Ja, precis vad jag ska försöka göra med mitt sexåriga sto. Fick hem henne för bara cirka 5 veckor sedan och vi startade med en hälta som visade sig vara en hovböld. Har precis flyttat till en liten gård och skaffade sexåringen dels som sällskap till mitt andra sto som jag haft i 1½ år och som det funkar utmärkt med, dels självklart för att jag tyckte hon verkade vara en trevlig individ att ha att göra med. Nu tillhör jag inte dem som haft häst i hela mitt liv (mogen vuxen vid det här laget) men tror mig om att ha rätt skapligt med sunt förnuft och ödmjukhet nog att ta till mig vad andra kan ge för råd.
Den här sötingen har testat mig en del men inte över min förmåga tycker jag. Men... så hände det som inte bör hända. Min man och jag skulle rida tillsammans, han är nybörjare så jag gjorde iordning båda hästarna, hjälpte honom ut och upp på ryggen på min "gamla" häst, gick in för att hämta sexåringen som på de få minutrarna (vi var dessutom precis utanför dörren och hon såg oss hela tiden) hunnit bli hysterisk rädd för att bli lämnad kvar, tog ut henne, skulle spänna sadelgjorden och då reste hon sig så att jag fick hovarna i ryggen. Som tur var inget allvarligt - bara lite blåmärken - men självklart blev jag lite skärrad. Nå, vi kom upp och iväg och det var lite spänt men gick skapligt på vår lilla lugna skrittrunda.
Idag bestämde jag mig för att vänta med ridningen och istället fortsätta med mer promenader, markarbete osv. Gick en liten sväng med henne på en liten väg i närheten där vi bor men hon lyssnade nästan inte alls på mig utan bara drog åt sitt håll. Bättre på hemvägen dock och väl hemma gick vi på vår ännu inte färdigställda ridbana (ej ridbar men man kan gå där) och där jobbade vi med följsamheten. Funkade mycket bra, hon lyssnade och följde kanonbra, stannade när jag stannade mm. Så min plan nu är att hålla mig på banan och i närheten av den tills jag känner att hon (och jag) är mogna för att gå iväg längre bort.
Tjejen är van att gå med sin mamma i en flock på flera hästar och hos mig har hon bara en kompis så att hon blir mer eller mindre panikslagen över att vara ensam kan man förstå och förhoppningsvis jobba bort så småningom. Går redan bättre men vi har förstås en bit kvar.
Om hästen är lämplig för mig som inte är mer hästvan kan man diskutera, likaså varför jag köpte henne osv men nu är hon hos mig och jag är absolut villig att ge henne och mig en ärlig chans - fem veckor är för kort tid att ge upp på tycker jag. Så nu vill jag har råd - vad ska jag hitta på att göra med henne så hon tycker det är roligt att vara med mig. Självklart mycket beröm när hon gör rätt osv men vi kan ju inte bara gå omkring på ridbanan och leka "Följa John". Leta godis? Sparka boll? Lite prasslande presenningar osv (fast inte riktigt än tror jag, lite mer tillit först)?
Har tänkt att tömköra så småningom men även det känns lite för tidigt.
Tacksam för tips och goda råd om enkla basövningar som vi kan göra ute- Kan tillägga att det i övrigt inte är några hanteringsproblem. Hon älskar att bli borstad och hanterad, kommer fram när man ropar på henne osv så detta är ett ensam ute-/inneproblem.
Den här sötingen har testat mig en del men inte över min förmåga tycker jag. Men... så hände det som inte bör hända. Min man och jag skulle rida tillsammans, han är nybörjare så jag gjorde iordning båda hästarna, hjälpte honom ut och upp på ryggen på min "gamla" häst, gick in för att hämta sexåringen som på de få minutrarna (vi var dessutom precis utanför dörren och hon såg oss hela tiden) hunnit bli hysterisk rädd för att bli lämnad kvar, tog ut henne, skulle spänna sadelgjorden och då reste hon sig så att jag fick hovarna i ryggen. Som tur var inget allvarligt - bara lite blåmärken - men självklart blev jag lite skärrad. Nå, vi kom upp och iväg och det var lite spänt men gick skapligt på vår lilla lugna skrittrunda.
Idag bestämde jag mig för att vänta med ridningen och istället fortsätta med mer promenader, markarbete osv. Gick en liten sväng med henne på en liten väg i närheten där vi bor men hon lyssnade nästan inte alls på mig utan bara drog åt sitt håll. Bättre på hemvägen dock och väl hemma gick vi på vår ännu inte färdigställda ridbana (ej ridbar men man kan gå där) och där jobbade vi med följsamheten. Funkade mycket bra, hon lyssnade och följde kanonbra, stannade när jag stannade mm. Så min plan nu är att hålla mig på banan och i närheten av den tills jag känner att hon (och jag) är mogna för att gå iväg längre bort.
Tjejen är van att gå med sin mamma i en flock på flera hästar och hos mig har hon bara en kompis så att hon blir mer eller mindre panikslagen över att vara ensam kan man förstå och förhoppningsvis jobba bort så småningom. Går redan bättre men vi har förstås en bit kvar.
Om hästen är lämplig för mig som inte är mer hästvan kan man diskutera, likaså varför jag köpte henne osv men nu är hon hos mig och jag är absolut villig att ge henne och mig en ärlig chans - fem veckor är för kort tid att ge upp på tycker jag. Så nu vill jag har råd - vad ska jag hitta på att göra med henne så hon tycker det är roligt att vara med mig. Självklart mycket beröm när hon gör rätt osv men vi kan ju inte bara gå omkring på ridbanan och leka "Följa John". Leta godis? Sparka boll? Lite prasslande presenningar osv (fast inte riktigt än tror jag, lite mer tillit först)?
Har tänkt att tömköra så småningom men även det känns lite för tidigt.
Tacksam för tips och goda råd om enkla basövningar som vi kan göra ute- Kan tillägga att det i övrigt inte är några hanteringsproblem. Hon älskar att bli borstad och hanterad, kommer fram när man ropar på henne osv så detta är ett ensam ute-/inneproblem.
Senast ändrad:
jag har en sexårig kille som står som sällskap till vår andra häst och denna kille har blivit inriden ( påstås det ), men han rids inte längre pga galenskaper från hans sida. för 2 månader sen tog jag över honom och tänkte att visst kan denna lilla busing ( nordsvensk ) bli en trevlig ridhäst hihi. Jag har börjat lösträna honom i en lite rund hage jag byggt och då har vi tränat på join up, som har gått jätte bra, han går även nu att leda utan några problem och nästa vecka tänkte jag prova att rida honom. 
