personer överdriver SINA erfarenheter.

"Så jäkla svårt är det inte". Vilken hånfull kommentar.
 
Nä faktiskt inte, vi hade det enkelt och smidigt faktiskt. Hade jag behållt hästen hade det nog däremot inte varit kul. Nu sålde jag inte hästen pga bebis utan för att jag var döless men hade jag velat behålla min häst hade det blivit stressigt att hinna va i stallet 3-4 timmar om dagen och ha en liten bebis tror jag, för jag hade ju då velat ge både barnet och hästen full uppmärksamhet och det går ju inte. Kul att det är så svårt för vissa att acceptera att nån inte tyckte bebistiden var svår och jobbig, jag tyckte det var mysigt och så himla chill. Sova till 10, gå och gymma, ut och promenera, se på serier osv. Bara ha det SÅ lugnt, det var himla trevligt. Tycker inte det var en jätteomställning heller, den största omställningen var att jag inte jobbade mer än varannan helg (började jobba efter typ 6 veckor) vilket var jättechill för nån som är van att jobba mycket.

Men vill man tro att alla tycker det är hemskt och jobbigt och blaha så får man väl tycka det. Bara roligt att nån annan ska berätta för mig hur jag upplevde något 😂 givande liksom. Toodeloo.
Nej, alltså jag tycker också vi hade och har det rätt lätt. Troligtvis för att vi växeldrar ganska mycket. Men jag har ju läst inlägg från dig där du faktiskt inte tyckte det var så lätt hela tiden. Jag har liksom glömt bort när vi sist hade en jobbig period, men vet att jag någon gång typ förra hösten var helt slut när min sambo äntligen kom hem och ”tog över” efter några veckor på jobb. Det var ju inte så längesen, men jag har liksom förträngt det.
 
Nej, alltså jag tycker också vi hade och har det rätt lätt. Troligtvis för att vi växeldrar ganska mycket. Men jag har ju läst inlägg från dig där du faktiskt inte tyckte det var så lätt hela tiden. Jag har liksom glömt bort när vi sist hade en jobbig period, men vet att jag någon gång typ förra hösten var helt slut när min sambo äntligen kom hem och ”tog över” efter några veckor på jobb. Det var ju inte så längesen, men jag har liksom förträngt det.
Men nu får du ju ge dig. DU har ingen aning om hur jag upplevt saker. Skärp dig, jävligt creepy beteende.
 
Visst får man ha olika åsikter. Framför allt har man olika upplevelser och olika erfarenheter. Men det känns arrogant att sitta och säga att andra personer överdriver SINA erfarenheter.

"Så jäkla svårt är det inte". Vilken hånfull kommentar.
Fast du gör ju samma 😂😂😂
 
Men nu får du ju ge dig. DU har ingen aning om hur jag upplevt saker. Skärp dig, jävligt creepy beteende.
Nej det har jag inte skrivit, men precis som du blev provocerad av att jag kan köpa ett hus för över 10 miljoner så tror jag folk blir provocerade av att du uttrycker dig på det sätt du gör. Jag kan köpa ett dyrt hus till stor del pga tur, och jag har haft ett barn som sover och utvecklas som hon ska oxå till stor del pga tur.
 
Nej det har jag inte skrivit, men precis som du blev provocerad av att jag kan köpa ett hus för över 10 miljoner så tror jag folk blir provocerade av att du uttrycker dig på det sätt du gör. Jag kan köpa ett dyrt hus till stor del pga tur, och jag har haft ett barn som sover och utvecklas som hon ska oxå till stor del pga tur.
Jag blir inte provocerad av att du kan köpa ett hus för 10 mille?? Vad har du fått det ifrån? Om jag skrivit om huspriser har jag uttryckt att det är tufft att ta sig in på marknaden och att huspriserna är sjuka. Inte att du provocerar mig wtf 😂
 
Jag tillhör ju den skaran som tycker att föräldraskapet blir jobbigare ju äldre barnet blir, typ. Tror det beror mycket på att jag hade en s.k. "lätt" bebis och att jag trivs när det finns enkla och självklara lösningar på problemen som uppstår. Kan känna lätt panik när jag tänker på hur vi ska ta oss igenom tonåren tex. Delvis därför att jag själv hade pissiga tonår, kontrollförlusten, frigörelseprocessen; exakt allt med detta stressar mig. Sonen är känslig och har redan haft problem med ångest (finns väl typ 3 trådar om detta här i barnforumet). Varje gång han går igenom en ny kris är det som att någon kör över mig med en jävla ångvält. När det är tjafs med kompisar, när han tvivlar på sig själv, när han klankar ner på sig själv och anklagar sig själv för att saker går fel. Det är vidrigt. Han hade en period då han kunde skrika "Det är lika bra jag dödar mig själv!" när han blev ledsen (ja, han är dramatisk) och liksom HUR bemöter man sånt på ett rimligt sätt? Ser mig själv trött och hålögd, typ avtrubbad, diskandes eller torkandes medan han stormar runt och skriker "Jag hatar mig själv!"

Han är alltså 7 år nu. Därav mina farhågor inför tonåren.
 
Vi tycker olika. Man får ha olika åsikter. Men fräscht med personangrepp också. New low även för dig.

Ja vi tycker olika. Och jag har inte haft någon som helst som åsikt om varken det eller det faktum att du tycker att föräldraskapet har varit lätt. (Det tycker jag också).

Var personangreppet finns får du nog peka lite tydligare på.
 
Jag blir inte provocerad av att du kan köpa ett hus för 10 mille?? Vad har du fått det ifrån? Om jag skrivit om huspriser har jag uttryckt att det är tufft att ta sig in på marknaden och att huspriserna är sjuka. Inte att du provocerar mig wtf 😂
Din svar i en tråd där du påpekade att du nu hade hört att en del varit duktiga och kommit in på marknaden tidigt och nu inte behövde höra det mer, eller liknande. Lite som I den här tråden. Jag har nog aldrig sett mig själv som en duktig lägenhetsägare däremot, utan mer som att jag har haft tur. Precis som jag inte tror jag är en bättre mamm än andra bara för att mitt barn sovit bra på nätterna sen hon var nyfödd..
 
"Plus att jag har haft det skitenkelt med mitt barn så nått rätt har jag ju gjort"

Denna mening tolkas på ett helt annat sätt, iallafall av mig.
Men, det som blir rätt för ett barn är ju inte alls nödvändigtvis det som blir rätt för ett annat barn. Som förälder hittar man ibland precis "rätt grej" som fungerar, och då får man vara jätteglad och tacksam över just det. Jag hittade t.ex. exakt rätt knapp med vårt barn och där känner jag att jag "gjort rätt" fastän det kanske var en lyckträff?

(Inser att jag inte läst alla inlägg, så kanske svarar lite snett...)
 
Men, det som blir rätt för ett barn är ju inte alls nödvändigtvis det som blir rätt för ett annat barn. Som förälder hittar man ibland precis "rätt grej" som fungerar, och då får man vara jätteglad och tacksam över just det. Jag hittade t.ex. exakt rätt knapp med vårt barn och där känner jag att jag "gjort rätt" fastän det kanske var en lyckträff?

(Inser att jag inte läst alla inlägg, så kanske svarar lite snett...)
Hm ja lite snett blev det nog 😅 diskussionen handlar väl snarare om att man inte gjort något fel med sitt barn bara för att man inte tyckte bebistiden var en promenad i parken, typ. Vilket nog en del känner menas om man säger att man "gjort rätt" för att ha haft det lätt.
 
Men, det som blir rätt för ett barn är ju inte alls nödvändigtvis det som blir rätt för ett annat barn. Som förälder hittar man ibland precis "rätt grej" som fungerar, och då får man vara jätteglad och tacksam över just det. Jag hittade t.ex. exakt rätt knapp med vårt barn och där känner jag att jag "gjort rätt" fastän det kanske var en lyckträff?

(Inser att jag inte läst alla inlägg, så kanske svarar lite snett...)

Det jag reagerade på var framför allt uttalanden om andras situation, och att det i mina ögon framstod som att "gjort rätt" användes i betydelsen att den som skrev det är en så mycket bättre förälder än de som tycker att föräldraskapet är jobbigt, snarare än som du gör här, att du är glad att du hittat vad som funkar för just ditt barn.

Hade inte haft något som helst problem om det uttryckts att "barn är olika, jag är glad och tacksam att jag hittat rätt med mitt barn och känner inte i igen mig i att det är jobbigt att vara förälder".

En helt annan sak att uttrycka att "andra föräldrar överdriver, för det är inte så jobbigt att vara förälder".
 
Det jag reagerade på var framför allt uttalanden om andras situation, och att det i mina ögon framstod som att "gjort rätt" användes i betydelsen att den som skrev det är en så mycket bättre förälder än de som tycker att föräldraskapet är jobbigt, snarare än som du gör här, att du är glad att du hittat vad som funkar för just ditt barn.

Hade inte haft något som helst problem om det uttryckts att "barn är olika, jag är glad och tacksam att jag hittat rätt med mitt barn och känner inte i igen mig i att det är jobbigt att vara förälder".

En helt annan sak att uttrycka att "andra föräldrar överdriver, för det är inte så jobbigt att vara förälder".
Exakt så!
 
Hm ja lite snett blev det nog 😅 diskussionen handlar väl snarare om att man inte gjort något fel med sitt barn bara för att man inte tyckte bebistiden var en promenad i parken, typ. Vilket nog en del känner menas om man säger att man "gjort rätt" för att ha haft det lätt.
Och man kan ju tycka bebistiden är jättetrist, även om allt går väldigt bra. Så kände jag.
 
Tänker att livet med barn är som livet i övrigt. Alla har olika ork och syn på vad som är jobbigt/enkelt. För vissa är sömnbrist enklare och för andra är gnäll jobbigare tex.

Det är bra att man känner att man kan vara ärlig med hur tufft man tycker det är men förståelsen för att upplevelsen skiljer sig åt bör finnas åt båda håll.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Förvarnar för en väldigt lång "skriva av sig-tråd".. Vet knappt vad jag ska börja med.. Eller ja, kanske "början" vore bra... Efter...
2
Svar
35
· Visningar
5 363
Senast: Philosophia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp