Sv: Buköppna häst, skulle ni?
kl
Skakar liv i en gammal tråd..
Blir lite fundersam när jag läser endel svar i den här tråden.. och jag måste verkligen fråga er som absolut inte skulle genomföra en buköppning på era hästar, om ni själva vart med om att rehablitera en buköppnad häst?
Jag har för två veckor sedan öppnat en av mina, och besluet fattades utan några direkta efterforskningar. När jag kom in i den här tråden, dagen efter att hästen öppnats så fick jag mindre panik och undrade vad fasen jag utsatt min häst för.
Dagen efter tog jag upp diskussionen med min vet, och refererade lite till diskussionen i den här tråden och undrade om det var helt galet att öppna sin häst, som dessutom i vårt fall, "bara" är en sällskapshäst (men både min och husses stora kärlek).
Vet tyckte att mycket berodde på hur hästen i fråga mådde inför operationen, och att i vårt fall, hade Apollo inte vart sjuk väldigt länge, utan var i förhållandevis gott skick så att han var en jätte bra patient för att bli buköppnad. Andra hästar, som haft ont väldigt länge, och som promenerats i timmar, i hopp om att försöka häva koliken, kunde vara helt utmattade och inte ha lika goda chanser som Apollo hade. Så att allt var från fall till fall, men att hon själv hade absolut öppnat sina egna hästar om det var så.
Jag såg dessutom på djursjukhuset här i veckan, där de höll på med just en buköppning och då sa den vet att det var 70% chans att hästarna kan återgå till normalt arbete efter en buköppning. Den prognosen tycker faktiskt jag låter väldigt god!? Och från det till att inte öppna alls?
Rehabliteringen då, ja den blir jag också lite fundersam över varför folk verkar så hysteriska över? Självklart klarar hästar av rehabliteringen olika, och idagsläget är jag riktigt förvånad över hur bra Apollo tar den. Han blev ordinerad att stå på box i två veckor, varav 10 dagar blev på kliniken. (Eg skulle han få komma hem redan efter 1 vecka, men vi lyckades inte rodda ihop hämtningen så det blev 10 dagar.) Anyway, efter 10 dagar skulle stygnen tas, och där efter skulle det bedömmas om han får gå ut i sjukhage. Så, imorgon ska Apollo få gå ut i sjukhage efter totalt 16 dagar på box, och promenader 2*20minuter/dag.
Nu ska han få gå ut i en sjukhage på ca 35 kvm och kommer få vara ute från 7-21, alltså vanlig utevistelse för honom... förutom att han får stå i en mindre hage. Självklart är det inte roligt att ha en häst i sjukhage, men nu ska han stå där i tre månader... och i dagsläget så kan jag inte i min vildaste fantasi förstå varför jag inte skulle ha gjort den här operationen? Självklart, det har gått jätte bra för oss, men chansen att det skulle gå bra, är ju betydligt större än att det skulle gå dåligt, och hade det gått dåligt så hade vi ju fått avsluta då. Det extra lidandet för hästen, som ändå gått igenom väldigt mycket lidande tidigare av koliken, hade väll vart värt den (stora) chansen att det faktiskt skulle gå bra.
Dessutom blir jag lite funderad över hysterin med konvalecensen... om Apollo haft kotledsinflammationer... så hade konvalecensen kunnat bli precis lika lång, och det är aldrig någon som pang bom tar bort sin häst för kotledsinflammationer utan behandling för att konvalecensen är så hemsk? Enda skillnaden i ett sådant fall, för mig som ägare, var att jag fått ha min häst hemma på box i 7 dagar i sträck istället för 1 dag efter varje spruta i kotan. Eller om det hade vart en senskada.... hur hade konvalecensen vart då? .. Iaf, det jag vill komma till är att folk verkar bli hysteriska kring konvalecensen bara för att det är efter en buköppning när den ändå kan se likdan ut/värre med en annan skada och då blir folk inte lika hysteriska? Jag förstår itne resonemanget helt enkelt. Ffa inte, eftersom en häst med kotledsinflammationer/senskador, antagligen har ont under hela, eller iaf stora delar av konvalecensen, men en buköppnad häst har det inte....
I dagsläget ser allt jätte bra ut för Apollo, hade han inte haft en så vild lekkamrat i hagen, så hade han fått komma ut tidigare än om 3 månader, men om 3 månader är man på den säkra sidan och allt är ihopväxt som det ska och då får han komma ut och busa precis som han vill. Han sköter sig exemplarisk, är jätte duktig och allt har verkligen gått fantastiskt bra.
Efter vår (än så länge) upplevda buköppning så skulle jag inte fundera en sekund på att öppna igen om jag behövde. (om hästen nu inte är i katastrofdåligt skick)
Nu blev det väldigt mycket kackel, men det jag undrar är helt enkelt hur ni resonerar kring att inte öppna hästarna, vad det är som är så himla hemskt med en buköppning jämfört med andra utdragna skador?