Betalar barnen själva eller ni?

[Badger]

Min son behövde två par vinterskor förra säsongen, trodde han skämtade när han sa att de första började kännas trånga. Men han var i en ordentlig växtspurt visade det sig

När ungen var 9 köpte jag ett par vinterskor i september, lite för stora såklart (tyckte jag var så himla i tid och duktig) när de skulle på i början av november var de hela två storlekar för små . XXL var så himla supergulliga att jag fick byta (trots att det gått mer än en månad.). Att göra saker i sista sekunden har sina poänger

 

[Ullmerkott]

Studiebidraget är bara 10 månader per år, så om du vill jämföra kan du inte slå ut det på 12 månader. Liksom att du inte växer längre. Det är ganska mycket kläder och skor en gymnasieungdom behöver om det behövs nytt varje säsong. Mössor, vantar, regnkläder, joggingskor, fleecetröja, badkläder. Vi har inte ens kommit in på vanliga klädesplagg, underkläder osv. Sedan är frågan om pengarna ska täcka även nöjen och eget sparande. Vad är basbehov menar du, är det mer förutom kläder/skor? Mobiltelefon+ abonnemang?

Slår jag ut det på 10 månader per år hamnar jag på ganska precis 1250/månad. Och hade enkelt kunnat halvera den summan. Hur vanligt är det att man behöver köpa nytt av precis allt varje säsong? Jag vill minnas att de flesta plagg hängde med i flera år även under högstadiet och gymnasiet. Det var bara skorna som slets ut årligen. Jag köpte som sagt till största delen skor och kläder själv för barnbidraget då (förutom typ nya ridstövlar och annat som var kul att få i julklapp), och det var absolut noll problem att få det att räcka.

Edit: tydligen mycket vanligare än jag trodde, om man läser övriga svar i tråden. Som strax över medellång tänkte jag att de flesta växer ungefär som jag gjorde, men tydligen inte!

Jag tänkte på basbehovet av just kläder och skor. Nöjen är ju en sådan sak som kan variera väldigt med familjens ekonomiska möjligheter, där tycker jag inte man kan säga om studiebidraget "ska" täcka eller inte. Två tävlingsponnyer och en transport att köra runt dem i får man ju inte för studiebidraget oavsett hur sparsam man är i övrigt. Vill man ha en lite lyxigare levnadsstandard oavsett om det gäller fritidsintressen, prylar, resor eller kläder behöver rimligtvis föräldrarna skjuta till någonstans. Vilket jag inte tycker är fel om man har möjligheten.

 

[VLMF]

Slår jag ut det på 10 månader per år hamnar jag på ganska precis 1250/månad. Och hade enkelt kunnat halvera den summan. Hur vanligt är det att man behöver köpa nytt av precis allt varje säsong? Jag vill minnas att de flesta plagg hängde med i flera år även under högstadiet och gymnasiet. Det var bara skorna som slets ut årligen. Jag köpte som sagt till största delen skor och kläder själv för barnbidraget då (förutom typ nya ridstövlar och annat som var kul att få i julklapp), och det var absolut noll problem att få det att räcka.

Edit: tydligen mycket vanligare än jag trodde, om man läser övriga svar i tråden. Som strax över medellång tänkte jag att de flesta växer ungefär som jag gjorde, men tydligen inte!

Jag tänkte på basbehovet av just kläder och skor. Nöjen är ju en sådan sak som kan variera väldigt med familjens ekonomiska möjligheter, där tycker jag inte man kan säga om studiebidraget "ska" täcka eller inte. Två tävlingsponnyer och en transport att köra runt dem i får man ju inte för studiebidraget oavsett hur sparsam man är i övrigt. Vill man ha en lite lyxigare levnadsstandard oavsett om det gäller fritidsintressen, prylar, resor eller kläder behöver rimligtvis föräldrarna skjuta till någonstans. Vilket jag inte tycker är fel om man har möjligheten.

Jag vidhåller nog att det absolut inte går att jämföra en tweenie/tonårings basbehov av kläder med en vuxens. Som flera andra påpekat, dels växer de, dels slits kläder på ett annat sätt och dels mognar även klädstilen en hel del mellan bara två år i tonåren.
Jag räknar absolut inte in tävlingsponny(er!) som något normalt hos gemene tonåring.

 

[Badger]

Edit: tydligen mycket vanligare än jag trodde, om man läser övriga svar i tråden. Som strax över medellång tänkte jag att de flesta växer ungefär som jag gjorde, men tydligen inte!

Ja antingen växte du ju som en pojke eller som en flicka eller ingetdera och oavsett vilket så växer det andra helt annorlunda i tonåren.

Och när det gäller tex flickor som jag var så var jag ju typ nära färdigt lång vid 11 och typ bland de längre i klassen (alla kön inräknat) men minns tydligt att i min klass växte även flickor helt olika. De tjejer som blev runt 180 blev det under högstadiet och de killar som drog iväg mot 190 verkade vänta till gymnasiet. Verkar finnas hur många olika sätt som helst att växa på. Och som sagt vilken 17 åring kan bära upp fjortiskläder med värdighet.

Vidare behövde jag som vuxen typ knappt regnkläder och stövlar och div sådant.

Häst fanns inte på kartan och gör ju inte det för de flesta (jag gissar att pappa hade haft råd om han hade prioriterat ponny till mig, iom att han hade en (galopp)häst eller två när jag var tonåring men det fanns ändå inte på kartan, självklart inte!) Mina kamrater och jag hade tur nog att få ridlektioner 1ggr i veckan betalade av ngn förälder.

 

[Sel]

Jag tänkte utifrån att man är en vanlig medelsvensson boende i Sverige, eller liknande klimat.
*Halvt kl*
Jag kollade lite snabbt på mina egna klädes- och skoinköp senaste åren. De utgifterna ligger en bit under 1250 om man slår ut det per månad. Då har jag ändå lagt mycket mer pengar än jag egentligen behöver - Lundhags dyrare modell som promenadjacka, en ridjacka för 5000 spänn trots att jag redan hade en välfungerande sedan innan, märkestäckbyxor för att det "kan vara bra att ha" som ännu inte är använda, några par skor i 2000-kronorsklassen som var rent "villhöver" osv. Så jag ställer mig lite frågande till att studiebidraget inte skulle räcka särskilt långt när det kommer till kläder och skor, om man inte har specialbehov.

Sen kan man ju såklart ha mode/dyra kläder som intresse, precis som att man kan vilja ha häst, spela hockey, segla, eller göra annat som kostar mycket mer än studiebidraget. Inget fel med det om familjen har möjlighet att finansiera det, men då tycker jag inte längre det är basbehov man pratar om.

Bara inköp av kläder blir inte heller i närheten av 1200/månad för mig heller, men säg Ett inköp av ett par rejäla vinterkängor landar mellan 1300-2000:- vid en snabb googling, och det är nog ungefär vad jag lägger också om jag inte hittra extrem rea. De brukar hålla två eller tre säsonger, mer om jag har tur och då växer jag inte längre. Det är antingen en hel månadspeng eller närmare två. Ganska saftigt ändå om en vill ha råd med någonting annat någon gång.
För mig är det rimligare om föräldrarna när och om de kan hjälper till med sådana nödvändiga inköp och är mindre generösa med till exempel nöjen och hobbies.

 

[Masqueradee]

Kollar Länsförsäkringar och Swedbank, och de beräknar:

Mat 2 860
Kläder510
Hygien och hälsa660
Sport och fritid650
Övrigt nödvändigt1 920

Respektive

Mat 3 960 kr
Kläder 850 kr
Hygien 560 kr
Träning 610 kr
Mobil/liknande 1 090 kr

För studenter dock. Visst, man "behöver" kanske inte allt, men det är fortfarande bara strax över tusenlappen som man förväntas klara sig på, vilket är otroligt lite. Visst, slår man ut mina klädinköp hade jag hamnat under vad de beräknar säkert, men ett inköp kommer ju långt över 1000 om man behöver en tröja och ett par byxor. Sen får du inget över till något annat den månaden, inte ens mobilräkningen.

 

[miumiu]

Ja antingen växte du ju som en pojke eller som en flicka eller ingetdera och oavsett vilket så växer det andra helt annorlunda i tonåren.

Och när det gäller tex flickor som jag var så var jag ju typ nära färdigt lång vid 11 och typ bland de längre i klassen (alla kön inräknat) men minns tydligt att i min klass växte även flickor helt olika. De tjejer som blev runt 180 blev det under högstadiet och de killar som drog iväg mot 190 verkade vänta till gymnasiet. Verkar finnas hur många olika sätt som helst att växa på. Och som sagt vilken 17 åring kan bära upp fjortiskläder med värdighet.

Vidare behövde jag som vuxen typ knappt regnkläder och stövlar och div sådant.

Häst fanns inte på kartan och gör ju inte det för de flesta (jag gissar att pappa hade haft råd om han hade prioriterat ponny till mig, iom att han hade en (galopp)häst eller två när jag var tonåring men det fanns ändå inte på kartan, självklart inte!) Mina kamrater och jag hade tur nog att få ridlektioner 1ggr i veckan betalade av ngn förälder.

Jag växte efter 20 Men kom i puberteten väldigt sent, antar att sånt spelar in.

 

[SiZo]

Slår jag ut det på 10 månader per år hamnar jag på ganska precis 1250/månad. Och hade enkelt kunnat halvera den summan. Hur vanligt är det att man behöver köpa nytt av precis allt varje säsong? Jag vill minnas att de flesta plagg hängde med i flera år även under högstadiet och gymnasiet. Det var bara skorna som slets ut årligen. Jag köpte som sagt till största delen skor och kläder själv för barnbidraget då (förutom typ nya ridstövlar och annat som var kul att få i julklapp), och det var absolut noll problem att få det att räcka.

Edit: tydligen mycket vanligare än jag trodde, om man läser övriga svar i tråden. Som strax över medellång tänkte jag att de flesta växer ungefär som jag gjorde, men tydligen inte!

Jag tänkte på basbehovet av just kläder och skor. Nöjen är ju en sådan sak som kan variera väldigt med familjens ekonomiska möjligheter, där tycker jag inte man kan säga om studiebidraget "ska" täcka eller inte. Två tävlingsponnyer och en transport att köra runt dem i får man ju inte för studiebidraget oavsett hur sparsam man är i övrigt. Vill man ha en lite lyxigare levnadsstandard oavsett om det gäller fritidsintressen, prylar, resor eller kläder behöver rimligtvis föräldrarna skjuta till någonstans. Vilket jag inte tycker är fel om man har möjligheten.

Om man fortfarande växer så är det nog väldigt vanligt att man behöver byta varje säsong.


KL

Jag tycker att det blir jättekonstigt när man jämför vuxnas klädbehovs med ungdomars. Det är och kommer aldrig vara samma. De växer, de har inte samma lager av kläder som många vuxna har och jag upplever dessutom att de ofta sliter mer på sina kläder än en vuxen gör. Samtidigt som de gärna byter ut kläderna innan de faller isär eftersom de ofta är känsligare för att de måste se snygga ut osv.

Jag tycker att 1250 kr/månad är rätt lite pengar om man ska klara sig helt. Utgifter kommer ofta i grupp (vinterjacka, vinterskor, tjockare tröja, tjockare byxor osv). Och jag vet inte vart ni andra köper skor, men innan jag köpte mina svindyra kängor (4500 kr) så hade jag aldrig haft ett enda par skor som höll mer än 6 månader. Och då köpte jag inte de billigaste jag hittade, utan ofta för 1500 kr.

Och att kräva att någon som inte har färdigutvecklad frontallob ska planera flera månader i förväg för att ha pengar till vinterkläder osv känns som att kräva väldigt mycket. Har man inte råd så visst, vad ska man göra. Men om man har råd? Pengars värde går att lära dem ändå.

 

[Acto]

Googlade. CSN bidrag är alltså runt fyratusen spänn och med lån kommer man upp i över 13.000kr per månad. Då har man absolut råd med sina egna skor! Särskilt om man jobbat över sommaren.

Nu kanske någon redan har svarat dig (har inte hunnit läsa ikapp) men det du nämner här är det bidrag och lån man får vid studie på högskola eller universitet. Som gymnasiestudent är barnbidraget/studiebidraget 1250 kr per månad.

 

[Sel]

Nu kanske någon redan har svarat dig (har inte hunnit läsa ikapp) men det du nämner här är det bidrag och lån man får vid studie på högskola eller universitet. Som gymnasiestudent är barnbidraget/studiebidraget 1250 kr per månad.

Vi har ordnat upp det! Jag blev förvirrad då jag aldrig hört studiebidraget benämnas som csn förut - det innebär vidarestudier och eventuella lån för mig.

 

[grodan21]

Hur mycket studiebidraget ska räcka till måste väl bero mycket på hushållets ekonomi? När jag gick i gymnasiet var studiebidraget tvunget att räcka till allt, inkl busskort. Jag är uppvuxen med ensamstående föräldrar utan speciellt mycket pengar. Men finns det pengar, varför inte hjälpa barnen?

 

[Acto]

Vi har ordnat upp det! Jag blev förvirrad då jag aldrig hört studiebidraget benämnas som csn förut - det innebär vidarestudier och eventuella lån för mig.

Förstår det!

 

[Sel]

Sedan tycker jag absolut att TS son utifrån trådstarten kan köpa sina egna skor om han jobbat hela sommaren. Det är ingen jättegrej per se, men i vår familj skulle mina föräldrar med stor sannolikhet köpt de nya skorna och jag lagt pengarna på hyra, häst och leverne under terminen. Allt beror ju på upplägg!

 

[Badger]

Jag växte efter 20 Men kom i puberteten väldigt sent, antar att sånt spelar in.

Ja men det är helt normalt tydligen, tjejer växer till 21 ngn gång och killar till 25 typ. Det är bara det att det vanligen är så lite så man säger att det är klart efter skolsköterskan mätt i gymnasiet (jag växte 3 cm från 17 till 21) och man brukar ju ändå inte mäta sig så noga efter det.

 

[CaisaCax]

Bara inköp av kläder blir inte heller i närheten av 1200/månad för mig heller, men säg Ett inköp av ett par rejäla vinterkängor landar mellan 1300-2000:- vid en snabb googling, och det är nog ungefär vad jag lägger också om jag inte hittra extrem rea. De brukar hålla två eller tre säsonger, mer om jag har tur och då växer jag inte längre. Det är antingen en hel månadspeng eller närmare två. Ganska saftigt ändå om en vill ha råd med någonting annat någon gång.
För mig är det rimligare om föräldrarna när och om de kan hjälper till med sådana nödvändiga inköp och är mindre generösa med till exempel nöjen och hobbies.

Håller med! Mina tonåringar får studiebidraget minus 300 kr varje månad. Deras pengar ska räcka till kläder, nöjen, mat/fika på stan mm, men jag betalar deras skor och ytterkläder eftersom det är dyrt och jag vill att de ska ha rejäla grejer. De jobbar på sommaren och sparar då till större saker som dator mm.