Börjat käka upp grejer..

[Alexandra_W]

Den lilla ligisten har plötsligt drabbat av akut förstörelselusta. Säkert för jag skrev att han 'minsann inte äter upp saker' i en annan tråd ang billiga slyngelhundar...

Han har alltid varit mycket för att bubba runt saker, företrädelsevis kläder, mössor och skor. Inte bitit sönder, men de flyttar automagiskt på sig. När jag kommer hem/in kan t ex skorna på något mystiskt vis tagit sig från skohyllan i hallen och lagt sig i en stor hög i min säng. Det är OFTAST men inte alltid mina skor han tar.

I övrigt så är han (sån var Utter med..) svår på plast, som tydligen är oemotståndligt. Inga större grejer där heller, rykt några kulspetspennor, nån plastbunke och ett par metacamsprutor. Och hårborstar, hårborstar är oemotståndliga.

Det är givetvis INTE okej, och det räcker med ett NEJ för han ska låta bli om man ser han tänker ta något, eller för att han ska släppa något han tagit. Och han har alltid blivit tillsagt när man sett honom. Men haken är ju det man inte ser, både för man inte är där, och det man inte uppfattar fast man är i samma rum.

Han är inte ens ögontjänare. Nyss kom jag på kräket att ligga 50 cm bakom min rygg och obemärkt äta sönder plaströret till dammsugaren. En minut innan låg han och gnagde på en leksak, bredvis dammsugaren, nästa gång jag vände mig om låg han och strimlade dammsugarröret. Det är en väldig tur för kräket att det var den GAMLA dammsugaren och inte den nya svindyra. Då hade Utter varit utan kompis vid det här laget.

Men just det där är det svåra - han vet ju uppenbarligen att det är nej, men i hans värld tydligen bara när 'nån säger till'? Han går ju inte ens undan med stöldgodset, utan ligger som sagt glatt och tuggar fullt synlig. Och slutar inte om han märker man ser på honom. Utan när 'nej' kommer, så slutar han direkt och låter sen vad det nu är vara. Men kan tre minuter - eller tre dagar - senare ha hittat något annat.

Och han kan låta oemotståndliga saker vara i en vecka. Dvs det skulle kan ligga en hårborste på sängbordet i en vecka, orörd. Sen ligger den i tusen bitar på golvet helt plötsligt.

Den senaste veckan har haft fasat upp demolerandet, och käkat sönder/delvis upp (det är en annan aspekt, han kommer skaffa sig en enkelbiljett till buköppning vad det lider) en hårborste, en sko (inte min dessvärre ), dammsugarröret och säkert något smått jag inte upptäckt än..

Men HUR, förutom regelrätt stryk (skämt åsido, det är så det känns även om jag inte har för avsikt att spöa honom) ska jag få honom att fatta att det är förbjudet. HELA tiden. Det känns verkligen som att det INTE gått in att det är aja baja HELA tiden, utan bara om/när någon säger till. På ett sätt är det helt obegripligt att han inte ens kör ögontjäneri, samtidigt är det tacksamt. Det blir teoretiskt lättare så..

Han är likadan med att stjäla för övrigt, han stal vilt redan när han kom, och gjorde det hos förra äg med. Som bara sa ifrån om det var något 'viktigt'. T ex om han stod med huvudet i kattlådan, eller med huvudet i ett skåp med kattmat, sas det till. Om han däremot stod med huvudet i kastrullskåpet lät det 'där finns inget, det gör inget'. En approach jag inte gillar, för hur ska hunden veta skillnad på skåp och skåp, påse och påse osv. Stjälandet är dock inget större besvär efter att ha levt i en herrans massa år med greyhound - mästertjuvarnas mästare Men nämner det eftersom han är lika där, han kan mitt framför ögonen på en hoppa upp på bänken för att sno någonting. Hoppar ner/släpper direkt vid nej, men som sagt det går inte in att det är ett 'evigt' nej, inte bara just där och då.

Jag anser inte det är en permanent lösning att ha skorna på hatthyllan, allt värt någonting över människohuvudhöjd alt ha honom bakom lås och bom. Givetvis är det något som man tills det är löst kommer behöva använda för dyrbara saker, men jag ser det inte som någon lösning.

Han har leksaker, massor. De är dock inte såå roliga tycker han, då de INTE går att förstöra. Tidigare hade de alltid ben och tugg framme med, han var dock lika då med, förutom att han mer flyttade på saker än hade sönder, även om han hade sönder saker då med ibland. Nu finns inga ben/tugg framme pga slagsmål, men de får minst ett tugg varje dag, och möjlighet att gnaga ben nästan dagligen. Han är varken understimulerad eller undermotionerad, heller inte överstimulerad eller övermotionerad enligt min bedömning.

 

[Pilot]

Sv: Börjat käka upp grejer..

Hur gammal är den lille?
Vet att vår hund käkade sig igenom ett antal skohyllor av trä, innan han "växte ifrån det". Eller skaffade vi en av metall?

 

[Alexandra_W]

Sv: Börjat käka upp grejer..

8 månader.

 

[Pilot]

Sv: Börjat käka upp grejer..

Du kan inte lägga ut små lockelser, och ha smörjt in de med anti- bit som man har till hästar?
Då blir det automatisk usch från hans sida, plus att det kanske kan gå att hitta en leksak som är den han får demolera/tugga på?
(du får säga till med om jag tänker för stort nu)

Men om du smörjer in några hårborstar, eller skor med anti- bit, som gör att han själv förstår att det inte var så smart, och samtidigt har en plastflaska eller liknande som är okey att äta. Kanske till och med gömma den på lite olika ställen så att han får leta upp den, och sedan får lov att ligga och tugga på, men då är det bara DEN som gäller.
Eller något som min hund har börjat tycka är kul, plastflaska med godis/mat i= full rulle i köket. Jag tror också (om vad jag har läst tidigare) att du har bra koll på hur mycket motion och aktivering han behöver, men det är väl så enkelt att han blir uttråkad.

 

[Alexandra_W]

Sv: Börjat käka upp grejer..

Jo, uttråkning, kombinerat med nyfikenhet och att det är roligt slita sönder saker (och äta upp, tyvärr) tror jag också är anledningen. Han vill ju helst att det alltid ska hända något, och vara med där det händer. Jag försöker städa i sovrummet just nu, och har ungefär tre tusen gånger fått skicka honom i korgen, när han 'måste' kolla vad jag kastade i papperskorgen, vad det var för örngott jag slängde i tvätthögen, och vad jag egentligen gör halvvägs under sängen.

Inte på något vis stressat, utan mer nyfiket - 'hej, vad gör du, får jag vara med?'. Däremot tror jag att man lätt skulle KUNNA stressa honom, om man inte är rätt 'hård' med att det är aptråkigt och tokpassivt ibland. Men känns som det är på en lagom nivå nu, även om HAN nog tycker det är hyfsat tradigt mellan varven. Livet är tufft när man är liten.

Att kleta in med antibit var en bra ide, enda tveksamheten till det jag har är det eviga riesenproblemet - skägget. Risken att han får antibitklet i skägget känns stor, och då är ju risken att han får antibitsmak när han försöker bita på det tillåtna? Annars gillade jag iden.

Jag har funderat på att ge honom t ex en PET-flaska (inte visat något intresse av sådana än iofs, matte dricker..för mycket.. läsk så tomflaskor att stjäla finns det nästan alltid) med korken på och lite gott i (om det inte utlöser fight). Men har inte vågat då jag varit rädd att han ska få för sig att 'plast är tillåtet'? Men jag kanske är orolig i överkant där?

Jag har haft haft en del marodörhundar, men ingen som den här som inte verkar bergripa det alltid är aja baja, utan glatt gör det framför ögonen på en. Andra har kört ögontjänarstuket, alt pipa iväg obemärkt till något undanskymt ställe. Sno påsen med bullar när ingen ser, rassla fort som örat iväg till korgen eller nåt rum som är tomt, ligg sen helt oskyldigt och ät bullar. Så när matte upptäcker det är när hon hittar en tom bullpåse i korgen. Om man blir påkommen, se ut som du inte har någon aniiiing om vem som lagt bullarna där, och förresten skulle du just gå, hejdå.

Medan den här herrn skulle kunna ta bullarna, lägga sig 2 dm från fötterna på en på köksgolvet och käka bullar, och inte ens tycka 'oh-oh, upptäckt' när man tittar på honom, utan snällt bara släppa bullpåsen när man säger nej, men säger ingen nej glatt smaska vidare.

Så helt klart har jag missat - å det grövsta - någonstans med att få honom att förstå att det alltid är nej, inte bara när någon SÄGER nej.

 

[Pilot]

Sv: Börjat käka upp grejer..

Anti bit är ju förvisso ganska klegigt, men jag tror o andra sidan att det räcker med ett tunt lager, typ dutta en wettex trasa, smöj in och smörj av, smaken sitter där (och den är inte god!).
Jag tror nog att han kan lära sig att pet flaskor är okey, annars borde han inte ha leksaker inomhus alls, vad är det som säger att han förstår att bara dem är okey? Alla andra hundar begriper ju det
Vill bara tilläga, att det bästa kanske hade vart att tajma, nej med att han får tag på en hårborste och får ett nej, om han sedan bestämmer sig för att ta en tugga med anti bit på iaf, så kan det bli ett ojj, det var ett nej. Mer för att understryka att när matte säger nej, så gället det alltid. Särskilt, som det låter på dig, så var det på första hemmet att ett nej betyder bara nej nu, kanske inte imorgon Och det tror jag hundar begriper FORT.

 

[Alexandra_W]

Sv: Börjat käka upp grejer..

Jo, jag vet ju inte helt hur han är uppfostrad sina första månader. Han var väldigt väl tränad och lydig i att sitta och vänta innanför/utanför dörren och så vidare, även med 'störning', och han rörde sig inte förrän han fick namn + varsågod. Dvs satt kompisen bredvid, och man sa kompisnamn + varsågod, satt han kvar. Så där var han ju van att det är vänta VARJE gång. Sådana saker har jag haft NOLL problem med här också, t ex att man ska sitta, vänta på maten, ha ögonkontakt tills man får varsågod. Tog två upprepningar så satt/sitter det som berget. Inte ens när det ligger köttbullar där så felar han. Dreglet rinner i floder, man han rör inte en fena, och han kan vänta länge. Lika prickfri för mamma (Säger hon iaf).

Vad gäller stjälandet så när jag var och tittade på honom försvann han in på toaletten och rumsterade om, och äg tyckte 'nu äter han ur kattlådan', gick dit, sa nej, körde ut honom och stängde dörren. Lugnt en stund, sen rumsterade det om inne i köket, och då stod han med huvudet i ett skåp och åt kattmat. De gick dit, nej, och stängde skåpet.

Sen efter vi varit ute och gått och så, så efter en stund såg jag han stod med huvudet i ett skåp, och tyckte 'nu snor han nog nåt igen?', varvid äg gick dit, kollade, och tyckte 'det där är kastrullskåpet, där finns inget att stjäla' och så fick han fortsätta.

Och just att inte stjäla och att inte ta saker har jag som sagr haft 'problem' med (eg är jag ju lyckligt lottad just FÖR ATT han inte är ögontjänare) att få honom att begripa. Och det är ganska lätt att 'skylla' lite på hans uppväxt. Märks rent generellt att han är VÄLDIGT bra och gediget miljötränad. Han har sett allt och gjort det mesta. Mer än Utter. Han har varit i stad och skog, åkt hiss, rulltrappa, tunnelbana, buss, tåg, bil. Han är van med och jättebra och försiktig med barn, tar de miljöer han varit i med mig kanonbra. Och det är en otroligt (lite fööör ibland) trygg, självsäker och stabil hund. Vet inte vad som skulle kunna rubba honom.

Så de har gjort ett KANONjobb 'åt mig' så. Men på den där vardagsuppfostransdelen är det stoora luckor. Han stoppar trynet överallt, i skåp, kassar osv, han var (och kan bli nu med även om det är bättre) väldigt hoppig osv, och som sagt, inte mycket koll alls på att man inte är på bänkar med sina små kriminella tassar och nos, inte stjäl etc. Nu ska jag inte säga att 'allt det är bara för att tidigare äg..', det kanske är en hyperkriminell sak, och de kanske har slitit jättehårt med det, jag kan bara gå på de timmar jag var där. Men jag tror det spelar in.

Det var ju en hel del problem med katterna i början. Han var kattvan när han kom, men med en katt som tyckte det var helt okej att blir överfallen, lekt med osv. Mina stackare som är vana med snälla, vänliga hundar som lämnar katterna ifred höll ju på att dö i rena chocken. Och jag har jobbat massor med det, man han kan fortfarande 'ryckas med' och springa efter, eller kasta sig nära dem ner i lekställning, daska till med tassen och tycka 'kom igen nu'. Nej bryter - numera - alltid, men glömmer sig ibland som sagt, och är ingen där och säger nej så fortsätter han. Lika där, inte alls alltid, men rätt vad det är. Och jag klandrar honom inte för det, om man levt ett sex månader långt liv när det varit si och så, och hux flux kommer någon och bestämmer att det ska vara helt tvärtemot, så är det ju inte lätt. Speciellt inte om man tänker bli könsmogen och lite stursk och halvdöv i samma veva

Katterna har jag ju, av uppenbara skäl, tränat massor. Det har jag ju inte med stjäla/bära/äta saker, och däri ligger nog skillnaden. Samma grund, men olika mängd träning. Dock är det ju aningen lättare träna kattdelen än den övriga. Man MÄRKER direkt om han mobbar katter, utan tvekan. Och katterna vet man var de är. Jag behöver ju inte punktmarkera katterna, utan räcker att 'vara med' när de är i samma rum.

Ska se om jag har ngt antibit kvar i stallet, annars får jag inhandla. I värsta fall får man ju tvätta skägget och överge iden.

 

[Red_Chili]

Sv: Börjat käka upp grejer..

Haha! Du får ursäkta att jag skrattar, men du hade lika gärna kunnat skriva om min unghund i ditt inlägg.
Tydligen var hennes mamma likadan som ung (jag kände henne inte då) men är idag "världens lättaste" och blev det så snart hon blev vuxen utan någon egentlig uppfostran..

Ska bli intressant att se om du får några bra tips här i tråden.