Brist på ridhästar skapar köphets

Det där är en definieringsfråga vad som räknas som skarpt eller inte och för vem. Ett skarpt sto är inte ett sto som är koko i min värld.
Men det används generellt för dåliga ston. Tycker fler borde avla för ridbarhet och inte så mkt på stam till hobbyryttare.
Det var inga hobbyuppfödare som pratade om skarpa ston utifrån begreppet "fläng i huvudet", utan uppfödare med många föl och mååååånga år som uppfödare. Dock handlade det om ston med meriter och korrekt exteriör. Ston som inte passar hobbyryttare alls.

Men håller med dig, generellt behöver vi snäppa upp oss när det gäller vilka ston vi avlar på. Framför allt när det gäller ridbarhet.

/Lizzie
 
Jag tycker tråden sprungit helt fel, visst går det att massproducera SWB-föl till hyfsade priser, men därifrån till att från betäckning till en trevlig ridhäst som "vem som helst" kan rida är steget enormt.

Du säljer ju själv hingstfölen redan som föl och stona som inkörda och premierade vid 3 år. Inget av det är hästar som "vem som helst" kan rida. "Vem som helst" köper inte ett föl för att utbilda så "vem som helst" kan rida den som 7 - 10 åring för att sedan sälja den för under 70 000 kr. Dina välutbildade körhästar föds inte upp och utbildas i flera år för att sedan säljas med förlust för att "vem som helst" ska kunna köra dem med vad som helst. Varför säljer du annars fölen istället för att utbilda dem till vana körhästar som drar både timmerdoning, släde, trilla och plog samt är idiotsäkra i trafiken?

Frågan är ju vem som ska tillhandahålla de här hästarna som "vem som helst" kan rida? Vem har råd att föda upp och utbilda hästar i flera år och samtidigt tillgodose en marknad som inte vill betala vad det kostar att hålla en häst tills den är så idiotsäker att "vem som helst" kan rida den. "Vem som helst" kan vara en person som köper sin första häst, låter den gå ute 5 h/dag i egen hage, rids i ridhus och har ingen uträknad foderstat men 14 säckar och burkar med tillskott och kraftfoder som den utfodras med. Är den hästen några månader senare en häst som "vem som helst" kan rida?
När jag köpte häst senast var just ett nordsvensk föl (vilket jag antar är rasen @skogaliten håller på med?) något av det jag funderade på, eftersom jag - även om jag inte har mer än minimal tidigare erfarenhet från brukskörning - vet att det finns ett ordentligt stödsystem i mitt län för nordsvenskar med kurser dels för mig själv där jag kan lära mig att köra nordsvenskar och dels unghästutbildning, dit man åker med sin häst som föl, 1 åring och 2 åring med slutmål om att hästarna ska kunna delta i körprov som 3-åringar. Det vill säga, det finns ett existerande stödsystem som hjälper just köpare som köper ett föl för att få hästarna att bli trevliga körhästar - och möjliggör kanske just att "vem som helst" köper ett föl som sedan blir en trevlig häst. Dock, så en av nordsvenskuppfödarna jag träffat kommenterade att det som var mest ekonomiskt för han var att ha kvar fölen tills de var 2 år och inkörda - så att man kan få ett okej pris för dem men har lagt ner så lite foderkostnader etc. som möjligt.

En tidigare häst jag hade, en fjording, köpte jag som fyraåring. Hon var då inriden som treåring och hade sedan vilat ett halvår när jag provred (skrittade) och köpte henne. Från dag ett när jag fick hem henne var hon en stabil och trygg häst (om än ganska pigg) som man utan problem kunde låta andra rida på. Från att vi åkte på första klubbtävlingen i hoppning som 4-5-åring så hade jag ett stående erbjudande från ridskolan om att de ville köpa henne. Inte på något sätt välutbildad, men med en trevlig, stabil individ behöver inte hästen vara 7-10 år för att i princip "vem som helst" ska kunna rida.

Samtidigt så håller jag med om att ekonomin nog inte helt går ihop för billigare raser. Rasen det landade i i slutändan för mitt senaste hästköp är en ras där alla hästar går på lösdrift och all betäckning är fribetäckning på beten. Det är en väldigt liten ras med tanke på antalet hästar i Sverige, och absoluta majoriteten av alla hästar som säljs är under 4 år. Det är inte särskilt många individer som faktiskt tävlas, utan de flesta blir trevliga ridhästar för skogen och lite träning på bana och lite prova på udda grenar. Den uppfödaren som är störst idag med flest födda föl har kommenterat att det inte precis går ihop ekonomiskt när de säljer unghästarna, och de har nu mer och mer börjat gå över till att sälja unghästarna tidigare och att inte ha kvar dem tills de är nyinridna 3-4 åringar som de gjorde tidigare.
 
Kanske för att underlaget är för litet för semin? Det är ju ändå förenligt med mer kostnader att ställa en hingst på semin.

Så du menar att om underlaget är tillräckligt litet så klarar rasen av att betäcka naturligt utan för många skador? Andra raser klarar ju det.
 
Så du menar att om underlaget är tillräckligt litet så klarar rasen av att betäcka naturligt utan för många skador? Andra raser klarar ju det.

Nu har du nog missuppfattat eller snurrat till saker. Man använder semin för att slippa ta stoet till hingsten. Att skaderisken minskar när man använder semin istället för naturlig betäckning säger sig själv, det är en positiv bieffekt. Att man inte använder semin på raser där hingstarna inte får så många ston är på grund av att det medför högre kostnader för hingstägaren.
 
Att jag som regel inte behåller kastrerar och utbildar "medelmåttiga" hingstföl, handlar om plats och tillgänglig tid.

Ska jag ha kvar alla okastrerade hingstar i tre-fyra år, så skulle jag helt enkelt behöva mycket fler hagar, fler lösdriftsplatser, fler stallplatser och mycket mera tid för att utbilda varje individ. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många timmar på dygnet och tillgänglig mark.

Att behålla, och pussla med hur en enstaka toppindivid ska hållas fram till avelsvärdering, kan jag ju göra för ett enstaka toppexemplar av hingstar.

Men en för åldern välkörd treårig valack eller ett sto, kan "vem som helst" med god hästvana och rimliga körkunskaper köpa och börja använda. Men det är inte en lämplig "första häst" för nybörjaren.

De där "medelålders" nybörjarhästarna, oavsett ras, kommer nog egentligen sällan direkt från uppfödaren?
Är inte det vanligt att rimligt utvärderade unghästar flyttar vidare? Till någon som vidareutbildar för att ta tillvara rimlig potential, men som inte föder upp?

Skulle det vara vanligt att behålla hästar man fött upp i 7-8 år, så skulle det ju alltid behövas enorma anläggningar, med stor personal.

Hur skulle du vilja att uppfödningssystem och vidareutbildning fungerar?
Kruxet är ju det att köparna förväntar sig en utbildad, gärna yngre häst som du kan slänga upp vilken nybörjare som helst på. "Vem som helst". En häst som inte brallar och/eller sticker om den stått några dagar, en häst som är trygg i trafiken, en häst som är förlåtande och hoppar ändå trots att ryttaren gör fel pga orutin mm. Visst finns de men det är inga femåringar som säljs för 65 000 kr.
 
Jamen det där med "pris".

Jag har alltså en grundkostnad för ett föl på ca 5-8 tusen kronor. Och så ska jag ju mata och vårda stoet under dräktigheten, men det ska jag ju hur som helst om jag äger hästen.

Ett ordinärt, nyss avant hingstföl kan säljas för 25-30 tusen, ett stoföl några tusen mera.

Utbildade hästar, tja, då blir de ju dyrare ju längre utbildningen hunnit... En medelålders fullt utlärd häst, som kan köras i alla trafikmiljöer, i skogen, i jordbruk, och dessutom "hobbyridas", kostar nog 70-100 tusen, kanske mer.
En inkörd 3-åring kostar nog 50.000.
Utbildning grejar jag själv (med medhjälpare).

Alltså får jag tillbaka mina kostnader (i pengar) omedelbart.

Hur ser då motsvarande kalkyl ut för SWB?

Eller håller folk bara på och snackar om "hur dyrt det är", utan att ha någon aning?

Konkreta svar tack!
Har samma ras som dig och skulle nog vilja säga att det är svårt att få 30 för ett ordinärt hingstföl medans stofölen kan säljas för mer. Har även hingst i avel och språngavgiften täcker inte ens hingstens omkostnader det året för de flesta hingstarna eftersom snittet för hingstarna är typ 2-3 ston/år Så det finns en del skevheter i vår avel innan man kan säga att kostnaderna bär sig. Jag räknar då inte min egen arbetsinsats alls. Är dock glad för att prisbilden ökar. Det ger utrymme för höjd språngavgift nästa år :)
 
Jamen det där med "pris".

Jag har alltså en grundkostnad för ett föl på ca 5-8 tusen kronor. Och så ska jag ju mata och vårda stoet under dräktigheten, men det ska jag ju hur som helst om jag äger hästen.

Ett ordinärt, nyss avant hingstföl kan säljas för 25-30 tusen, ett stoföl några tusen mera.

Utbildade hästar, tja, då blir de ju dyrare ju längre utbildningen hunnit... En medelålders fullt utlärd häst, som kan köras i alla trafikmiljöer, i skogen, i jordbruk, och dessutom "hobbyridas", kostar nog 70-100 tusen, kanske mer.
En inkörd 3-åring kostar nog 50.000.
Utbildning grejar jag själv (med medhjälpare).

Alltså får jag tillbaka mina kostnader (i pengar) omedelbart.

Hur ser då motsvarande kalkyl ut för SWB?

Eller håller folk bara på och snackar om "hur dyrt det är", utan att ha någon aning?

Konkreta svar tack!

Med tanke på hur svårt det är att få ut en prislapp på hästar som är till salu och eller vilken storlek köpare har på plånboken gällande ridhästar tror jag det ofta är mycket snack om hur dyrt det är fast man egentligen inte har en aning.
 
Jag pratar enbart om SWB, men även andra raser kostar ju att föda upp och utbildas så "vem som helst" kan rida dem. Vem ska ta den kostnaden, uppfödaren av den gamla travaren efter avslutad karriär?

Det är dyrt att ta fram en godkänd SWB-hingst och de hingstar som får få ston brukar kastreras eller inte avlas på utan enbart tävlas för att senare ev gå i avel om de har en framgångsrik karriär. Stationsavgifterna varierar från station till station. Fryst eller färskt påverkar även det priset. Språngavgift, levande föl-avgift eller 90 dagar efter konstaterad dräktighet? Kostnaden för stoet för veterinär, UL, vaccinationer, foder under dräktigheten spelar ju roll, är det en inackorderad ridhäst eller ett avelssto på egen gård där man odlar sitt eget foder? Utbildar man själv eller lämnar den på utbildning? Ska den fölvisas, 3-årstest? När är den klar, vid fem år eller äldre?

Ett avvant föl är ju ingen färdig ridhäst och majoriteten av köparna vill ha inridna hästar de kan börja rida samma dag. Vid försäljning av föl blir ju kostnaden för uppfödning och utbildning köparens istället för säljaren och då kan de välja om de vill lägga ner tid och pengar på att ta fram en utbildad femåring för att sälja den för under 70 000 kr, dvs mindre än en årshyra på en anläggning i storstad.
Om man avlar på vettigt temperament och exteriör och låter unghästar vara unghästar och växa upp i flock blir utbildningskostnaderna oftast lägre i motsats till när man avlar på sådant som inte borde vara i avel in the first place.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Hästnyheter Fredagen den 25 april arrangerade Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) en mycket uppskattad politikerträff i Göteborg. Temat för...
Svar
0
· Visningar
159
Senast: Gunnar
·
  • Artikel Artikel
Hästnyheter När man har med hästar att göra förbrukas ofta en stor mängd vatten av högsta kvalité men bristen på vatten och perioder av...
Svar
0
· Visningar
337
Senast: Gunnar
·
  • Artikel Artikel
Hästnyheter En ung kvinna från Sundsvall har förmedlat hästar från utlandet till svenskar som trott sig köpa välfungerande ridhästar. Men i flera... 2
Svar
25
· Visningar
4 953
Senast: Nepenthe
·
  • Artikel Artikel
Hästnyheter Fler uppfödare, men ungefär samma antal betäckningar och SWB är den ras som har flest verksamma avelshingstar i Sverige. Det är bara...
Svar
0
· Visningar
350
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • FÅRtråden
  • Vilken ras passar mig?
  • Akvarietråden V

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp