Begravning Bukelena Ribbing

Kamomilla

Trådstartare
Ska på begravning på fredag och undrar lite vad etiketten säger om placering i kyrkan och vid efterföljande minnesstund.

Det är lillgrabbens farfar som gått bort, dvs fd. svärfar.
Lillgrabben är snart 18 och hans pappa och jag bröt upp för 17 år sedan. Relationen mellan oss hade några år då den var icke existerande men numera ses vi och firar sonens högtider utan problem.
Var ok för pappan att jag kom och "farmor" blev glad att jag ville komma.
Pappan har nytt förhållande, troligen ganska färskt då sonen ganska nyligen träffat henne.

Så, vad gäller?
 
@Kamomilla: Beklagar förlusten. Du går på begravningen (sitter på släktsidan precis som jag gjorde nyligen på kusinens frus begravning) och går sedan på mottagningen om du vill det (givetvis har du osa:at om det har önskats). Jag hade en kistbukett på kusinens frus begravning och gick fram för ett sista avsked men det gör man ju som man vill med.

Du går på begravningen för att hedra den avlidne och (kan jag tänka mig) vara ett stöd för din son under begravningen. Eftersom de som är släkt med den avlidne inte har några problem med att du kommer så är ju det lugnt.
 
Är du där ensam för din egen skull så sätt dig på icke släktsidan. Är du där tillsammans med/som stöd åt sonen så sätt dig på släktsidan.
 
Det är lite det som är mitt dilemma. Är ju både och.

Personligen ser jag det som rätt självklart att du ska sitta på släktsidan. Du hade ju med största sannolikhet inte haft någon närmare relation till den avlidne om du inte var ingift sas i släkten.

Min mosters exman satt på släktsidan under min fars begravning. Det var för mig en självklarhet, han är ju far till mina kusiner. Men även om de inte hade haft barn hade jag förväntat mig att han suttit på släktsidan, de var tillsammans i många år och han har varit i vårt hem ofta. Min barndomsvän som var som släkt för mig satt också på släktsidan, på min uppmaning (min pappa hade garanterat hållit med).

Sedan är det ju också en fråga om hur stor begravningen är. På min fars begravning satt det icke släkt på släktsidan om än längre bak eftersom de inte hade fått plats annars. Samma på en annan begravning jag varit på, kyrkan var helt fylld och den avlidnes släkt fyllde inte upp släktsidan.
 
Det är lite det som är mitt dilemma. Är ju både och.

Om du känner dig väldigt osäker så kan du ju alltid ta kontakt med pappan eller farmor och fråga hur stor begravningen är och vad de tycker är lämpligt. Men jag håller med @athena_arabians att utan sonen och din relation med hans pappa så hade du ju inte haft någon relation till den avlidne alls och då bör det ju bli släktsidan.
 
De begravningar jag varit på så har det förutom första och andra raden längst fram som varit för närmaste familjen, varit fri placering. På vissa begravningar har vi alla suttit på ena sidan enligt uppmaning av präst. Alla inom svenska kyrkan.
 
Visste inte ens att det fanns en "släktsida" och en "icke-släktsida", bara att de närmast anhöriga brukar sitta längst fram... Jag hade mycket väl kunnat befinna mig i samma situation som TS, då jag är separerad med vuxen dotter och viss relation både till exman och ex-svärmor m.fl. Jag hade nog i det läget valt att sitta tillsammans med min dotter, hade känts konstigt att inte göra det.
 
Vi satt lång fram på höger sida på mormors begravning :o

Det är släktsidan :) Tanken är att man går upp för enskilt avsked på vänster sida om kistan och sedan tillbaka till sin bänk på höger och där visar sin respekt för de närmast sörjande när man är framför dem. Traditionellt för kvinnor är ju att niga men jag vägrar det, jag bockar.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Uppdateringstråd
  • Överproduktion av hud?
  • Dressyrsnack 16

Omröstningar

Tillbaka
Upp