Skulle det även gälla om du blev av med alla bidrag för barnet, du knappt har råd att leva och än mindre ge dina två minderåriga barn ett bra liv? Alltså vad du gör spelar mig mindre roll, däremot låter det nog som fördömande för den som faktiskt behöver pengarna, och inte bara för sin egen skull utan för att för familjens ekonomi. Det är ju faktiskt så att de facto kostar att ha någon som bor och ska ha mat mm. Att kalla det att tjäna pengar på någon när de bara betalar de de använder är rätt provocerande och fördömande mot de som inte har möjligheten att bjuda på det.I mitt resonemang har mina egna barn ingen ”del” att betala av på i mitt hem, här är allt gratis och tillgängligt i alla lägen vad än livet bjuder på. Därför likställer jag all form av avgift för det som finns i mitt hem som att jag skulle tjäna pengar på dem.
Skulle ett barn med heltidslön välja att leva ”lyxliv” för sina pengar samtidigt som man bor gratis hemma har man misslyckats med sin uppfostran tycker jag. Mina barn har långt bättre värderingar än att det någonsin skulle bli aktuellt. (Det vet jag med säkerhet då de redan tjänar lite egna pengar och på eget initiativ är noga med att betala för sina ”onödiga nöjen” själva)
Angående att misslyckas med uppfostran, det är ju just när man får mycket mer pengar som risken för att använda dem oklokt uppstår. Den som aldrig haft något att spendera kan lätt överväldigas av att nu äntligen ha råd. Det behöver inte ha något om helst med uppfostran att göra, men att behöva stå för sina egna kostnader är en praktisk lektion man inte kan få utan genom att faktiskt betala för sig. Vill man och har råd kan ju barnet få tillbaks pengarna när de flyttar hemmifrån. Det kostar en hel del.